Så blev MMA en av Sveriges snabbast växande sporter
Svenska MMA-förbundet har vuxit med 36 procent på bara tre år. Från 2 120 medlemmar 2021 till 2 889 medlemmar idag – en tillväxttakt som få andra sporter kan matcha. Men hur gick egentligen MMA från att kallas ”dödsgala” till att bli en av landets hetaste idrotter?
Svaret börjar 2009. Det året hände två saker som skulle förändra allt: MMA blev invald i Riksidrottsförbundet och en ung fighter från Arboga vid namn Alexander Gustafsson klev in i UFC-oktagonen för första gången.
Gustafsson satte Sverige på MMA-kartan
Alexander Gustafsson blev katalysatorn som svensk MMA behövde. Hans UFC-debut 2009 markerade startskottet för en explosion som fortfarande pågår. Men det var först 2013 som allt förändrades på riktigt.
Den 21 september det året stod Gustafsson öga mot öga med Jon Jones – då och nu betraktad som en av sportens absolut bästa fighters. Matchen i Toronto rankas fortfarande som en av UFCs bästa någonsin. Gustafsson förlorade på poäng efter fem brutala ronder, men han hade gjort något ingen svensk gjort förut: visat att vi kunde hänga med världseliten.
Plötsligt satt svenskar uppe mitt i natten för att se MMA. Sportbarer fylldes. Tidningar som knappt vetat vad UFC stod för började skriva krönikor om ”The Mauler” från Arboga.
Från marginalsport till publikfavorit på rekordtid
MMA:s resa i Sverige började långt innan Gustafsson. August Wallén grundade det första svenska MMA-förbundet tillsammans med pionjärer som Omar Bouiche. Men sporten kämpade i motvind.
”Dödsgala” kallade kritikerna det. För våldsamt. För brutalt. För amerikanskt.
Men professionalisering och tydliga regler vände opinionen. När sporten valdes in i Riksidrottsförbundet 2009 blev den legitim på riktigt. Plötsligt kunde kommuner inte längre neka halltider. Föräldrar började se det som en vettig träningsform för sina barn.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: 36 procents medlemsökning på tre år är exceptionellt i svensk idrottskontext. Till och med padel – som alla verkar spela nuförtiden – har svårt att matcha den tillväxttakten.
Träningsformen som lockar alla
Vad är det som lockar?
MMA kombinerar det bästa från sex olika kampsporter: brottning, boxning, brasiliansk jiu-jitsu, thaiboxning, kickboxning och judo. Det ger en träning som är både fysiskt krävande och mentalt stimulerande. Ingen träning är den andra lik.
Forskare som studerat Renyi Fight Club i Umeå dokumenterar en intensiv träningskultur. Där tränar 25 elitfighters tillsammans i en miljö som präglas av respekt och disciplin – långt från den råa ”cage fighting”-imagen som sporten en gång hade.
Men det är inte bara elitfighters som söker sig till sporten. Vanliga motionärer upptäcker att MMA-träning ger resultat som traditionell gymträning inte kommer i närheten av.
Svenska stjärnor fortsätter sätta avtryck
Efter Gustafsson har fler svenskar tagit världen med storm. Khamzat Chimaev har på rekordtid blivit en av UFCs mest omtalade fighters. Ilir Latifi och David Bielkheden har båda gjort starka intryck internationellt.
Även kvinnor börjar synas allt mer. Elin Öberg representerar en växande skara kvinnliga fighters, även om den sidan av sporten fortfarande är underrepresenterad i Sverige jämfört med många andra länder.
Sakhi Qambari är ett annat namn att hålla koll på – en del av den nya generationen som växer fram i svenska träningscenter från Umeå i norr till Nissafors i söder.
Bettingbolagen ser potentialen
Ett tecken på sportens tillväxt som sällan nämns: bettingbolagens ökade intresse.
MMA-odds finns nu hos alla större spelbolag. Specialmarknader som rundvinnare, knockouts och poängbedömningar visar att det finns en publik som inte bara tittar – de engagerar sig på djupet. När pengar rör sig, vet man att en sport etablerat sig på allvar.
Sportens rötter går djupare än många tror
MMA är inte så nytt som många tror. Redan 648 före Kristus tävlade antikens greker i ”pankration” – en kampform som tillät både slag och brottning. I Brasilien utvecklades ”Vale Tudo” i början av 1900-talet, där fighters från olika stilar möttes för att se vems teknik som var överlägsen.
Men det var först när UFC arrangerade sin första gala i Denver 1993 som den moderna eran började. Därifrån tog det 16 år innan sporten blev tillåten att utöva i Sverige.
Nu, 17 år senare, är det svårt att föreställa sig svensk kampsport utan MMA. Från förbjuden ”dödsgala” till en av landets snabbast växande sporter – det är en resa som få kunde förutspå.
Nästa gång någon frågar hur MMA blev så stort i Sverige kan du säga: Det började med en fighter från Arboga som nästan besegrade den bäste i världen. Resten är historia som fortfarande skrivs.
Johanna Rosén är redaktör på Aftonkuriren.se, där hon ansvarar för att lyfta fram aktuella samhällsfrågor med skärpa och engagemang. Med en bakgrund inom journalistik och kommunikation har Johanna en stark känsla för berättande och ett öga för nyheter som berör. Hon har tidigare arbetat på både lokala och nationella medier, och har särskilt intresse för kultur, livsstil och mänskliga rättigheter. På Aftonkuriren.se kombinerar hon redaktionellt arbete med strategisk utveckling för att ge läsarna relevant och engagerande innehåll varje dag.
Publicera kommentar