Skottår: nästa är 2028, så fungerar regeln

Nej, 2027 är inget skottår. Nästa skottår är 2028, och skottdagen infaller tisdagen den 29 februari 2028. Regeln är enkel: ett år är skottår om det är delbart med 4, utom sekelår som inte är delbara med 400. [1] [4]

Vilka år är skottår?

I den gregorianska kalendern, som Sverige använder, är vart fjärde år ett skottår med 366 dagar. Undantaget gäller årtal som slutar på 00. De är skottår bara om de också går jämnt upp med 400. [4] Därför var 1800 och 1900 vanliga år, 2000 var skottår och 2100 blir inget skottår. [1]

2026 och 2027 är vanliga år med 365 dagar. Efter 2028 följer 2032, 2036 och så vidare med fyra års mellanrum ända fram till 2096.

Skottår 2000-2060 och veckodag för skottdagen

Veckodagen är uträknad för varje 29 februari. Den flyttar sig i en fast takt, eftersom fyra kalenderår innehåller 1 461 dagar.

Mönstret upprepar sig var 28:e år så länge inget sekelår kommer emellan. 2056 får samma veckodag som 2000 och 2028.

Solåret är 365,2422 dygn långt

Skottåren finns för att kalendern ska följa årstiderna. Ett tropiskt år, tiden mellan två vårdagjämningar, är 365,24220 dygn enligt en sammanställning av matematikern Svante Janson vid Uppsala universitet. [4] Ett kalenderår på 365 dagar blir därmed 0,2422 dygn, knappt sex timmar, för kort. Skottdagen vart fjärde år tar i stort sett igen det, så att kalenderåret följer solåret. [3] [4]

Den julianska kalendern, som Sverige följde fram till 1753, hade skottår vart fjärde år utan undantag. Det ger ett medelår på 365,25 dygn. [4] Det är drygt elva minuter för långt per år, räknat på Jansons siffror, och de minuterna blev till dagar under århundradena. På 1500-talet hade vårdagjämningen glidit till den 11 mars, vilket ställde till det för beräkningen av påsken. [5]

Påven Gregorius XIII införde därför en ny kalender 1582. Dagen efter torsdagen den 4 oktober 1582 blev fredagen den 15 oktober, och tre skottdagar per 400 år ströks. [5] Medelåret blev 365,2425 dygn. [4] Skillnaden mot solåret är nu ungefär 26 sekunder per år, vilket blir ett dygn först efter drygt 3 000 år.

Sverige hade en 30 februari 1712

Sverige tog inte steget i ett svep. År 1700 hoppade man över skottdagen, i stället för att göra hela bytet på en gång. Planen var att stryka även kommande skottdagar tills kalendern hunnit ikapp, men under stora nordiska kriget glömde man bort det 1704 och 1708. Sverige låg då en dag ur takt med både den julianska och den gregorianska kalendern. [6]

1711 bestämdes att Sverige skulle gå tillbaka till den julianska kalendern. Det krävde två skottdagar i stället för en, och februari 1712 fick 30 dagar. [6] Dagen finns belagd i källorna. I kyrkboken för S:t Petri församling i Ystad står en vigsel den 30 februari 1712, och i den svenska almanackan för året är dagen märkt som ”Tillökad”. [7]

Det slutliga bytet kom 1753. Den 17 februari 1753 var sista dagen enligt den gamla stilen, och dagen därpå blev den 1 mars. [8] Elva dagar försvann ur almanackan. [6]

Skottdagen flyttades till 29 februari år 2000

Ordet skott i skottdag och skottår betyder att något har skjutits in, som i inskott. [3] Länge sköts den extra dagen in kring den 24 februari, och då flyttade namnsdagarna från den punkten och framåt en dag under skottår. Mattias, som annars har den 24 februari, firades till exempel den 25 februari. [2]

Från och med år 2000 placeras skottdagen i stället den 29 februari, och namnsdagarna ligger fast oavsett år. [2]

I folktron sågs skottdagen som en upp och nervänd dag. Det sägs att kvinnor får fria den dagen, en sed som brukar föras tillbaka till 1800-talets England, och i Sverige har det ordnats skottårsbaler dit ogifta kvinnor bjöd in ogifta män. [2] För SMHI är 29 februari en helt vanlig dag. Den behandlas som alla andra februaridagar i statistiken, även om februari blir drygt tre procent längre ett skottår. [1]

Född på skottdagen

29 februari är den ovanligaste födelsedagen i Sverige. I SCB:s lista över födelsedagar för personer födda i Sverige hamnar den på plats 366 av 366, enligt statistik över den folkbokförda befolkningen den 31 december 2025. [10]

I personnumret står den riktiga dagen. De sex första siffrorna är födelsedatumet, och en person född på skottdagen 2000 har därför ett personnummer som börjar på 000229. Skatteverket kan i undantagsfall ge ett personnummer med en dag nära den riktiga födelsedagen, men bara om födelsenumren för en viss dag tagit slut. [9]

Vilken dag en skottdagsfödd fyller år under vanliga år, 28 februari eller 1 mars, har vi inte hittat någon allmän regel om i Skatteverkets information. Nästa gång dagen finns i almanackan är tisdagen den 29 februari 2028, och därefter söndagen den 29 februari 2032.