Ont under knäskålen – orsaker, symtom och behandling

Att få ont under knäskålen är vanligt, både hos aktiva personer och de som sitter mycket. Smärtan kan variera från en lätt molande känsla till skarpa hugg när man böjer eller belastar benet. För att förstå vad som ligger bakom behöver man känna till hur knät är uppbyggt och vilka strukturer som påverkas.

Hur smärtan under knäskålen uppstår

Knäleden är en av kroppens mest komplexa leder, och under knäskålen (patella) fäster flera senor och muskler som styr benets rörelse. Smärta i området beror ofta på överbelastning, felbelastning eller inflammation i dessa strukturer.

Hos yngre och fysiskt aktiva personer uppstår problemen ofta i samband med sporter som löpning, fotboll eller styrketräning. Hos äldre kan det istället handla om artros eller förslitningar som utvecklats under längre tid.

Vanliga situationer som utlöser smärta under knäskålen är:

• Frekvent löpning i backe eller på hårt underlag
• Styrketräning med mycket knäböj
• Långvarigt sittande med böjda knän
• Snabba riktningsförändringar eller hopp

När knäet utsätts för upprepade rörelser utan tillräcklig vila uppstår små mikroskador i senfästet – något som med tiden leder till inflammation och smärta.

Vanliga diagnoser vid ont under knäskålen

Det finns flera möjliga förklaringar beroende på ålder, aktivitetsnivå och symtom. De vanligaste är:

1. Hopparknä (patellaspetsyndrom)
En överbelastningsskada i senan som fäster under knäskålen. Vanligt hos idrottare, särskilt inom sporter som innefattar hopp eller explosiva rörelser. Smärtan sitter precis vid knäskålens nedre kant och förvärras när man sträcker ut benet mot motstånd.

2. Löparknä (iliotibialbandssyndrom)
Även om smärtan ofta sitter på utsidan av knäet, kan den ibland kännas djupt under knäskålen. Orsaken är irritation i senstrukturen som löper längs lårets utsida. Ofta uppstår problemet efter ökad träningsmängd.

3. Schlatterknä (Osgood-Schlatter)
Drabbar främst ungdomar i tillväxtåldern. En inflammation i fästet där lårmuskeln möter underbenet. Knölen under knäskålen blir öm, ibland svullen, och smärtan ökar vid löpning, hopp eller knäböj.

4. Broskskador eller artros
Hos vuxna och äldre kan smärta under knäskålen orsakas av skadat brosk eller begynnande artros. Brosket fungerar som en stötdämpare, och när det försvagas ökar trycket i leden.

5. Slemsäcksinflammation (bursit)
Knäleden innehåller små slemsäckar som minskar friktion mellan vävnader. Om en sådan blir inflammerad uppstår smärta, svullnad och ibland värme i området under knäskålen.

Symtom att vara uppmärksam på

Smärta under knäskålen kan visa sig på flera sätt, men vissa symtom är särskilt vanliga:

• Molande värk som ökar vid belastning
• Stelhet efter vila eller sömn
• Svullnad eller värme runt knäet
• Klickande ljud eller känsla av att knät ”hugger till”
• Smärta vid trappgång, knäböj eller hopp

Om smärtan är ensidig och förvärras successivt är det ofta en överbelastningsskada. Om den däremot kommer plötsligt, till exempel efter ett fall eller vridning, kan det röra sig om en akut skada i brosk eller ligament.

Behandling och återhämtning

Behandlingen beror på orsaken men följer ofta samma principer: vila, avlastning och gradvis uppbyggnad av styrka.

Vila och avlastning
Undvik rörelser som förvärrar smärtan. Helt stillasittande är dock sällan nödvändigt – lätt cykling eller promenader kan ofta underlätta cirkulationen och påskynda läkning.

Kylbehandling och kompression
Vid svullnad eller värme i området kan is och elastiskt bandage minska inflammationen. Applicera kyla i 15–20 minuter åt gången flera gånger dagligen.

Styrketräning och stretch
När smärtan börjar avta är det viktigt att stärka quadriceps och höftmuskulaturen, som stabiliserar knät. En sjukgymnast kan ge individuella övningar för att återfå balans och rörlighet.

Medicinsk behandling
Vid långvarig smärta kan läkare ordinera antiinflammatoriska läkemedel eller kortisoninjektion. I sällsynta fall, till exempel vid broskskador, kan kirurgi övervägas.

När ska man söka vård?

Om du haft ont under knäskålen i mer än två veckor utan förbättring, bör du kontakta vårdcentral eller fysioterapeut. Det gäller särskilt om du upplever:

• Kraftig svullnad eller feber
• Oförmåga att stödja på benet
• Knäet låser sig eller känns instabilt

För unga idrottare bör även lindrig smärta tas på allvar – det är bättre att vila i tid än att riskera en kronisk överbelastning.

Förebyggande råd

Det går att minska risken för knäsmärta genom enkla förändringar:

• Värm upp ordentligt före träning
• Byt löparskor regelbundet
• Undvik överdrivet hårda underlag
• Träna styrka och stabilitet i benen
• Variera rörelseformer – cykling, simning och gång belastar knäet på olika sätt

Att ha starka och rörliga benmuskler är det bästa skyddet mot framtida problem.