Wikforss förklarar varför sociala medier är riggade att skrämma dig

Algoritmerna lyfter fram det som oroar och provocerar, inte det som är sant. Det är poängen i en intervju med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien. Hennes tes är obekväm: problemet sitter inte i att vissa människor är dumma. Det sitter i en affärsmodell som tjänar pengar på din uppmärksamhet och i en mänsklig svaghet som ingen av oss är immun mot.

”Det som får oss att hänga kvar är det som appellerar till våra känslor, som skrämmer oss och oroar oss, det som är sensationellt”, säger hon. Kombinationen av plattformens design och vår sårbarhet för propaganda kallar hon giftig.

Affärsmodellen belönar oro, inte fakta

Sociala medier tjänar pengar på tid. Ju längre du stannar, desto fler annonser kan visas och det som håller dig kvar är sällan en balanserad genomgång av ett komplext ämne. Det är rubriken som får pulsen att stiga.

Wikforss pekar på att uppmärksamhetsekonomin är finansiellt riggad för att hålla användarna kvar. Innehåll som triggar rädsla, ilska eller indignation sprids snabbare och längre än nyanserade inlägg. Det betyder att de mest känsloladdade versionerna av en händelse tenderar att vinna, oavsett hur sanna de är.

Här ligger kärnan i hennes argument. Tekniken är inte neutral. Den är byggd för att maximera engagemang och engagemang och sanning är inte samma sak.

Internet skulle demokratisera kunskap. Det blev tvärtom.

När internet och sociala medier växte fram fanns en stark förhoppning. Tekniken skulle riva ner murar, sprida fakta och ge fler människor tillgång till kunskap. Resultatet blev något annat.

Det digitala informationslandskapet har förändrats i grunden sedan 1900-talets infrastruktur med fria, oberoende medier. I stället för en kunskapsexplosion har utvecklingen banat väg för desinformation, propaganda och djup polarisering. Samma verktyg som skulle upplysa visade sig vara minst lika effektiva på att vilseleda.

Du är inte dum för att du faller för det

Den vanligaste missuppfattningen är att desinformation bara fångar de okunniga eller lågutbildade. Wikforss avvisar den bilden helt. Forskning inom psykologi och filosofi visar att irrationalitet är en inbyggd del av hur människor tänker, inte ett tecken på låg intelligens.

Mekanismen kallas motiverat tänkande. Vi söker, tolkar och minns information på ett sätt som bekräftar det vi redan tror eller vill tro. Det gäller professorn lika mycket som lärlingen.

Bekräftelsebias: Vi letar omedvetet efter information som stödjer vår befintliga uppfattning och glider förbi det som motsäger den.
Grupptillhörighet: Att hålla fast vid gruppens åsikt känns tryggare än att ha rätt på egen hand. Det blir socialt kostsamt att byta sida.
Känsla före kontroll: En oroande rubrik aktiverar en reaktion innan den kritiska granskningen hinner sätta in.

Smarta människor är inte skyddade. De är ofta bättre på att i efterhand konstruera argument för slutsatser de redan landat i. Det påminner om hur moralpaniken kring Yung Lean spreds och förstärktes av exakt de mekanismer Wikforss beskriver.

Så ser de svenska siffrorna ut

Det här är inte bara en teoretisk diskussion. Svenska myndigheter har kartlagt både spridningen och hälsoeffekterna av det digitala flödet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har sammanställt forskning om hur falsk och missvisande information rör sig i sociala medier och bilden bekräftar Wikforss poäng: känsloladdat innehåll sprids snabbare. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens arbete med befolkningens psykiska hälsa att den ständiga uppkopplingen och informationsstressen är en del av en bredare hälsobild.

För barn och unga är frågan särskilt skarp. Mediemyndigheten har granskat hur digitala medier påverkar ungas hälsa och flaggar för att designen som håller vuxna kvar har samma grepp om dem som har minst beredskap att stå emot.

Vad du kan göra åt det

Insikten i sig är ett första steg. När du vet att de mest upprörande inläggen är de algoritmen valt åt dig, blir det lättare att pausa innan du delar vidare.

Några konkreta vanor hjälper:

Vänta tjugo minuter innan du delar något som gör dig arg eller rädd. Känslan är ofta poängen med inlägget.
Kolla vem som tjänar på spridningen. Vem gynnas av att du blir orolig just nu?
Sök upp originalkällan. En myndighet, en forskningsrapport eller en namngiven expert väger tyngre än en skärmdump.
Acceptera att du också har bias. Den som tror sig stå över motiverat tänkande är ofta mest utsatt.

Det handlar inte om att sluta använda sociala medier. Det handlar om att veta att flödet är designat för att fånga din rädsla, inte din eftertanke. Samma logik gäller i princip all digital underhållning, något som musikens roll i casinon och digital underhållning belyser ur ett annat perspektiv.

FAQ

Vem är Åsa Wikforss?

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien. Hon är känd för sitt arbete om kunskap, faktaresistens och hur människor förhåller sig till sanning, bland annat genom böcker om kunskapsmotstånd.

Vad menar Wikforss med att designen är ”giftig”?

Hon syftar på kombinationen av två saker: plattformarnas design som belönar känsloladdat innehåll och människans inbyggda sårbarhet för propaganda. Var för sig är de hanterbara. Tillsammans skapar de en miljö där desinformation frodas.

Vad är motiverat tänkande?

Motiverat tänkande är vår tendens att söka, tolka och minnas information så att den stämmer med vad vi redan tror eller önskar är sant. Det är en inbyggd mänsklig mekanism som påverkar alla, oavsett intelligens eller utbildning.

Är intelligenta människor mindre mottagliga för desinformation?

Nej. Forskning visar att intelligens inte skyddar mot desinformation. Smarta människor är ofta skickligare på att i efterhand rationalisera slutsatser de redan dragit, vilket kan göra dem lika sårbara eller mer.

Varför sprids skrämmande nyheter snabbare?

För att innehåll som väcker rädsla, ilska eller indignation skapar starkare reaktioner och därmed mer engagemang. Algoritmer som mäter engagemang lyfter fram sådant innehåll, oavsett om det är sant eller inte.

Var kan jag läsa mer om desinformation i Sverige?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sammanställer forskning om desinformation i sociala medier och Mediemyndigheten granskar hur digitala medier påverkar barn och unga. Båda publicerar rapporter riktade till allmänheten.