John Clarke Nobelpriset i fysik 2025 – banbrytande forskning

När Nobelkommittén i oktober tillkännagav årets pristagare i fysik, var det ett historiskt ögonblick. John Clarke Nobelpriset i fysik 2025 är mer än bara ett erkännande – det markerar en ny era inom kvantteknologin. Clarke får priset tillsammans med Michel Devoret och John Martinis för deras upptäckt av hur kvantmekaniska fenomen kan uppträda i makroskopiska elektriska kretsar. Det är forskning som förändrat vår förståelse av fysikens gränser och lagt grunden för framtidens kvantdatorer.

Vem är John Clarke?

John Clarke, född 1942 i Cambridge, Storbritannien, är professor i experimentell fysik vid University of California, Berkeley. Han är känd som en av världens ledande pionjärer inom supraledande elektronik och kvantmätning. Hans arbete har gjort det möjligt att observera kvantmekaniska effekter i större system – något som tidigare ansågs omöjligt.

Clarke började sin forskarkarriär på 1970-talet, en tid då kvantfysiken var mest teori. Han såg dock potentialen i att testa kvantlagarna i verkliga kretsar, och hans envishet ledde till ett av de största vetenskapliga genombrotten i modern tid.

Att John Clarke Nobelpriset i fysik 2025 tilldelas just honom är ingen slump – han har i decennier stått i centrum för kvantforskningens mest avgörande framsteg.

Vad belönas forskningen för?

Nobelkommitténs motivering lyder:

“For the discovery of macroscopic quantum mechanical tunnelling and energy quantisation in an electric circuit.”

Det innebär att Clarke och hans kollegor bevisade att kvantmekanikens lagar gäller även för elektriska kretsar i makroskopisk skala. Med hjälp av supraledande material visade de att elektroner kan tunnla – alltså passera genom barriärer utan energi – och att energinivåer i kretsar kan vara diskreta, precis som i en atom.

Dessa experiment bekräftade att kvantfenomen inte bara existerar i mikroskopisk skala, utan även i system som vi kan se och manipulera. Därmed suddades gränsen mellan den klassiska fysiken och kvantvärlden ut.

Från teori till tillämpning – vägen mot kvantdatorn

Clarkes forskning blev startskottet för den tekniska utveckling som lett till dagens kvantdatorer. Genom att skapa supraledande kvantkretsar – ibland kallade “konstgjorda atomer” – lade han grunden till den teknik som används av företag som Google, IBM och D-Wave i deras kvantmaskiner.

Kvantdatorer använder sig av kvantbitar (qubits) som kan representera både 0 och 1 samtidigt. Det gör att de kan utföra beräkningar som vanliga datorer aldrig skulle klara. Tack vare Clarkes arbete går det att skapa dessa kvantbitar i elektriska kretsar och läsa av dem med precision.

Att John Clarke Nobelpriset i fysik 2025 belönar just denna forskning visar hur nära vetenskapen nu är att omvandla teoretisk kvantfysik till praktisk teknik.

Samarbetet med Michel Devoret och John Martinis

Nobelpriset delas i år mellan tre forskare som tillsammans fört kvantfysiken från teori till praktik.

• Michel Devoret har vid Yale University utvecklat tekniken för att kontrollera kvantkretsar och bygga logiska komponenter för kvantdatorer.
• John Martinis har vid University of California i Santa Barbara skapat de första fungerande kvantdatorerna med flera kvantbitar.
• John Clarke lade grunden med sina experimentella bevis för att kvantfenomen verkligen kan uppträda i makroskopiska system.

Trion representerar tre generationer av forskning som tillsammans har skapat det vi i dag kallar kvantrevolutionen.

Supraledningens roll i Clarkes forskning

En central del av Clarkes arbete handlar om supraledning – material som leder elektricitet utan motstånd vid mycket låga temperaturer. Supraledare gör det möjligt att skapa extremt känsliga mätinstrument och stabila kvantkretsar.

Clarke utvecklade de första SQUID-detektorerna (Superconducting Quantum Interference Devices), som kan mäta oerhört svaga magnetfält. Dessa används i dag inom flera områden:

• Medicinsk forskning, t.ex. för att kartlägga hjärnans aktivitet (MEG).
• Geofysik, för att hitta mineraler och mäta jordens magnetfält.
• Rymdteknik, där precision är avgörande vid mätning av elektromagnetiska signaler.

Hans uppfinningar har alltså inte bara förändrat fysiken – de används praktiskt inom sjukvård, miljöforskning och teknik.

Nobelpriset som symbol för kvantteknikens genombrott

År 2025 är särskilt symboliskt. För första gången på länge ges Nobelpriset i fysik till forskare som på djupet förstått och visat hur kvantfysiken kan tillämpas i verkligheten. Nobelkommittén kallar deras arbete “ett bevis på att kvantvärlden är en del av vår vardag”.

För Clarke är priset ett erkännande av en livslång strävan: att överbrygga klyftan mellan teori och experiment. Hans forskning har visat att även något så vardagligt som en elektrisk krets kan följa universums mest mystiska lagar.

Ett ödmjukt geni

Efter att John Clarke Nobelpriset i fysik 2025 offentliggjordes sa han i ett uttalande:

“Det är fortfarande svårt att förstå att något vi började experimentera med för femtio år sedan nu formar framtiden. Det här priset är lika mycket en hyllning till forskningssamarbete som till vetenskapens nyfikenhet.”

Han betonade också vikten av grundforskning – att våga utforska det okända utan att veta vad resultatet kan bli. Det är just den inställningen som gjort att hans upptäckter nu ligger till grund för en hel industri.

Från Berkeley till världens scen

John Clarke har under sin karriär publicerat över 500 vetenskapliga artiklar, handlett dussintals doktorander och fått en lång rad utmärkelser. Han är medlem i Royal Society, har tilldelats National Medal of Science och är en av de mest citerade fysikerna i världen.

Hans laboratorium i Berkeley fortsätter att vara ett centrum för kvantmätning och supraledningsteknik, där forskare från hela världen samlas för att utveckla nästa generations kvantteknologi.

Ett Nobelpris för framtiden

Att John Clarke Nobelpriset i fysik 2025 handlar om mer än historisk ära – det är ett pris som pekar framåt. Forskningen som prisas idag kommer att forma morgondagens samhälle. Kvantdatorer kan lösa klimatproblem, optimera transporter, utveckla nya läkemedel och skapa säkrare digital kommunikation.

På samma sätt som elektricitet och datorer förändrade världen på 1900-talet, kan kvanttekniken förändra 2000-talet. Och i den utvecklingen kommer John Clarke alltid att stå som en av grundpelarna.

Vetenskapens kärna – att förstå det omöjliga

John Clarke har i grunden gjort det som kännetecknar varje stor vetenskapsman: han har utmanat gränserna för vad vi tror är möjligt. Från mikroskopiska kvantpartiklar till makroskopiska kretsar, från teori till teknik – hans arbete visar att vetenskapen fortfarande kan överraska oss.

När vi ser tillbaka på John Clarke Nobelpriset i fysik 2025, kommer det inte bara betraktas som en belöning för en upptäckt – utan som en milstolpe i mänsklighetens tekniska och intellektuella historia.

Bild: John Clarke, Michel Devoret, John Martinis