Tar över Skatteverket — Fredrik Rosengren ska städa upp efter skandalerna

Fredrik Rosengren, tidigare rikskronofogde, tar över som ny generaldirektör för Skatteverket den 18 maj. Hans uppdrag är tydligt: återställa förtroendet för en myndighet som skakats av brottsutredningar och dataintrångsskandaler. Förordnandet sträcker sig till 2032.

Regeringens val av just Rosengren är ingen slump. Som tidigare chef för Kronofogden har han erfarenhet av att leda känsliga myndigheter genom turbulenta tider. Nu väntar en minst lika krävande uppgift — att städa upp efter sin företrädare Katrin Westling Palm, som utreds för brott mot tystnadsplikten tillsammans med två andra höga chefer.

Skandalerna som tvingade fram förändring

Skatteverkets förtroendekris har flera bottnar. Den mest uppmärksammade är Ola Nordquist-affären, där närmare 90 anställda på myndigheten tittade i Nordquists privata uppgifter utan behörighet.

Men det stannar inte där.

Fem förundersökningar pågår mot Skatteverket. En gäller tystnadspliktsbrott, en dataintrång och minst tre handlar om tjänstefel eller andra brott. Det är en remarkabel siffra för en myndighet som ska vara ryggraden i det svenska skattesystemet.

Juridikprofessor Olle Lundin har varit skarp i sin kritik: ”Styrelsen måste vakna. En förundersökning tillsätter man inte på skoj.” Hans ord riktar sig särskilt mot styrelseordförande Helena Lindberg, som försvarat sitt agerande med orden ”I nuläget finns inte något rättsligt avgörande eller annat underlag som ger anledning att göra en annan bedömning.”

Den formuleringen låter mer som juridisk kryssning än genuint ledarskap.

Westling Palms fall — från topp till utredning

Katrin Westling Palm tillträdde som generaldirektör 2017 med löften om modernisering och digitalisering. Sju år senare lämnar hon posten under pågående brottsutredning. Vad hon gör härnäst? Det tiger källorna om. Men i Stockholms myndighetskorridorer pratas det om ”elefantkyrkogården” — den informella benämningen på välbetalda konsultuppdrag dit skandalomsusade toppchefer brukar försvinna.

Att en sittande generaldirektör för en av Sveriges viktigaste myndigheter utreds för brott är exceptionellt. Det sker kanske en gång per decennium. Att det sker samtidigt som myndigheten har fem andra förundersökningar mot sig? Det är nytt territorium.

Rosengrens mandat — mer än bara städning

Fredrik Rosengren träder in i ett Skatteverk som behöver mer än kosmetiska förändringar. Hans bakgrund som rikskronofogde ger honom flera fördelar:

Erfarenhet av känslig myndighetsdata. Kronofogden hanterar lika integritetskänslig information som Skatteverket. Rosengren vet vad som står på spel när anställda missbrukar sin behörighet.

Vana vid kritik. Som kronofogdechef mötte han regelbundet ilskna medborgare och medial granskning. Den huden behövs när förtroendet ska byggas upp igen.

Förståelse för rättsprocesser. Med fem pågående förundersökningar behöver Skatteverkets nya chef navigera mellan öppenhet och den tystnadsplikt som faktiskt gäller under pågående utredningar.

Men uppdraget handlar inte bara om krishantering. Skatteverket står inför stora utmaningar framöver. Deklaration 2026 närmar sig och många svenskar påverkas av nya regler, inte minst den sänkta nivån för rotavdraget som träder i kraft 1 januari. Från att tidigare ligga högre sänks nu avdraget till 30 procent av arbetskostnaden.

Tystnaden från Skatteverkets håll

På Skatteverkets officiella hemsida märks inget av ledningskrisen. Där handlar allt om praktisk vägledning — hur du deklarerar, vad som gäller för företagsombildningar, deadlines för olika ansökningar. Myndigheten agerar som om inget hänt.

Det är förståeligt men också talande.

En myndighet i kris kan inte erkänna sin kris utan att förvärra den. Men tystnaden skapar också ett vakuum där spekulationer frodas. Kommer Rosengren bryta den linjen? Hans första framträdanden som generaldirektör blir avgörande för hur snabbt förtroendet kan börja återställas.

Vad händer med de 90 anställda?

Den kanske mest brännande frågan är vad som händer med de närmare 90 anställda som tittade i Ola Nordquists uppgifter. Kommer de att få behålla sina jobb? Vilka konsekvenser får dataintrånget?

I en vanlig arbetsplats hade svaret varit självklart — avsked. Men Skatteverket är ingen vanlig arbetsplats. Här vägs arbetsrätt mot allmänhetens förtroende, fackliga avtal mot behovet av att markera.

Rosengrens hantering av just denna fråga kommer sätta tonen för hela hans chefsperiod. Agerar han för mjukt riskerar han att signalera att integritetskränkningar inte tas på allvar. Agerar han för hårt kan han skapa en rädsla som lamslår myndigheten.

Balansgången är hårfin.

Politiskt spel bakom kulisserna

Regeringens snabba agerande — att byta ut Westling Palm mitt under pågående utredningar — signalerar att tålamodet är slut. Men valet av efterträdare säger också något om strategin framåt.

Rosengren är ingen politisk broiler. Han är en erfaren myndighetschef med gott anseende. Det är ingen slump. Efter år av skandaler behöver Skatteverket stabilitet, inte experiment. Hans förordnande till 2032 ger honom sex år att genomföra nödvändiga förändringar utan att behöva oroa sig för sitt eget mandat.

Men här finns en risk också. Sex år är lång tid i politiken. Kommer framtida regeringar respektera förordnandet? Eller blir Rosengren nästa offer när politiska vindar vänder?

De tysta förlorarna

I all turbulens är det lätt att glömma Skatteverkets vanliga anställda — de tusentals medarbetare som sköter sitt jobb utan att snoka i kändisars deklarationer eller läcka känslig information. De har sett sin arbetsplats förvandlas från respekterad myndighet till skämtämne på sociala medier.

För dem blir Rosengrens viktigaste uppgift att återställa yrkesstoltheten. Att jobba på Skatteverket ska inte vara något man hymlar om på middagsbjudningar. Det kräver mer än bara nya rutiner och hårdare kontroller. Det kräver en kulturförändring.

Och kulturförändringar tar tid. Betydligt längre tid än de sex år Rosengren har på sig.

Skatteåterbäring 2026 lockar rekordmånga att deklarera tidigt — men kommer svenskarna lita på att deras uppgifter hanteras säkert? Det återstår att se. Förtroendet för Skatteverket har aldrig varit lägre. Fredrik Rosengrens jobb blir att vända den trenden. Lyckas han inte hotas hela legitimiteten för det svenska skattesystemet.

Klockan tickar redan.