Författarförbundet och AI: ingen bojkott, men hårda villkor

Författarförbundet har inte bojkottat AI. Förbundet har i stället protesterat mot att Kungliga biblioteket (KB) tränar språkmodeller på böcker utan lov, och har förbjudit all AI-träning på medlemmarnas verk utan tillstånd. Samtidigt beslutade årsstämman den 30 maj 2026 att förbundet stannar kvar i arbetet med den svenska språkmodellen SE.LLMA, men inte får skriva något avtal utan att först förankra det hos medlemmarna. [1] [7] [8]

Bojkottar Författarförbundet AI?

Nej. Ordet bojkott förekommer inte i förbundets beslut. Det som låg på stämmans bord var en motion från poeten Olivia Bergdahl, författaren Nino Mick, översättaren Linus Kollberg och Mattias Beijmo, som ville att förbundet skulle pausa sin medverkan i språkmodellsprojektet tills frågan var bättre förankrad bland medlemmarna. [3] Motionen ville också återinrätta en intern AI-grupp, som ersättning för den grupp kopplad till översättarna som styrelsen tidigare lagt ner. [2]

Förbundets egen hållning är tvådelad. Det vill ha licenser och ersättning när litteratur används för AI, och det slår fast att upphovsrätten bygger på mänskligt skapande. [16] Ordföranden Anja Gatu skriver i verksamhetsberättelsen för 2025 att alla är överens om att licenser behövs, men att frågan är om de ska vara avtalslicenser eller tvångslicenser. [4]

Vad beslutade stämman om SE.LLMA?

Årsstämman hölls lördagen den 30 maj 2026 på Ersta konferens i Stockholm, med 168 deltagande medlemmar. Enligt förbundets egen redovisning beslutade stämman att förbundet inte ska lämna förhandlingsbordet, att styrelsen ska inrätta ett AI-råd och konferera löpande med det, och att inga avtal i frågan får slutas utan att de förankrats i medlemskåren. [1]

Boktugg, som bevakade stämman, rapporterade att översättarna får flera platser i AI-rådet och att ett avtal eventuellt kan behöva förankras på en extra stämma. Debatten avslutades med streck i debatten, som röstades igenom med överväldigande majoritet, med nästan tjugo talare kvar på listan. Anja Gatu valdes enhälligt om och sa i sitt tacktal att hon tagit till sig kritiken. [2]

Enligt TT fick motionen ”visst gehör”. Olivia Bergdahl sa efteråt att hon hoppades att beslutet nu genomförs följdriktigt. [12] Dagen före stämman sa Anja Gatu till Biblioteksbladet att förbundet inte formellt gått med i projektet och att arbetet befann sig i ett tidigt skede. [3]

Vad är SE.LLMA?

SE.LLMA är ett forskningsprojekt inom WASP, Wallenbergstiftelsernas AI-program, som ska ta fram en storskalig svensk språkmodell. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse presenterade satsningen den 20 februari 2026: WASP finansierar med upp till 30 miljoner kronor, eller 40 miljoner inklusive beräkningskraft på superdatorn Berzelius i Linköping, och forskare från åtta universitet deltar. [9] Biblioteksbladet beskriver det som ett tvåårigt projekt. [3]

Initiativet togs tillsammans med förlag och nyhetsmedier. Enligt förbundets verksamhetsberättelse var parterna Bonnierförlagen, Bonnier News, Schibsted, Svenska Förläggareföreningen, Tidningsutgivarna och forskare inom WASP, och även Sveriges Radio och SVT medverkar. [4]

Förbundet beskriver villkoren så här: modellen bygger vidare på en befintlig öppen modell, men de tränade vikterna ska inte släppas fritt. Rättighetshavarna behåller äganderätten till sin data, och upphovspersoner ska få rimlig tid att säga nej till att deras material används. Parterna arbetar med ett avtalsutkast för forskningsdelen. [10] Förbundet konstaterar samtidigt att det i dagsläget ser juridiska problem med att använda avtalslicens för den här typen av användning. [11]

Varför protesterar Författarförbundet mot KB?

