Vanliga infektioner: så smittar de och när du ska stanna hemma

De flesta vanliga infektioner, som förkylning och influensa, smittar mest i början av sjukdomen och går över av sig själva inom några dagar till ett par veckor. Barn kan i regel gå tillbaka till förskolan när de orkar en hel dag och har varit feberfria i ett dygn utan febernedsättande medicin, men magsjuka, svinkoppor, vattkoppor och infektioner som behandlas med antibiotika har egna regler [1]. Tabellen nedan visar vad som gäller för varje sjukdom.

Hur länge smittar de vanligaste infektionerna?

Uppgifterna kommer från 1177. ”Feberfri ett dygn” betyder utan febernedsättande läkemedel [1].

Infektion	Typiska symtom	Så smittar den	Hur länge man smittar	Förskola och skola
Förkylning	Täppt och rinnande näsa, nysningar, ont i halsen, hosta, ibland feber	Droppar i luften när någon hostar eller nyser, och via händer och ytor	Från ungefär ett dygn före symtomen och några dagar efter, mest de första dagarna	När barnet orkar en hel dag och är feberfritt ett dygn. Snuva räcker inte för att stanna hemma [1][3]
Influensa	Plötslig hög feber, huvudvärk, muskelvärk, torrhosta, ont i halsen	Via utandningsluften, sprids lätt inomhus	Från 1-3 dagar före symtomen, mest när man är som sjukast. De flesta slutar smitta ungefär en vecka efter att febern gått ner	När barnet orkar en hel dag och är feberfritt ett dygn [1][2]
Covid-19	Som förkylning eller influensa: snuva, feber, halsont, hosta, ibland ändrat lukt- och smaksinne	Via luften när man andas, hostar, nyser och pratar, och via händer	Från 1-3 dagar före symtomen, de flesta smittar inte efter fem dagar	När barnet orkar en hel dag och är feberfritt ett dygn. Lätt hosta och snuva går bra [1][4]
RS-virus	Som förkylning hos större barn. Små barn kan få andningsbesvär och äta dåligt	Direktkontakt, leksaker och droppar	Anges inte av 1177	När barnet orkar och är feberfritt ett dygn. Att stanna hemma behövs inte för att hindra smitta [1]
Vinterkräksjuka och magsjuka	Illamående, kräkningar, diarré, magont, ibland feber	Mycket smittsam: via sjuka personer, mat och vatten. Insjuknar efter 12-48 timmar	Hemmatiden räknas i symtomfria dygn, se nästa kolumn	Förskola: när barnet äter normalt och inte kräkts eller haft vattnig diarré på minst två dygn. Skola: minst ett dygn efter tillfrisknandet. Vuxna: minst ett dygn efter senaste kräkning eller diarré [1][5]
Halsfluss	Feber, ont i halsen och svullna mandlar. Barn under tre år får oftare feber och snuva	Händer, pussar och delade föremål	Från ett dygn före symtomen. Oftast inte efter två dygn med antibiotika	Efter minst två dygns antibiotika, när barnet orkar och är feberfritt ett dygn [1]
Höstblåsor	Feber och halsont några dagar, sedan blåsor i munnen, på läpparna och ibland händer och fötter	Nära kontakt, framför allt händer, och droppar	Mest de första dagarna	När barnet orkar en hel dag och är feberfritt ett dygn [1]
Svinkoppor	Vätskande sår och skorpor, oftast runt näsa och mun. Barnet mår ofta bra	Hud mot hud	Så länge såren vätskar	Förskola: när såren är helt torra. Skola: får gå med extra handtvätt men inte idrott, simning eller hemkunskap. Med antibiotika: hemma minst två dygns behandling [1]
Vattkoppor	Trötthet, feber och kliande vätskefyllda blåsor som blir sårskorpor	Mycket smittsam, via luften även på avstånd	Från ett par dagar före utslagen tills blåsorna har torkat in, ungefär sex dagar	När alla blåsor har torkat och inga nya kommer, och barnet orkar och är feberfritt ett dygn [1]
Bältros	Smärtsamma blåsor i ett band på ena sidan av kroppen	Via vätskan i blåsorna. Ger vattkoppor, inte bältros, till den som aldrig haft vattkoppor	Tills blåsorna har torkat till sårskorpor	Ovanligt hos barn, vanligast efter 50 år. Ingen särskild regel i smittguiden [6]
Ögoninflammation	Röda, kladdiga ögon som kan vara igenklistrade på morgonen	Bakterier eller virus via händer och droppar	Anges inte av 1177	Lindrig och bara på morgonen: får gå. Mycket var som måste torkas ofta: hemma tills det läkt [1]

Förkylning, influensa, covid eller vinterkräksjuka: vad är skillnaden?

En förkylning ger täppt näsa, halsont och trötthet. Febern är sällan hög, och de flesta är friska inom en till två veckor, även om hostan kan hänga kvar i två till fyra veckor [3].

Influensa slår till snabbare. Typiskt är hög feber, torrhosta, huvudvärk och värk i kroppen, och man känner sig ordentligt sjuk och frusen. De flesta blir friska inom en till två veckor [2].

