Hur går en rättegång till? Brottmålet steg för steg

Hur går en rättegång till? I ett brottmål börjar det med att åklagaren väcker åtal i tingsrätten. Sedan följer huvudförhandlingen, det som i vardagligt tal kallas rättegång: åklagaren lägger fram sitt åtal och sin bevisning, målsäganden, den tilltalade och vittnena förhörs, parterna håller sina slutanföranden och rätten överlägger innan domen meddelas [1] [2]. Nedan finns varje steg, rollerna i salen och vad som gäller om du blir kallad.

Före rättegången: från förundersökning till åtal

Allt börjar med en förundersökning som leds av polis eller åklagare. Där hålls förhör och görs tekniska undersökningar. Räcker inte bevisningen kan förundersökningen läggas ner [2]. Vad du har rätt till om du grips under den fasen har vi skrivit om i artikeln om människans rättigheter vid gripande.

Om det finns tillräckliga bevis är åklagaren i de flesta fall skyldig att väcka åtal. Det kallas absolut åtalsplikt, och därför kan den som utsatts för brott inte ”ta tillbaka” en anmälan [9]. Åtalet väcks genom en stämningsansökan till tingsrätten. Den ska bland annat ange vem som är tilltalad, vem som är målsägande, vilken gärning det gäller och vilken bevisning åklagaren tänker lägga fram [12].

Tingsrätten kan redan under förundersökningen utse en offentlig försvarare åt den misstänkte och ett målsägandebiträde åt brottsoffret. Den misstänkte kan ha rätt till försvarare om han eller hon är anhållen eller häktad, eller om brottet kan ge minst sex månaders fängelse [2]. Kan det bli fängelse begär tingsrätten ofta ett yttrande från Kriminalvården [2].

Hur snabbt rättegången kommer igång beror på om den misstänkte sitter frihetsberövad. Är den tilltalade anhållen eller häktad ska huvudförhandlingen påbörjas snarast och senast inom två veckor från det att åtalet väcktes, om inte rätten medger längre tid [12]. Enklare mål, till exempel vissa där påföljden blir böter, kan i stället avgöras av en domare på handlingarna utan någon rättegång alls [2].

Hur går huvudförhandlingen till steg för steg?

Rättegångsbalken styr ordningen [12], och Sveriges Domstolar beskriver den så här [1]:

1. Målet ropas upp. Parterna går in i salen, medan vittnen väntar utanför tills de kallas. Ordföranden kontrollerar att alla är där och att inget hindrar att förhandlingen hålls.
2. Yrkanden. Åklagaren läser upp åtalet, och den tilltalade får svara på om han eller hon erkänner eller förnekar varje åtalspunkt och vad han eller hon tycker om eventuella skadeståndskrav.
3. Sakframställning. Åklagaren berättar vad som påstås ha hänt och lägger fram skriftlig bevisning, bilder eller film.
4. Förhör. Först hörs målsäganden, sedan den tilltalade och sist vittnena [10]. Åklagaren frågar först, därefter försvararen och målsägandebiträdet, och rätten kan också ställa frågor. Förhören spelas in med ljud och bild så att hovrätten kan ta del av dem om domen överklagas.
5. Personalia. Rätten går igenom den tilltalades personliga förhållanden och utdrag ur belastningsregistret. Det påverkar främst valet av påföljd.
6. Slutanföranden. Åklagaren talar först och yrkar oftast på en viss påföljd. Ett målsägandebiträde kan tala för brottsoffret. Försvaret har sista ordet.
7. Överläggning och dom. Alla utom domarna och protokollföraren lämnar salen. Ibland meddelas domen direkt, annars bestämmer rätten en dag då den blir klar och skickar den till parterna.

Slutanförandena kallas ofta plädering. Om den tilltalade är häktad ska domen enligt rättegångsbalken meddelas inom en vecka efter huvudförhandlingen, om inte synnerligt hinder finns [12].

Vilka sitter i rättssalen?

Vid huvudförhandling i brottmål består tingsrätten av en lagfaren domare och tre nämndemän [12]. Nämndemännen är inte jurister och inte anställda av domstolen [3]. De väljs av kommunfullmäktige för fyra år i taget [12], och nästa val sker 2027 inför perioden 2028-2031 [13].

Roll	Vad personen gör
Ordförande	Domare vid tingsrätten som leder rättegången och dömer, oftast tillsammans med nämndemän [3]
Nämndemän	Lekmän med ett förtroendeuppdrag som dömer tillsammans med domaren [3]
Protokollförare	Anställd vid tingsrätten, antecknar, sköter tekniken och spelar in förhören [3]
Åklagare	Arbetar vid Åklagarmyndigheten och ska bevisa att den tilltalade begått brottet [3]
Tilltalad	Den som är åtalad för brottet [3]
Försvarare	Vid allvarligare brott en offentlig försvarare, oftast advokat, som tingsrätten utser [3]
Målsägande	Den som kan ha utsatts för brottet [3]
Målsägandebiträde	Jurist som stöttar målsäganden och kan föra skadeståndstalan [3] [6]
Vittnen och sakkunniga	Berättar vad de sett, hört eller vet, sakkunniga kan vara till exempel läkare [3]

Åklagaren ska bevisa brottet så att det är styrkt bortom rimligt tvivel, men ska också redovisa omständigheter som talar till den misstänktes fördel [14].

