Lunginflammation: symtom, smitta och när du ska söka vård

Lunginflammation börjar ofta som en vanlig förkylning med hosta, feber och ont i halsen, som sedan blir sämre i stället för bättre efter fyra till fem dagar. Andra tecken är smärta när du andas djupt, frossa och att du blir andfådd även i vila. Svår andnöd, gråblek hud eller blå läppar är skäl att ringa 112. [1]

Varje år får ungefär en av hundra personer i Sverige lunginflammation. [2] De flesta blir helt friska, men för små barn, äldre och den som har en kronisk sjukdom kan den bli allvarlig. Här går vi igenom hur sjukdomen märks, när det är dags att söka vård och vem som kan få vaccin hösten 2026.

Vad är lunginflammation?

Vid lunginflammation blir delar av lungvävnaden inflammerad, oftast av bakterier men ibland av virus. Den vanligaste orsaken är bakterien pneumokocker, som står för över hälften av fallen. Hos unga vuxna är mykoplasma vanligare än i andra åldrar. [1]

Även virus som influensa, RS-virus och covid-19 kan ge lunginflammation. En virusinfektion kan dessutom skada slemhinnan i luftvägarna så att bakterier lättare får fäste efteråt. Det är en förklaring till att en förkylning eller influensa ibland övergår i lunginflammation. [1]

Symtom på lunginflammation hos vuxna

Det typiska förloppet är en förkylning som först känns vanlig men som blir värre efter några dagar. Enligt 1177 kan du få ett eller flera av de här symtomen: [1]

• hosta och feber som stiger eller håller i sig
• smärta i bröstet när du andas djupt
• slem som kan vara missfärgat eller blodstrimmigt
• andfåddhet även när du vilar
• frossa eller skakningar
• yrsel eller förvirring
• huvudvärk, ont i magen eller kräkningar

Ibland är det huvudvärken eller magsmärtan som dominerar, vilket kan göra att man inte först tänker på lungorna. [2]

Lunginflammation hos barn

Små barn har trånga luftvägar, och symtomen syns ofta på andningen. Barnet kan andas snabbt, ofta med hostattacker, och det kan pipa eller väsa när hen andas. Andra tecken är att barnet är blekt och slött, kräks eller har ont i magen. Det gäller framför allt barn under ungefär sju år. [1]

Ett tydligt varningstecken är ett barn som är så slött att det inte orkar leka en kort stund, titta på tv eller visa intresse för något. Då ska ni söka vård direkt. [1]

Lunginflammation hos äldre

Hos äldre kan de typiska symtomen saknas helt. Snabb andning, låg feber eller enbart förvirring kan vara tecken på en allvarlig lunginflammation, och feber behöver alltså inte finnas. [2] Den som har en äldre anhörig som plötsligt blir förvirrad eller orkeslös bör därför tänka på möjligheten, även utan hosta och feber.

Personer över 65 år löper större risk att bli allvarligt sjuka, eftersom immunförsvaret försvagas med åldern och av andra sjukdomar. [1]

Smittar lunginflammation?

Ja, men inte på det sätt många tror. Det är bakterierna och virusen som smittar, inte själva lunginflammationen. De sprids främst via droppar när någon hostar, nyser eller andas ut, och via föremål som man rör vid och sedan tar sig i ansiktet med. [1]

Pneumokocker smittar inte särskilt lätt, medan mykoplasma och vissa virus smittar mer. Många som får i sig samma bakterier eller virus blir bara förkylda, får luftrörskatarr eller märker ingenting alls. [1]

Skillnad mot förkylning, influensa och covid

Gränsen är inte alltid skarp, eftersom lunginflammation ofta börjar som någon av de andra infektionerna. Några tumregler från 1177:

Sjukdom	Typiskt förlopp
Förkylning	Snuva, halsont och hosta. Feber kan förekomma men är oftast inte hög. De flesta mår bra igen inom en till två veckor. [3]
Influensa	Symtomen kommer snabbt: torrhosta, feber upp mot 40 grader, värk i huvud och kropp. Febern håller ofta i sig ungefär en vecka. [4]
Covid-19	Virus som, precis som influensa, i sig kan orsaka lunginflammation. [1]
Lunginflammation	Infektionen blir värre i stället för bättre efter fyra till fem dagar, med andfåddhet, smärta vid djupa andetag och frossa. [1]

Vid förkylning råder 1177 dig att höra av dig till vårdcentralen om du har feber i mer än fyra dygn eller om febern kommer tillbaka efter att ha varit borta ett par dagar. [3]

När ska du söka vård för lunginflammation?

