Sven Delblanc: liv, böcker och Hedebysviten

Sven Delblanc (1931-1992) var en av 1900-talets stora svenska romanförfattare, född i Kanada och uppvuxen i Sörmland. Han är mest känd för Prästkappan, Hedebysviten, som blev tv-serien Hedebyborna, och Samuelsviten, och han fick både Nordiska rådets litteraturpris och Augustpriset. [1] [2] [7] [8]

Vem var Sven Delblanc?

Sven Axel Herman Delblanc föddes den 26 maj 1931 och dog i december 1992, 61 år gammal. [1] [3] Födelseorten var Swan River i Kanada. [2] [5] Han var både författare och forskare: 1965 disputerade han och blev docent i litteraturhistoria vid Uppsala universitet. [1] [2]

Från debuten 1962 till sin död hann han med ett trettiotal romaner, ungefär hälften så många pjäser och en stor mängd kritik och debattartiklar. [11] Nationalencyklopedin sammanfattar hans romaner som en ständig undersökning av frihetens villkor och problem. [1]

Uppväxten i Sörmland och skuggan av fadern

Familjen hade emigrerat från Sörmland till Kanada. Fadern ville stanna kvar där, men resten av familjen återvände till Sverige. [3] Sven växte upp i Vagnhärad i nuvarande Trosa kommun, och det är den orten som är förebilden för det fiktiva Hedeby. [4]

Fadern var lantbrukare och, som Delblanc själv skildrar det i minnesboken Livets ax, en auktoritär och hård far. [5] Ett senare besök hos fadern i Kanada blev en omskakande erfarenhet av fattigdom och faderlig makt, och den erfarenheten präglade författarskapet. [3]

Sven Delblancs böcker: huvudverken med årtal

Delblanc debuterade med den allegoriska romanen Eremitkräftan 1962 och fick sitt genombrott året efter med Prästkappan. [2] [5] Tabellen visar ett urval av de viktigaste böckerna.

År	Titel	Kort om boken
1962	Eremitkräftan	Debuten, en allegorisk roman. [2]
1963	Prästkappan	Genombrottet, en pikaresk äventyrsroman om en avsatt präst i Fredrik den stores tid. [3] [5]
1969	Åsnebrygga	Dagboksroman från tiden som gästprofessor i Berkeley. [3]
1970-1976	Hedebysviten: Åminne, Stenfågel, Vinteride, Stadsporten	Fyra romaner om Sörmlandsorten Hedeby under åren 1937 till 1945, ofta kallad hans huvudverk. [2]
1980	Speranza	Politisk allegori ombord på ett slavskepp. [2] [3]
1981-1985	Samuelsviten: Samuels bok, Samuels döttrar, Kanaans land, Maria ensam	Fyra romaner byggda på den egna släktens historia, med kopplingar till Hedeby. [2]
1983	Jerusalems natt	Roman med religiösa teman. [2]
1987	Moria land	Om en censor i ett framtida, diktatoriskt Sverige. [3]
1990	Ifigenia	Tragikomisk berättelse från trojanska kriget. [3]
1991	Livets ax	Minnesbok om barndomen, belönad med Augustpriset. [2] [7]
1993	Agnar	Andra minnesboken, utgiven efter hans död. [2]

Vid sidan av romanerna skrev han pjäser som Senecas död (1982) och Damiens (1988). [2]

Hedebysviten och tv-serien Hedebyborna

Hedebysviten består av Åminne (1970), Stenfågel (1973), Vinteride (1974) och Stadsporten (1976). [2] Böckerna följer människorna i Hedeby under åren 1937 till 1945 och skildrar på samma gång hela Sverige under den tiden. [4] Store norske leksikon beskriver sviten som Delblancs huvudverk, skriven i en mer realistisk berättarform än de tidiga romanerna. [2]

SVT gjorde sviten till dramaserien Hedebyborna, som sändes 1978-1982 i tre säsonger med Håkan Ersgård som regissör. [9] En stor del av serien spelades in på Trosa stadshotell, och Sveriges Radios lyssnare har röstat fram Hedebyborna till den bästa svenska tv-serien genom tiderna. [10] Serien finns på SVT Play men kan bara ses i Sverige. [9]

Samuelsviten och Kanaans land

Med Samuels bok (1981) inledde Delblanc en ny svit som knyter an både till hans egen släkthistoria och till Hedebyböckerna. Den fortsatte med Samuels döttrar (1982), Kanaans land (1984) och Maria ensam (1985). [2] Samuels bok gav honom Nordiska rådets litteraturpris 1982. [8]

Kanaans land, den tredje delen, flyttar handlingen till Kanada och följer en av Samuels döttrar och hennes familj under deras år där. Litteraturforskaren Irene Scobbie har pekat på hur nära romanen ligger Delblancs egen familjs erfarenheter. [12]

Priser och akademisk bana

Nordiska rådets litteraturpris 1982 för Samuels bok. [8]
Augustpriset 1991 för Livets ax, bland nominerade som Per Olov Enquist och Katarina Frostenson. [7]

Parallellt med skrivandet var han docent i litteraturhistoria i Uppsala från 1965 och gästprofessor i Berkeley. [1] [3] Han tillfrågades också som redaktör för litteraturhistorien Den svenska litteraturen. Hans kritik och essäer från 1958 till 1991, 148 texter, finns samlade i boken Kritik och essäistik 1958-1991. [11]

Var kan man läsa Sven Delblanc i dag?

Det enklaste är folkbiblioteket, där romanerna brukar finnas både i hyllan och som fjärrlån. I Vagnhärad finns biblioteket Navet med ett eget Delblancrum, och både biblioteket och Delblancsällskapet har samlingar av hans verk. [4]

Delblancsällskapet bildades 1999 och har gett ut hans journalistik i fyra volymer, minnesskrifter, en bibliografi och årsskriften Delbladet. [6] [9]

Vårt tips till den som är ny: börja med Hedebysvitens första del Åminne, eller med Livets ax om man vill förstå människan bakom böckerna.

Varför Delblanc fortfarande räknas

Store norske leksikon kallar honom en lärd men frodigt fabulerande berättare som gärna låter handlingen slå över i det mystiska eller groteska. [2] Till den blandningen kommer en skarp blick på makt och frihet. [1]

Arvet lever också vidare i Delblancpriset, som sällskapet delar ut tillsammans med Trosa kommun. Bland pristagarna finns Niklas Rådström, Lena Einhorn, Steve Sem-Sandberg, Carina Burman och Peter Englund. [6] Hedebyborna har dessutom blivit sommarteater på Trosa stadshotell, samma plats där en stor del av tv-serien spelades in. [10]