De dödas dag: så firar Mexiko Día de los Muertos

De dödas dag, Día de los Muertos, är Mexikos stora högtid för att minnas och välkomna de döda. Den firas 1 och 2 november med hemaltare, gravbesök, ringblommor och favoritmaten hos de som gått bort, och den finns sedan 2008 på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. [1] [2]

När är de dödas dag?

Enligt Unesco sträcker sig firandet från slutet av oktober till början av november, en period som också markerar slutet på årets majsodling. [1] Kärnan är två dagar. Den 1 november ägnas åt de döda barnen, som i Mexiko kallas ”muertos chiquitos”, och den 2 november åt de vuxna, skriver den mexikanska statliga myndigheten INAFED. [2] Förberedelserna börjar tidigare än så: enligt urfolksinstitutet INPI byggs barnaltaret på många håll redan den 31 oktober. [3]

År 2026 infaller 1 november på en söndag och 2 november på en måndag.

Vad gör man på Día de los Muertos?

Tanken är att de döda kommer tillbaka på besök, och att de levande tar emot dem som gäster. Familjerna strör blomblad, ställer ut ljus och lägger fram gåvor längs vägen från kyrkogården till hemmet, så att de döda hittar fram. Runt altaret i hemmet och på graven ställs de avlidnas favoriträtter, blommor och hantverk som papperssilhuetter. [1]

Hur det går till varierar mycket. I Mixquic i Mexico City tänds tusentals ljus på de blomsterprydda gravarna natten till 2 november, något som kallas ”La Alumbrada”. I Oaxaca byggs altarna i flera våningar, där den första är till för mor- och farföräldrar och vuxna. Andra kända platser för firandet är Janitzio och Pátzcuaro i Michoacán, Xochimilco i Mexico City och Cuetzalán i Puebla. [2]

Symbolerna: altaret, ringblommorna och sockerdödskallarna

Ofrendan, hemaltaret

Altaret, ofrenda på spanska, är firandets mitt. INPI beskriver det som en blandning av två världar: européerna förde med sig blommor och ljus av olika slag, medan urfolken bidrog med rökelsen copal, maten och ringblomman. [3] Varje sak har en uppgift:

• Vatten släcker själarnas törst efter den långa resan.
• Salt renar.
• Ljusen står för tro, hopp och vägledning, och på vissa håll motsvarar varje ljus en avliden.
• Copal renar platsen från onda andar så att själen kan komma in tryggt.
• Bröd är en av de finaste gåvorna man kan ge.
• Ett fotografi av den döde ställs på altaret.

Barnaltaret ser annorlunda ut, med vita blommor och ljus, mat utan chili och allt i miniatyr: små bröd, sötsaker och leksaker. [3]

Ringblommorna, cempasúchil

Den orangegula blomman som syns överallt i november heter cempasúchil i Mexiko. Namnet kommer från nahuatl och betyder ungefär ”tjugo blommor”. Av kronbladen lägger man en stig som ska leda själarna mellan graven och altaret. [3]

Sockerdödskallarna

Dödskallar av socker, calaveras de azúcar, ställs på altaret och påminner om att döden alltid finns nära. De görs i olika storlekar, och enligt INPI har storlekarna egna betydelser. [3]

La Catrina

Det eleganta kvinnoskelettet med stor hatt har blivit firandets mest kända figur. Hon började som en satir. Grafikern José Guadalupe Posada gjorde på 1800-talet bilden ”La calavera garbancera”, en dödskalle med överdådig hatt som drev med fåfänga. Bilden döptes senare om till catrina efter ”catrines”, de välklädda borgarna. På 1900-talet tog Diego Rivera upp figuren i väggmålningen ”Sueño de una tarde dominical en la Alameda Central” och klädde henne elegant från topp till tå, enligt Mexikos nationella institut för antropologi och historia, INAH. [4]

Var kommer de dödas dag ifrån?

Högtiden förenar två världsbilder, urfolkens och den katolska som européerna förde med sig på 1500-talet, skriver Unesco. [1] Enligt INAFED var dyrkan av de döda en grundläggande del av de förspanska kulturerna. Den döde lindades in i en bastmatta, och familjen ställde till med fest för att vägleda den avlidne till dödsriket Mictlán, och mat ställdes fram eftersom man trodde att den döde fortfarande kunde känna hunger. När spanjorerna kom flyttade folk som mexica, mixteker och zapoteker sin vördnad för de döda till de katolska helgdagarna alla helgons dag och alla själars dag. [2]

Unesco tog upp firandet, under namnet ”Indigenous festivity dedicated to the dead”, i sitt register redan 2003 och skrev in det på den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv 2008. [1]

Skillnaden mot halloween och alla helgons dag

Alla tre högtiderna handlar om de döda, men på olika sätt. Halloween har enligt Svenska kyrkan sitt ursprung i keltiskt förkristet firande av de döda, med eldar och utklädnad för att skrämma bort onda andar, och slog igenom i Sverige på 1990-talet. [6] Alla helgons dag var från början en dag för helgonen, medan alla själars dag, dagen efter, är dagen för att minnas sina egna döda. I Sverige har det ändå blivit tradition att tända ljus på gravarna redan på lördagen. [5] Ungefär hälften av svenskarna besöker en grav under allhelgonahelgen, enligt religionsvetare vid Göteborgs universitet. [7]

De dödas dag liknar allhelgona mer än halloween, men stämningen är en annan. Där den svenska helgen är stilla och mörk är det mexikanska firandet en fest med musik, mat och färg, där de döda välkomnas hem som gäster.

Högtid	Datum 2026	Ursprung	Kännetecken
Halloween	Lördag 31 oktober	Keltiskt förkristet firande av de döda [6]	Utklädnad, ursprungligen även eldar [6]
Alla helgons dag	Lördag 31 oktober (lördagen mellan 31 oktober och 6 november) [5]	Kyrklig dag för alla helgon, infördes för ungefär tusen år sedan [5]	Gravljus redan på lördagen [5]
Alla själars dag	Söndag 1 november [5]	Kyrklig minnesdag för de egna döda [6]	Minne av de egna döda, ljus och bön [6]
De dödas dag	Söndag 1 och måndag 2 november [2]	Förspanska seder blandade med katolska helgdagar [1]	Hemaltare, ringblommor, sockerdödskallar, fest på kyrkogården

2026 infaller halloween och alla helgons dag på samma lördag, 31 oktober.

Firas de dödas dag i Sverige?

Ja, i liten skala. Etnografiska museet i Stockholm har i många år uppmärksammat Día de Muertos i början av november. 2024 bjöd museet på föreställningen ”Fiesta en el cementerio” med folkdansgruppen Mexico Lindo och mariachigruppen Fiesta Mexico, som enligt museet har uppträtt tillsammans under Día de Muertos på museet i över 30 år. [8]