AI-utvecklingen har gått från nyhet till vardag på kort tid. Hösten 2026 använder 62 procent av svenska internetanvändare AI-tjänster som ChatGPT, jämfört med 41 procent ett år tidigare. [1] Samtidigt har EU:s AI-förordning börjat gälla i etapper, men de strängaste reglerna för så kallade högrisksystem har skjutits upp till december 2027. [3] [5] Här är vad som faktiskt har hänt och vad som gäller nu.

EU:s AI-förordning: vad gäller från när?

AI-förordningen, på engelska AI Act, trädde i kraft den 1 augusti 2024. Den är världens första heltäckande lag om artificiell intelligens och delar in AI-system efter hur stor risk de bedöms innebära. Reglerna börjar gälla stegvis. [3] [4]

Den 2 februari 2025 blev åtta AI-användningar förbjudna i EU. Bland dem finns sociala poängsystem, skadlig manipulation, känsloigenkänning på arbetsplatser och i skolor samt databaser med ansiktsbilder som skrapats från internet eller övervakningskameror. [3]

Den 2 augusti 2025 började reglerna för allmänna AI-modeller gälla, alltså de stora språkmodeller som ligger bakom tjänster som ChatGPT och Gemini. Inför det publicerade kommissionen i juli 2025 en frivillig uppförandekod om bland annat transparens och upphovsrätt, plus en mall för hur bolagen ska sammanfatta vilka data modellerna tränats på. [3]

Omnibus-ändringen: högrisk skjuts upp

Enligt den ursprungliga planen skulle reglerna för högrisksystem, till exempel AI som används vid rekrytering, i utbildning eller för kritisk infrastruktur, börja gälla den 2 augusti 2026. Så blev det inte. Kommissionen föreslog i november 2025 ett förenklingspaket, en så kallad digital omnibus, och i maj 2026 enades rådet och Europaparlamentet. Parlamentet och rådet godkände ändringarna i juni och de trädde i kraft den 27 juli 2026. [3] [6] [7]

Så här ser tidslinjen ut efter ändringen:

Datum Vad som gäller
2 februari 2025 Förbud mot AI med oacceptabel risk
2 augusti 2025 Regler för allmänna AI-modeller
2 augusti 2026 Transparensregler, bland annat märkning av AI-genererat innehåll
2 december 2026 Märkningskrav för system som fanns på marknaden före augusti 2026, samt nytt förbud mot så kallade avklädningsappar och AI-genererat övergreppsmaterial
2 augusti 2027 Varje land ska ha en regulatorisk sandlåda för AI
2 december 2027 Regler för fristående högrisksystem
2 augusti 2028 Regler för högrisk-AI som är inbyggd i produkter

Källor för tabellen: PTS, IMY och Europaparlamentet. [4] [5] [6]

Sveriges AI-politik och vem som har tillsyn

Regeringens AI-kommission lämnade sin Färdplan för Sverige den 26 november 2024, med 75 förslag för att stärka det svenska AI-området. [9] Den låg sedan till grund för regeringens nya AI-strategi, som presenterades den 20 februari 2026. Målet är att Sverige ska vara bland de tio främsta länderna i världen inom AI och att Norden ska bli en globalt ledande AI-region. En konkret åtgärd är en nationell AI-verkstad för offentlig sektor som ska etableras under 2026 och vara fullt utbyggd 2030. [8]

För tillsynen över AI-förordningen föreslog en statlig utredning hösten 2025 att Post- och telestyrelsen, PTS, ska bli samordnande myndighet och nationell kontaktpunkt. De kompletterande svenska lagreglerna var i somras ännu inte beslutade, och PTS har under 2026 ett tillfälligt uppdrag. [5] Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, blir marknadskontrollmyndighet för vissa delar, bland annat polisens användning av ansiktsigenkänning i realtid. IMY påpekar också att AI-förordningen och dataskyddsförordningen GDPR gäller parallellt när personuppgifter används för att utveckla eller driva AI. [4]

Så använder svenskarna AI

Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2026, som släpptes den 28 september, visar ett tydligt språng. Andelen internetanvändare från 8 år och uppåt som använder AI-tjänster steg från 41 till 62 procent på ett år. Räknar man in Googles AI-sammanfattningar i sökresultaten har 81 procent använt AI i någon form. [1]

  • ChatGPT används av 52 procent, Copilot av 18 procent och Gemini av 13 procent. [1]
  • Kvinnor har i stort sett kommit ikapp män: 61 procent mot 62 procent. [1]
  • Bland barn och unga 8-19 år använder 68 procent AI-tjänster, och hälften använder AI till skolarbete. [1]
  • 76 procent av AI-användarna säger att de kontrollerar svaren de får. [1]

SCB:s mätningar pekar åt samma håll. År 2025 använde 35 procent av svenska företag med minst tio anställda någon form av AI, upp från 25 procent året innan. Bland stora företag var andelen 72 procent. Genomsnittet i EU låg på 20 procent, vilket placerar Sverige i europeisk topp. [10]

AI i arbetslivet

Enligt Svenskarna och internet 2026 använder 56 procent av de sysselsatta AI i jobbet. 60 procent säger att arbetsgivaren tillåter det, 8 procent att det är förbjudet och 31 procent vet inte vad som gäller. Förbuden är vanligare i offentlig sektor än i privat. [1] Bara ungefär hälften av de yrkesverksamma upplever att AI gör dem effektivare. [2]

Hur jobben påverkas är fortfarande omdiskuterat. Arbetsmarknadens AI-råd, där bland andra Unionen, Akavia och Almega ingår, konstaterade i en rapport i februari 2026 att de flesta yrken snarare kompletteras än ersätts av AI, och efterlyste bättre statistik för att följa utvecklingen. [11] Almega kom i maj 2026 fram till att effekterna på sysselsättningen hittills varit begränsade, men att unga i särskilt AI-exponerade yrken som programmering och kundtjänst har fått det svårare att komma in. [12]

