Marilyn Monroe läste 400 böcker och köpte kurs i litteratur
Marilyn Monroe lämnade efter sig över 400 böcker när hon dog 1962. Bland dem fanns Joyce, Dostojevskij, Milton och Whitman. Hon skrev in sig på en litteraturkurs vid UCLA år 1951, mitt under en karriär som redan omfattat närmare ett dussin filmer. Bilden av en läsande Marilyn Monroe har funnits hela tiden. Problemet är att ingen tog den på allvar.
Nu gör den brittiska författaren Gail Crowther det. I boken Marilyn and Her Books går hon igenom skådespelerskans personliga bibliotek och frågar sig vad läsningen betydde för kvinnan som världen bara ville se som sexsymbol.
Femtio foton på en läsande kvinna som ingen trodde på
Det finns ungefär femtio kända fotografier där Monroe sitter med en bok. På flera av dem läser hon Ulysses. På andra syns rysk litteratur och amerikansk poesi. Under decennier har många av bilderna avfärdats som iscensättning, som om en vacker kvinna med en tjock roman i knät självklart måste posera.
Den misstron säger mer om betraktaren än om Monroe.
Fotografierna togs över flera år, i olika miljöer, av olika fotografer. Böckerna återkommer. Somliga av dem följde henne genom livet trots att hon under sina 36 år bodde på minst 50 olika adresser. En bok som packas ner och upp gång på gång är inte en rekvisita. Den är en ägodel man värnar om.
Vad biblioteket säger om henne
Crowthers metod är enkel och avslöjande. Hon läser personen genom hyllorna. Ett bibliotek på 400 titlar byggs inte av misstag och innehållet pekar åt ett tydligt håll.
- Klassikerna växte fram över tid. Fotografer noterade att bokhyllorna gradvis fylldes med tyngre litteratur i takt med karriären. Det tyder på en läsare som utvecklades, inte en som samlade snyggt inbundna volymer.
- Böckerna reste med henne. Flera titlar följde med genom flyttar och äktenskap. Läsningen var det stabila i ett liv präglat av instabilitet.
- Bredden var stor. Skönlitteratur, poesi, filosofi och politisk litteratur samsades i samlingen. Det är inte en profil man förknippar med en passiv Hollywood-produkt.
När samlingen auktionerades på Christie’s 1999 blev omfattningen offentlig. Där stod det svart på vitt vad som stått i hyllorna hela tiden.
En barndom utan skola och en vuxen som ville läsa in
Monroe föddes som Norma Jeane Mortenson i Los Angeles den 1 juni 1926. Barndomen präglades av fattigdom, en psykiskt sjuk mor som inte kunde ta hand om henne och fler än tio fosterhem. Hon hoppade av gymnasiet 1942, 16 år gammal, för att gifta sig. Äktenskapet höll fyra år.
Det är den här startpunkten som gör läsningen intressant. Hon hade ingen formell utbildning att luta sig mot och hon ångrade det öppet.
Läsningen blev hennes sätt att bygga det hon aldrig fått. UCLA-kursen 1951 var inget PR-jippo. Det var en kvinna som redan var filmstjärna och ändå satte sig i en föreläsningssal för att lära sig något om litteratur. I ett Hollywood som byggde hela hennes värde på utseendet var det ett tyst uppror. Det påminner om hur kvinnliga pionjärer i svensk konsthistoria länge osynliggjordes av samtiden trots att deras verk fanns kvar som bevis.
Varför den intellektuella sidan förlöjligades
Skälet är obekvämt men enkelt. En sexsymbol som läser Joyce passade inte in i mallen, så samtiden valde att inte tro på den.
Bilden av den dumma blondinen var kommersiellt användbar. Studiorna sålde den, pressen köpte den och publiken förväntade sig den. En läsande Monroe hotade en lönsam berättelse. Alltså blev fotografierna ”poserade” och intresset för litteratur ”en pose”.