Att vittna i rätten: kallelse, ed och ersättning

Den som kallas som vittne är skyldig att komma och berätta vad han eller hon vet. Det kallas vittnesplikt [5]. Närstående till den misstänkte behöver inte vittna, och för den som är under 15 år avgör domstolen [5] [12]. Uteblir du utan giltigt skäl kan rättegången skjutas upp, och du kan få betala vite eller hämtas av polis. Sjukdom med läkarintyg och inställda transporter räknas som giltiga skäl, arbete och semester gör det inte [5].

Innan förhöret avlägger vittnet ed och lovar att säga hela sanningen och ”intet förtiga, tillägga eller förändra” [12]. Den som ljuger under ed kan dömas för mened, som normalt ger fängelse [11]. Sedan den 1 januari 2025 kan domstolen i särskilda undantagsfall låta ett vittne vara anonymt [11].

Ett vittne har rätt till ersättning [12]. Den gäller resor, uppehälle och förlorad arbetsinkomst, är skattefri och begärs i samband med rättegången mot kvitto. Kallelsen talar om vilka regler som gäller och om du kan få förskott [7]. Har åklagaren kallat dig betalas ersättningen av staten. Har en enskild part åberopat dig, till exempel den tilltalade, betalar i regel den parten [12] [5].

På de flesta tingsrätter och hovrätter finns ideella stödjare som kan förklara hur det går till, visa salen i förväg och sitta med under förhöret. Det finns ofta också ett separat väntrum för vittnen och målsägande [5].

Om du är målsägande

Även målsäganden är skyldig att komma när han eller hon är kallad enligt lag [6]. Är du rädd för den tilltalade kan du kontakta domstolen i förväg, så att personen kan få följa förhöret från ett annat rum [6].

Ett målsägandebiträde utses i vissa fall, till exempel vid sexualbrott, och kostar dig ingenting eftersom staten betalar. Utan biträde kan du ta med en stödperson, som en vän eller släkting, som sitter bredvid dig. Skadeståndskravet ska framföras senast när rättegången börjar, gärna med kvitton eller lönebesked [6].

Från den 1 september 2026 gäller nya regler för att få ut pengarna. Har åtalet väckts det datumet eller senare kan du, när domen vunnit laga kraft, vända dig till Brottsoffermyndigheten och söka brottsskadeersättning i stället för att först gå via Kronofogden [6] [15].

Får vem som helst gå och lyssna på en rättegång?

Ja, som huvudregel. En förhandling vid domstol ska vara offentlig [12], och du behöver inte anmäla dig i förväg. Dagens förhandlingar står på skärmar i entrén [4]. Rätten kan stänga dörrarna, till exempel vid förhör med någon under 15 år, och i många sexualbrottsmål [1] [12]. Ordföranden kan också besluta att personer under 18 år inte får vara med [4].

Många domstolar har säkerhetskontroll som på en flygplats. I salen är det förbjudet att fotografera och filma, mobilen ska vara avstängd och undanlagd, och du får inte äta, dricka eller störa [4] [12].

Hur går en rättegång till i ett tvistemål?

I tvistemål, till exempel om pengar eller avtal, står två enskilda parter mot varandra: käranden och svaranden. Målet förbereds oftast skriftligt, och många parter gör upp i godo, så kallad förlikning. Annars hålls en huvudförhandling där parterna lägger fram sina krav och bevis och vittnen hörs under ed. Den som förlorar får i regel betala motpartens rättegångskostnader [8]. Rätten består då av lagfarna domare utan nämndemän [12].

Överklagande till hovrätten och Högsta domstolen

Den som är missnöjd med tingsrättens dom har tre veckor på sig att överklaga. Överklagandet ska vara skriftligt och lämnas till tingsrätten [12]. Både åklagaren och den tilltalade kan överklaga, och målsäganden kan överklaga framför allt skadeståndsdelen. Överklagar ingen vinner domen laga kraft och kan i regel inte längre ändras [2].

I hovrätten behövs i brottmål prövningstillstånd bara om den tilltalade dömts till enbart böter eller frikänts från ett brott med högst sex månaders fängelse i straffskalan. Tillstånd ges bland annat om det finns anledning att betvivla att tingsrätten dömt rätt [12]. Hovrätten dömer i brottmål normalt med tre lagfarna domare och två nämndemän [12].

För att Högsta domstolen ska ta upp ett mål krävs alltid prövningstillstånd. Det ges om avgörandet är viktigt som vägledning för hur lagen ska tillämpas, så kallat prejudikat, eller om det finns synnerliga skäl, till exempel grovt misstag i hovrätten [12]. Hur länge det dröjer innan ett brott inte längre kan åtalas har vi förklarat i artikeln om preskription för brott i Sverige.