Iranska hotet: Ny front – vid viktiga sundet

Iran hotar att öppna en ny strategisk front vid Bab al-Mandab-sundet om USA eller Israel försöker ta kontroll över iranska öar i Persiska viken. Det för världshandeln kritiska sundet mellan Djibouti och Jemen skulle bli nästa stridsskådeplats i en redan spänd konflikt som hotar att driva upp energipriserna globalt.

”Om fienden försöker genomföra någon form av markoperation på iranska öar kommer vi att öppna andra fronter som en ’överraskning'”, säger en iransk militärkälla enligt rapporter från regionen. Hotet kommer samtidigt som Hormuzsundet i praktiken är stängt för civil sjöfart sedan kriget började.

Två strategiska flaskhalsar för världshandeln

20 procent av världens olja passerar normalt genom Hormuzsundet mellan Iran och Oman. Nu hotar Iran att även störa trafiken genom Bab al-Mandab — sundet som förbinder Röda havet med Adenviken och Indiska oceanen.

Stefan Lundqvist vid Försvarshögskolan bedömer att Iran har ”visst övertag” i det marina initiativet just nu. ”Det finns en betydande risk för eskalering av våldsanvändningen i sundet de närmaste dagarna”, säger han.

Iran kontrollerar bergen öster om Hormuzsundet vilket ger dem en strategisk fördel. Samtidigt har USA fortfarande luftdominans i regionen.

Huthirebellerna kan bli Irans förlängda arm

Bab al-Mandab ligger långt från Iran. Men.

De iransk-stödda Huthirebellerna i Jemen har redan visat sin förmåga att störa sjöfart i området. Med drönattacker, robotar och sjöminor kan de göra sundet till en farlig passage för handelsskepp — utan att Iran behöver skicka egna styrkor dit.

Ali Khamenei, Irans högste ledare, har gått steget längre och hotat att sänka amerikanska hangarfartyg: ”Farligare än amerikanska hangarfartyg är de vapen som kan sänka dem till havets botten.”

Trump vill ha internationell styrka — snabbt

USA:s president Donald Trump uppmanar andra länder att skicka krigsfartyg till området. ”Förhoppningsvis kommer Kina, Frankrike, Japan, Sydkorea, Storbritannien och andra länder att skicka fartyg”, säger han.

Pentagon har redan bekräftat att fallskärmsjägare ska skickas till Mellanöstern som förstärkning. Samtidigt rapporterar den amerikanska militären att man har träffat 10 000 mål i Iran — även om det är oklart vilka mål det handlar om eller deras militära betydelse.

Trump vill enligt källor avsluta kriget inom några veckor. Men expertbedömningar pekar på att konflikten kan bli längre än förväntat.

Förhandlingar pågår — men hotet kvarstår

Mitt i den militära upptrappningen pågår diplomatiska samtal. Ett möte mellan USA och Iran i Genève varade fyra timmar. Parterna enades om ”vägledande principer” för fortsatta samtal, enligt Irans utrikesminister Abbas Araghchi.

Men.

Samtidigt som diplomater förhandlar fortsätter den militära uppbyggnaden. Och hotet om att öppna en ny front vid Bab al-Mandab ligger kvar på bordet.

Utvecklingen påminner om den eskalerande situationen i Ukraina-kriget – vad händer just nu? där diplomatiska samtal pågår parallellt med militära aktioner.

Svenska energipriser kan påverkas

För svenska konsumenter kan en eskalering få direkta konsekvenser. Om både Hormuzsundet och Bab al-Mandab blockeras skulle det skapa en global energikris som slår mot bensinpriserna vid svenska mackar.

Redan nu märks oron på oljemarknaden. Och även om Sverige inte är lika beroende av olja från Mellanöstern som många andra länder skulle en kraftig prisökning på världsmarknaden slå igenom här också.

Konflikten visar hur sårbar världshandeln är när strategiska sund hotas. Två smala passager — Hormuz och Bab al-Mandab — kan lamslå en betydande del av den globala energiförsörjningen.

Situationen påminner om andra geopolitiska spänningar som beskrivs i Världsläget 2024: de tio största globala händelserna där strategiska vattenvägar spelar en central roll för global stabilitet.

Närmaste dagarna blir avgörande för om hotet blir verklighet eller om diplomatin hinner före.