Stora händelser i AI-världen 2025-2026

Tävlingen mellan de stora AI-bolagen har fortsatt med täta modellsläpp. Några av de mest uppmärksammade:

  • I januari 2025 släppte kinesiska DeepSeek språkmodellen R1. Uppgifter om att den tagits fram till en bråkdel av konkurrenternas kostnad bidrog till att chiptillverkaren Nvidias aktie föll kraftigt den 27 januari. [13]
  • OpenAI lanserade GPT-5 den 7 augusti 2025. [14]
  • Google släppte Gemini 3 den 18 november 2025 och byggde in modellen i sin sökmotor från första dagen. [15]

Även i Sverige byggs infrastruktur. I Linköping ska en AI-optimerad superdator för den europeiska AI-fabriken Mimer installeras, och avtalet med leverantören skrevs i april 2026. [20]

Risker och debatt

Upphovsrätt

Frågan om vem som får ersättning när AI tränas på böcker, musik och journalistik har blivit en av de hetaste. I september 2025 gick Anthropic med på att betala 1,5 miljarder dollar till författare i en amerikansk grupptalan om att deras böcker använts utan tillstånd för att träna chattboten Claude. [17] I november samma år dömde en domstol i München att ChatGPT olovligen tränats på tyska låttexter, efter en stämning från musikorganisationen GEMA. OpenAI har sagt att bolaget kan komma att överklaga. [16]

I Sverige protesterade sju organisationer, bland dem Författarförbundet, Förläggareföreningen och Journalistförbundet, i september 2025 mot att regeringen gav Kungliga biblioteket 30 miljoner kronor för att träna svenska språkmodeller på bibliotekets samlingar utan att lösa frågan om ersättning. [18] Inom Författarförbundet har deltagandet i forskningsprojektet SE.LLMA, som ska ta fram en svensk språkmodell, lett till intern strid. Stämman i maj 2026 landade i en kompromiss: samarbetet fortsätter, men förbundet får inte besluta om att låta AI träna på medlemmarnas texter utan deras medgivande. [19]

Energi

Datacenter drar allt mer el. Enligt Internationella energiorganet IEA använde världens datacenter 485 terawattimmar 2025, och förbrukningen väntas ungefär fördubblas till 950 terawattimmar år 2030. Det motsvarar runt 3 procent av världens elanvändning, och AI-inriktade datacenter står för den snabbaste ökningen. [21]

Desinformation

Inför riksdagsvalet 2026 varnade Myndigheten för psykologiskt försvar för att tröskeln för att sprida vilseledande information har sänkts kraftigt. Med generativ AI kan enskilda snabbt producera stora mängder trovärdigt material, och myndigheten har sett ökad användning av AI för valpåverkan i andra europeiska val. Samtidigt bedömde myndigheten att det svenska valet inte var ett prioriterat mål för främmande aktörer. [22]

Om den här artikeln

Aftonkuriren skrev om AI-utvecklingen första gången i december 2024. [23] Den här sidan ersätter den texten och uppdateras löpande när nya regler börjar gälla och nya siffror kommer.

Källor

  1. Internetstiftelsen: Svenskarna och internet 2026, AI – Artificiell intelligens (28 september 2026)
  2. Internetstiftelsen: Så använder svenskarna AI 2026 (28 september 2026)
  3. Europeiska kommissionen: AI Act, regulatory framework for AI (hämtad september 2026)
  4. IMY: AI-förordningen (uppdaterad 20 augusti 2026)
  5. PTS: AI-förordningen (31 juli 2026)
  6. Europaparlamentet: Legislative Train, Digital Omnibus on AI (2026)
  7. Europeiska unionens råd: Artificial intelligence, Council gives final green light to simplify and streamline rules (29 juni 2026)
  8. Regeringen: Sveriges AI-strategi på fem minuter (20 februari 2026)
  9. Regeringen: AI-kommissionens Färdplan för Sverige, SOU 2025:12 (överlämnad 26 november 2024)
  10. SCB: AI-användningen breddas i näringslivet och växer i befolkningen (21 maj 2026)
  11. AI Sweden: Ny rapport om AI:s påverkan på arbetsmarknaden (17 februari 2026)
  12. Almega: Tre år med AI, vad har hänt med jobben? (7 maj 2026)
  13. CNBC: Nvidia calls China’s DeepSeek R1 model an excellent AI advancement (27 januari 2025)
  14. OpenAI: Introducing GPT-5 (7 augusti 2025)
  15. Realtid: Google släpper Gemini 3, här är allt du behöver veta (18 november 2025)
  16. SVT: GEMA vinner upphovsrättsmål mot Open AI och Chat GPT (11 november 2025)
  17. Placera/Finwire: Anthropic går med på förlikning på 1,5 miljarder dollar i författartvist (8 september 2025)
  18. SVT: Författare kritiserar regeringens AI-satsning (23 september 2025)
  19. Svensk Bokhandel: Författarförbundet landar i kompromiss kring AI (maj 2026)
  20. EuroHPC JU: EuroHPC JU signs contract to deploy a new AI-optimised supercomputer in Sweden (21 april 2026)
  21. IEA: Key Questions on Energy and AI, Executive summary (2026)
  22. Myndigheten för psykologiskt försvar: Accelererande AI-utveckling lyfts fram i MPF:s lägesbild inför valet (16 juni 2026)
  23. Aftonkuriren: Utvecklingen av artificiell intelligens 2024, framsteg, risker och reglering (14 december 2024)

Dela artikeln: