Sommaren 2026 blir varmare än normalt enligt ny långtidsprognos

Sommaren 2026 väntas bli 1-2 grader varmare än normalt i Sverige. Det visar en färsk prognos från Europacentret för medellånga väderprognoser (ECMWF). Juni och juli ser ut att bli både varmare och blötare än snittet, medan augusti lutar mot en helt vanlig svensk sensommar.

Men där slutar de tvärsäkra beskeden. Exakt när värmen drar in går inte att säga än. Och hur många soltimmar vi får? Ingen aning – långtidsprognoserna räknar bara på temperatur och nederbörd.

Det här säger prognosen månad för månad

Kort version för dig som skannar:

• Juni: Varmare än normalt. Mer regn än de vanliga 60-70 millimetrarna.
• Juli: Varm och regnig. Samma mönster som juni, men med högre grundtemperatur.
• Augusti: Ser ut att bli som vanligt. Ingen uppgång, ingen nedgång.

Det är Josefine Qvarnesjö-Bergstedt på StormGeo som pekar ut bilden. Samtidigt flaggar hon för att prognosen för juli och augusti fortfarande är osäker och kan justeras.

Varför mer regn när det blir varmare? Varm luft håller mer fukt. Enkel fysik. Resultatet blir ofta kraftigare skyfall när det väl öppnar sig – inte nödvändigtvis fler regniga dagar.

Varför juli blir varmast men ökar minst

Juli är statistiskt sett den varmaste sommarmånaden i Sverige. Det är ingen nyhet. Det nya är att uppgången mot normalt är mindre för juli än för maj och juni, enligt Mika Rantanen vid Meteorologiska institutet i Finland.

I praktiken betyder det att försommaren kan kännas mer avvikande än högsommaren. Maj och juni kan slå till tidigare och hårdare. När juli kommer är temperaturen redan hög – den extra puffen uppåt märks mindre.

Det som faktiskt avgör om sommaren blir bra

Glöm långtidsprognosen för en stund. En ”kanonsommar” handlar om ett enda meteorologiskt fenomen: högtryck över Sverige eller strax öster om landet.

Ligger högtrycket rätt placerat får vi varm luft söderifrån eller österifrån. Då bildas de där veckorna som svenskar minns i decennier efteråt.

Viktor Bergman på SMHI har förklarat logiken tidigare. Ligger högtrycket istället över Brittiska öarna, som det ofta gör, får vi lågtryck rakt över Sverige. Då spelar det ingen roll vad ECMWF räknat ut i april – sommaren blir grå.

Det är därför långtidsprognoser ska läsas som vad de är: sannolikheter, inte löften.

Myten om kalla vintrar och varma somrar

”Efter en sån vinter måste vi få en bra sommar.” Har du hört det? Glöm det.

Maria Norman, klimatolog på SMHI, har varit tydlig: det finns ingen korrelation mellan vintervädret och sommarvädret i Sverige. En kall februari förutspår ingenting om juli. En mild vinter gör heller inte sommaren sämre.

Det kan kännas kontraintuitivt. Men atmosfärens mönster återställs flera gånger om året. Sommarens väder avgörs av tryckförhållanden som börjar byggas upp under våren, inte av vad som hände i januari.

Så jämför sig 2026 med förra årets berg-och-dalbana

Sommaren 2025 blev en geografisk lottodragning. Norrland fick värmerekord som få trodde var möjliga. Delar av södra Sverige landade under normaltemperaturen.

Årets prognos pekar mot något mer samlat – varmt i hela landet, men inte extremt. Tänk konsekvent behaglig istället för rekord på vissa platser och besvikelse på andra.

En viktig detalj: SMHI publicerar själva inga långtidsprognoser. Institutet tittar bara tio dagar framåt. Det är därför den här typen av siffror alltid kommer från ECMWF eller privata aktörer som StormGeo.

Klimattrenden i bakgrunden

Att sommaren 2026 blir varmare än ”normalt” är inte en engångsgrej. Somrarna i Sverige har blivit varmare över tid, och värmeböljorna blir både vanligare och mer intensiva, enligt Mika Rantanen.

”Normalt” är dessutom en rörlig måttstock. Dagens normal baseras på perioden 1991-2020. När nästa referensperiod räknas om kommer baseline att ligga högre – och det som idag klassas som ”varmare än normalt” blir det nya normala.

Samtidigt ökar risken för följdeffekter. Torka tidigt på sommaren. Kraftig nederbörd senare. Skogsbränder när markfukten försvunnit. Det är därför Sverige planerar annorlunda för sommaren än för tio år sedan – läs mer om hur skogsbränder och extremväder har förändrat beredskapen.

Vad prognosen inte kan svara på

Här är de frågor som läsare ställer – och de ärliga svaren:

När kommer värmen igång? Omöjligt att säga i april. De första riktigt varma dagarna kan landa i maj, juni eller senare.

Blir det soligt? Prognosen räknar temperatur och nederbörd. Molntäcke ligger utanför modellen.

Kan jag boka semester baserat på det här? Nej. En månadsprognos säger något om genomsnittet, inte om en specifik vecka i juli.

Kommer det bli värmebölja? Sannolikt någon gång – men exakt när och var är omöjligt att förutse flera månader i förväg.

Så läser du långtidsprognoser utan att bli lurad

Det finns en skillnad mellan vad prognosen säger och vad tidningsrubrikerna säger att den säger.

När ECMWF skriver ”1-2 grader över normalt” betyder det ett månadsgenomsnitt. Det utesluter inte en regnig vecka, en kall helg eller en midsommarafton i regnkappa. Genomsnittet kan vara varmt trots flera kalla dagar.

Det är också därför ”superprognos” är ett tidningsord, inte ett meteorologiskt. Modellerna blir bättre, men de ersätter inte tio-dagarsprognoserna som du kollar innan grillkvällen. De kompletterar dem.

Så här hanterar du informationen praktiskt:

• Använd långtidsprognosen för grov planering (säsongsgarderob, trädgård, semesterperiod)
• Använd tio-dagarsprognosen för konkreta beslut (helgplaner, utflykter)
• Misstro alla som säger sig veta exakt hur en specifik vecka blir två månader i förväg

Sommaren 2026 lutar åt det varmare hållet. Det är så nära ett svar du kommer just nu.