Covid-19 kan likna båda. Vissa märker nästan inget, andra blir sjuka som vid en influensa, och ändrat lukt- eller smaksinne är ett av symtomen som 1177 räknar upp [4].

Vinterkräksjukan sitter i magen, inte i luftvägarna. Den orsakas av calicivirus, ger kräkningar och diarré och är oftast över på ett till tre dygn. Skyddet efteråt är kortvarigt, så man kan bli sjuk flera gånger samma vinter [5].

Antibiotika hjälper inte mot någon av de virusinfektionerna. Vid influensa och covid kan läkaren i stället skriva ut virushämmande läkemedel till den som har ökad risk att bli svårt sjuk [2][4].

När ska man stanna hemma?

För vuxna med luftvägsinfektion är 1177:s råd enkelt: stanna hemma tills du mår bättre [3]. Vid vinterkräksjuka gäller minst ett dygn efter senaste kräkningen eller diarrén, och friska i samma hushåll behöver inte stanna hemma om de tvättar händerna noga [5].

För barn är grundregeln att de ska orka en hel dag i barngruppen och ha varit feberfria i ett dygn. Snuva och lätt hosta är inget skäl att stanna hemma. Undantagen är magsjuka, svinkoppor, vattkoppor och infektioner som behandlas med antibiotika, se tabellen [1].

Infektioner som inte smittar mellan människor

Alla infektioner sprids inte från person till person. Borrelia är en bakterie som kommer från fästingbett, och smittrisken ökar ju längre fästingen sitter kvar. Typiskt är en ofta ringformad rodnad en till fyra veckor efter bettet [7].

Urinvägsinfektion orsakas oftast av kolibakterier från den egna tarmen som tar sig upp i urinröret och urinblåsan [8]. Svamp i underlivet sprids enligt 1177 vanligtvis inte vid sex eller toalettbesök [10].

Lunginflammation orsakas oftast av pneumokockbakterier, som inte är särskilt smittsamma, och ibland av virus, och de flesta blir helt friska inom någon månad [9]. Nässelutslag är ingen infektion i sig, men kan utlösas av en, till exempel en förkylning, och kan komma tillbaka under en infektion [11].

Så minskar du smittan

Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, särskilt efter toalettbesök och före maten. Handsprit räcker inte mot vinterkräksjuka [5].
Hosta och nys i armvecket och undvik att ta dig i ögon, näsa och mun [2].
Laga inte mat åt andra när du har magsjuka, och undvik att hälsa på sjuka [5].
Begränsa nära kontakt med sjuka och var gärna utomhus, där smittan sprids sämre [2].

När ska man ringa 1177 eller söka vård?

Hos små barn gäller särskilda råd vid feber, se vår guide om feber hos barn. De flesta vanliga infektioner går över med vila och mycket att dricka. Kontakta en vårdcentral om du har feber i mer än fyra dagar, om febern kommer tillbaka efter att ha gått ner, om du känner dig mycket sjuk eller om du tillhör en riskgrupp [2][3]. Vid magsjuka är tecken på uttorkning, kräkningar i mer än ett dygn och diarré i mer än en vecka skäl att höra av sig, och blodig diarré, hög feber med frossa eller svår magsmärta skäl att söka vård direkt. Ring alltid mottagningen innan du åker dit med vinterkräksjuka [5].

Sök vård genast om du plötsligt blir mycket sämre eller får svårt att andas även i vila [2]. Ring 112 vid svår andnöd eller grå eller blå hud och läppar [9]. Vid bältros ska den som är 50 år eller äldre, eller har utslag i ansiktet eller nära ögonen, söka vård snart, eftersom virushämmande tabletter fungerar bäst inom tre dygn från utslagen [6]. Är du osäker kan du ringa 1177 för råd [3].

Vilka vaccin finns?

Influensavaccin rekommenderas till alla från 65 år, gravida, barn och vuxna med vissa kroniska sjukdomar och personal nära riskgrupper. Det är gratis för gravida, personer över 65 och övriga riskgrupper, och säsongens vaccinationer startar den 2 november 2026 [12].

Pneumokockvaccin, som skyddar mot den vanligaste orsaken till lunginflammation, erbjuds sedan den 1 september 2026 alla det år de fyller 65, i stället för 75 som tidigare. Det gäller den som är född 1961 eller senare [13].

Bältrosvaccin rekommenderas till alla från 65 år och till vuxna med nedsatt immunförsvar, med två doser med två till sex månaders mellanrum. Det ingår inte i något nationellt program, så man betalar oftast själv, men regionerna kan välja att subventionera det [14].

Vattkoppsvaccin blir en del av barnvaccinationsprogrammet den 1 januari 2027, för barn födda 1 juli 2025 eller senare. Första dosen ges vid 18 månader och den andra i årskurs 1-2. Från den 1 mars 2027 erbjuds äldre barn upp till och med 17 år som varken haft vattkoppor eller vaccinerats en kostnadsfri ikappvaccination [15].