Det finns ett mönster här som håller än. En kvinna får sällan vara två saker samtidigt. Antingen vacker eller intelligent, aldrig båda. Monroes eget liv visar hur falsk den uppdelningen är. Hon var sexsymbol och seriös läsare parallellt, inte i konflikt. Samma sorts algoritmstyrda förenkling som filosofen Åsa Wikforss beskrivit kring sociala medier fanns långt innan internet. Människor gillar enkla etiketter, även när verkligheten vägrar samarbeta.
Omvärderingen sker just under hundraårsfirandet
År 2026 är det 100 år sedan Monroe föddes och tidpunkten har satt fart på en efterlängtad omvärdering. Föremål ur hennes ägo auktionerades hos Julien’s Auctions i Beverly Hills tidigare i år och drog in stora summor. Samlingsintresset är fortsatt enormt.
Men det som skiljer den här vändan från tidigare nostalgivågor är fokuset. Nu handlar det mindre om klänningar och mer om vem hon var. Moderna beskrivningar kallar henne motsägelsefull, skör, intelligent och ofta före sin tid. En tidig figur för kvinnlig egenmakt i en bransch styrd av män.
Crowthers bok landar mitt i detta. Den lägger fram biblioteket som bevis och ber läsaren tänka om. Det är en liknande omvärdering som Marjane Satrapi fick genomgå när hennes intellektuella arv äntligen togs på allvar bortom de enkla etiketterna.
FAQ
Hur många böcker ägde Marilyn Monroe?
Marilyn Monroe lämnade efter sig över 400 böcker vid sin död 1962. Samlingen auktionerades ut på Christie’s 1999 och innehöll allt från skönlitteratur och poesi till filosofi och politisk litteratur.
Studerade Marilyn Monroe på universitet?
Ja. Monroe skrev in sig på en litteraturkurs vid University of California, Los Angeles (UCLA) år 1951, efter att hon redan medverkat i nästan ett dussin filmer. Hon hade hoppat av gymnasiet 1942 och saknade formell utbildning, något hon själv ångrade.
Vem är Gail Crowther?
Gail Crowther är en brittisk författare som skrivit boken Marilyn and Her Books. Den analyserar Monroes personliga bibliotek för att förstå hur läsningen formade hennes personlighet och tänkande.
Varför tog ingen Monroes läsning på allvar?
Bilden av den vackra men obildade blondinen var kommersiellt lönsam för filmstudiorna och pressen. En intellektuell Monroe hotade den berättelsen, så fotografierna där hon läser avfärdades länge som iscensatta poser.
Vilka böcker läste Marilyn Monroe?
Bland titlarna i hennes bibliotek fanns James Joyces Ulysses, rysk litteratur som Dostojevskij, poeter som Walt Whitman samt John Milton. Fotografier visar henne läsande vid ett femtiotal tillfällen, ofta med tunga klassiker i handen.
När föddes Marilyn Monroe?
Marilyn Monroe föddes den 1 juni 1926 i Los Angeles under namnet Norma Jeane Mortenson. År 2026 markeras 100 år sedan hennes födelse, vilket gett upphov till förnyat intresse för hennes liv och intellektuella sida.
Foto: Tony Hisgett from Birmingham, UK / CC BY 2.0 via Wikimedia Commons
Johanna Rosén är redaktör på Aftonkuriren.se, där hon ansvarar för att lyfta fram aktuella samhällsfrågor med skärpa och engagemang. Med en bakgrund inom journalistik och kommunikation har Johanna en stark känsla för berättande och ett öga för nyheter som berör. Hon har tidigare arbetat på både lokala och nationella medier, och har särskilt intresse för kultur, livsstil och mänskliga rättigheter. På Aftonkuriren.se kombinerar hon redaktionellt arbete med strategisk utveckling för att ge läsarna relevant och engagerande innehåll varje dag.
Publicera kommentar