Bakgrunden till konflikten är regeringens AI-satsning i budgeten för 2026, där KB fick pengar för att svenska språkmodeller ska kunna tränas på bibliotekets samlingar. Den 23 september 2025 gick Författarförbundet ut i ett gemensamt upprop med Förläggareföreningen, Tidningsutgivarna, Läromedelsföretagen, Läromedelsförfattarna, Journalistförbundet och Svenska Tecknare. Anja Gatu sa då att det skulle innebära att svenska författares verk ges bort för AI-träning utan ersättning. [5]

Regeringen hade den 18 september 2025 gett KB i uppdrag att analysera och förbereda en bredare användning av myndighetens språkmodeller i offentlig sektor. [15] KB:s chefsjurist Karin Lodin svarade kritiken med att KB stödjer sig på upphovsrättslagens undantag för forskning, där förbehåll inte går att lämna. [6]

I oktober 2025 skickade förbundet ett förbehåll till KB om att medlemmarnas verk inte får användas för att träna AI. [4] [7] När KB lämnade sin slutrapport till regeringen i början av juni 2026, med slutsatsen att biblioteket har rätt att träna AI-modeller på sina pliktexemplar, kallade Anja Gatu det häpnadsväckande att KB agerar så tvärsäkert i en juridisk gråzon. [7]

Vad innebär förbundets förbehåll mot AI-träning?

Den 26 maj 2026 breddade förbundet förbehållet till att gälla alla. Den som vill använda medlemmarnas texter som träningsdata för generativ AI behöver förbundets godkännande. [8] Förbundets linje är att träning av språkmodeller inte är text- och datautvinning i lagens mening, och att KB:s AI-träning på pliktexemplar därför är ett upphovsrättsintrång. [7]

Det är alltså här förbundet säger nej: till användning utan lov. Medverkan i SE.LLMA motiverar förbundet med att projektet ska bygga på tillstånd och ersättning, till skillnad från de stora språkmodeller som enligt förbundet tränats på litteratur som aldrig klarerats med upphovspersonerna. [10]

Tidslinje: Författarförbundet och AI

Vem kritiserar förbundets AI-linje?

Kritiken har kommit inifrån. Författaren Sara Bergmark Elfgren ifrågasatte i Expressen den 21 maj 2026 hur förbundet kunde ge medlemmarnas böcker till AI, och förbundet svarade med en replik. I DN bytte Olivia Bergdahl och förläggaren Christer Sturmark repliker, där Sturmark argumenterade för en svensk modell. [14]

En central skiljelinje går mellan författare och översättare. På stämman nämndes att 54 procent av översättarna upplever att uppdragen minskar. [2] Förbundets jurister har utgått från en modell där upphovspersoner kan säga nej i efterhand, medan kritiker vill att varje upphovsperson aktivt ska säga ja. [3]

Vad händer nu?

Den 15 juni 2026 träffade förbundets jurist Åsa Anesäter regeringens nationella samordnare för svenska språkmodeller, Katrin Westling Palm, och tog bland annat upp KB:s AI-arbete, där förbundet anser att rättsligt stöd saknas. [13] Fram till den 13 oktober 2026 har förbundet på sin webbplats inte meddelat något undertecknat avtal om SE.LLMA eller någon extra stämma i frågan. Enligt stämmobeslutet får inget avtal slutas utan medlemmarnas förankring. [1]

Rättelse 13 oktober 2026: En tidigare version av artikeln, publicerad 29 juni 2026, skrev att Författarförbundet röstat ja till SE.LLMA och resonerade kring en AI-bojkott som ingen i förbundet föreslagit. Stämman beslutade att förbundet inte ska lämna förhandlingsbordet, men enligt ordföranden hade förbundet inte formellt gått med i projektet, och inga avtal får slutas utan att medlemmarna står bakom dem. Rubriken och texten är omskrivna och har nu källor för varje uppgift.