Nobelpriset 2025 – årets pristagare, traditionerna och blickarna
Varje år i oktober riktas världens ögon mot Sverige och Norge när Nobelpriset delas ut. Under nobelveckan samlas forskare, journalister och kulturpersonligheter i Stockholm och Oslo för att bevittna tillkännagivandet av världens mest prestigefyllda pris. År 2025 markerar 124 år sedan Alfred Nobels testamente blev verklighet – och traditionen lever vidare med nya upptäckter, starka berättelser och en oförändrad tro på mänsklighetens förmåga att skapa ny kunskap.
Nobelprisets historia – från dynamit till världens mest ärofyllda pris
Alfred Nobel (1833–1896) var uppfinnare, ingenjör, kemist och författare. Han blev rik genom sin uppfinning dynamiten, men oroade sig för hur eftervärlden skulle minnas honom. När en tidning av misstag publicerade hans dödsruna med rubriken “Dödens köpman är död”, insåg han hur felaktigt hans arv kunde bli.
I sitt testamente skrev han därför att hans förmögenhet skulle användas till priser för dem som “gjort mänskligheten den största nytta” inom fysik, kemi, medicin, litteratur och fredsarbete. 1969 tillkom även ekonomipriset till Alfred Nobels minne, instiftat av Sveriges Riksbank.
Sedan det första priset delades ut år 1901 har mer än 900 personer mottagit ett Nobelpris – forskare, författare och fredsaktivister vars arbete format världen.
Nobelpriset 2025 – årets tillkännagivanden
Årets tillkännagivanden sker som alltid under den första halvan av oktober. Varje dag avslöjas ett nytt pris, och spänningen byggs upp fram till fredspriset i Oslo.
För 2025 gäller följande:
- Nobelpriset i fysiologi eller medicin tilldelades Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för deras upptäckter av perifer immunologisk tolerans, en nyckel till hur kroppen undviker att angripa sig själv. Deras forskning har öppnat vägar för behandling av autoimmuna sjukdomar.
- Nobelpriset i fysik gick till John Clarke, Michel Devoret och John Martinis för deras banbrytande arbete inom makroskopisk kvantmekanik, vilket lagt grunden till dagens kvantdatorer.
- Kemi:Årets Nobelpris i kemi 2025 tilldelades Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar M. Yaghi för deras banbrytande arbete med metal-organic frameworks (MOFs) – strukturer med hög porositet som kan användas till bland annat kol-bindning, rening och gaslagring.
- Litteratur: Årets Nobelpris i litteratur 2025 tilldelades László Krasznahorkai för hans visionära och hypnotiska prosa som med filosofisk kraft utforskar människans kamp mot kaos, ensamhet och förfall.
- Fred: Årets Nobelpris i fred 2025 tilldelades María Corina Machado för hennes orubbliga kamp för demokratiska rättigheter i Venezuela och för sin strävan efter en rättvis och fredlig övergång från diktatur till demokrati.
- Ekonomi: 2025 års Nobelpris i ekonomi (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) tilldelades Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt för deras arbete med att förklara innovation-driven ekonomisk tillväxt.
Alla tillkännagivanden sänds live via nobelprize.org, och det är då världen får veta vilka människor som skrivit in sig i historien.
Nobelveckan – dagarna då världen blickar mot Stockholm
Nobelveckan är mer än bara prisutdelningar. Det är en vecka fylld av samtal, föreläsningar och möten som visar hur forskning, konst och samhällsfrågor hänger ihop.
I Stockholm hålls de vetenskapliga priserna, litteraturpriset och ekonomipriset. Pristagarna bjuds in till Karolinska Institutet, Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Akademien för att hålla föreläsningar och intervjuer.
I Oslo delas fredspriset ut i rådhuset – en tradition som går tillbaka till 1901. Samma kväll tänds ljus utanför Nobels fredscenter till minne av pristagarnas arbete.