Misstänker du lunginflammation ska du kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Är de stängda kan du vänta tills de öppnar eller åka till en akutmottagning. [1]

Sök vård direkt om: [1]

• du snabbt blir sämre eller febern stiger
• du har feber och kraftig frossa
• ett barn är för slött för att leka, titta på tv eller bry sig om omgivningen

Ring 112 om du har mycket svårt att andas eller om huden är gråblek eller läpparna blå. Är du osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för rådgivning. [1]

På mottagningen lyssnar läkaren på lungorna och mäter syremättnaden med en mätare på fingret. Ofta tas ett CRP-prov och ibland görs en lungröntgen. [1]

Hur behandlas lunginflammation?

Lunginflammation som orsakas av bakterier behandlas med antibiotika, oftast i ungefär sju dagar. [1] Eftersom pneumokocker är den vanligaste orsaken är penicillin i tablettform förstahandsvalet för den som kan behandlas hemma. Hjälper inte penicillinet inom två till tre dagar brukar läkaren överväga andra bakterier, som mykoplasma. [2]

Lunginflammation som orsakas av virus läker oftast ut av sig själv, men vid influensa eller nedsatt immunförsvar kan läkemedel mot virus behövas. Den som blir svårt sjuk vårdas på sjukhus med antibiotika direkt i blodet, syrgas och vätskedropp. [1]

Hemma kan du göra en del själv: drick ordentligt, höj huvudändan på sängen och ta febernedsättande läkemedel vid behov. Barn under sex månader ska undersökas av läkare innan de får febernedsättande. Vila, men undvik att ligga stilla länge. När du börjar må bättre hjälper korta promenader kroppen att återhämta sig. [1]

Hur lång tid tar det att bli frisk?

De flesta blir helt friska inom ungefär en månad med behandling. Tröttheten och hostan kan dock sitta i en månad till, och efter en sjukhusvistelse tar återhämtningen ofta längre tid. [1]

Är förloppet okomplicerat behövs ingen ny röntgen efteråt. Den som röker, har fått återkommande lunginflammationer eller haft ett komplicerat förlopp kan däremot behöva följas upp. [2]

Vaccin mot pneumokocker: vem får det 2026?

Det finns inget vaccin mot lunginflammation i sig, men vaccin mot pneumokocker skyddar mot den vanligaste orsaken. Här har det hänt mycket i höst.

Sedan den 1 september 2026 ska vaccin mot pneumokocker erbjudas alla det år de fyller 65, i stället för som tidigare det år de fyller 75. Det gäller personer födda 1961 eller senare, och den som missar vaccinationen det året har rätt att få den kostnadsfritt senare. [5]

För dem som redan har fyllt 65 har regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner kommit överens om en ikappvaccinering. Den planeras starta under hösten 2026, och målet är att alla över 65 år som inte vaccinerats enligt de senaste rekommendationerna ska ha fått erbjudandet senast i augusti 2029. [6] Hur och när det sker kan skilja mellan regionerna, så hör med din vårdcentral.

Programmet omfattar också alla från två års ålder som har vissa sjukdomar eller tillstånd, bland annat: [5]

• kronisk hjärt-, lung-, lever- eller njursjukdom
• diabetes
• nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling
• saknad eller nedsatt mjältfunktion
• cystisk fibros, kokleaimplantat eller genomgången organtransplantation

Barn får pneumokockvaccin i det vanliga barnvaccinationsprogrammet vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dag nyare konjugatvacciner, PCV20 eller PCV21, som skyddar mot 20 respektive 21 typer av pneumokocker. [7]

Eftersom influensa kan leda till lunginflammation rekommenderar 1177 också vaccin mot influensa för i stort sett samma riskgrupper. [1] Vem som får det gratis i år har vi gått igenom i artikeln om influensavaccinet 2026.