Höjdpunkten är Nobelbanketten den 10 december, Alfred Nobels dödsdag, då pristagarna, kungafamiljen och över tusen gäster samlas i Stadshuset i Stockholm för en middag som kombinerar vetenskap och kultur på högsta nivå.
Nobelpristagare i litteratur – en av årets mest omtalade utmärkelser
Nobelpriset i litteratur är alltid omgivet av spekulationer. Vem får priset? Blir det en poet, en romanförfattare eller kanske en dramatiker? Svenska Akademien avslöjar vinnaren torsdagen den 9 oktober klockan 13:00, och tillkännagivandet sänds direkt från Börshuset i Gamla stan.
Genom åren har litteraturpriset gått till röster som format samtiden. Bland kända nobelpristagare i litteratur finns Toni Morrison, Gabriel García Márquez, Svetlana Aleksijevitj och Tomas Tranströmer. Deras verk har inte bara berört människor världen över – de har påverkat hur vi förstår frihet, identitet och språkets kraft.
Oavsett vem som prisas i år kommer priset, liksom alltid, väcka diskussioner om litteraturens roll i en tid av snabb förändring.
Fredspriset – kampen för fred i en orolig värld
Nobels fredspris delas ut av den norska Nobelkommittén och tillkännages fredagen den 10 oktober klockan 11:00. Priset är unikt bland Nobels utmärkelser eftersom det delas ut i Norge, inte i Sverige – enligt Alfred Nobels eget önskemål.
Vinnaren offentliggörs i Oslo rådhus, och pristagaren hyllas för att ha bidragit till “broderskap mellan nationer” och arbetet för fred.
Tidigare kända fredspristagare är Nelson Mandela, Malala Yousafzai, FN:s klimatpanel (IPCC) och Martti Ahtisaari. 2025 års vinnare är ännu inte avslöjad, men spekulationerna är redan många – klimatförhandlingar, humanitära insatser och yttrandefrihet hör till de teman som ofta nämns.
Kända Nobelpristagare genom historien
Att tilldelas ett Nobelpris är något som bara ett fåtal människor får uppleva. Några namn har blivit odödliga genom sina insatser:
- Marie Curie – den enda personen som fått Nobelpris i två olika vetenskaper, fysik och kemi.
- Albert Einstein – fick priset i fysik 1921 för fotoelektriska effekten.
- Martin Luther King Jr. – fredspristagare 1964 för kampen för medborgerliga rättigheter.
- Dorothy Hodgkin – fick kemipriset 1964 för sin forskning om biologiska molekyler.
- Toni Morrison – litteraturpristagare 1993, känd för sina berättelser om afroamerikansk identitet och historia.
Deras arv visar att Nobelpriset inte bara handlar om vetenskap – det handlar om mänsklighetens vilja att förstå, skapa och förbättra.
Nobelprisets framtid – mellan tradition och förändring
Nobelpriset fortsätter att utvecklas med sin tid. I dag står hållbarhet, global rättvisa och ny teknik i centrum för många nomineringar. Samtidigt värnas den ursprungliga tanken – att hedra arbete som gynnar mänskligheten.
Under nobelveckan 2025 kommer världen återigen att samlas för att hylla forskning, litteratur och fredsarbete som förändrar världen. Från laboratorier till bibliotek och fredsförhandlingar fortsätter Alfred Nobels arv att påminna oss om vad som förenar oss: tron på kunskap, dialog och mänsklig värdighet.
Johanna Rosén är redaktör på Aftonkuriren.se, där hon ansvarar för att lyfta fram aktuella samhällsfrågor med skärpa och engagemang. Med en bakgrund inom journalistik och kommunikation har Johanna en stark känsla för berättande och ett öga för nyheter som berör. Hon har tidigare arbetat på både lokala och nationella medier, och har särskilt intresse för kultur, livsstil och mänskliga rättigheter. På Aftonkuriren.se kombinerar hon redaktionellt arbete med strategisk utveckling för att ge läsarna relevant och engagerande innehåll varje dag.
Publicera kommentar