Flaggdagar – dagarna då Sverige hissar flaggan i stolthet

Sverige älskar sina flaggor. Få symboler väcker så mycket känslor som den blågula fanan som vajar i vinden på nationaldagen, vid bröllop, skolavslutningar eller stora högtider. Men flaggdagar är något mer än en vacker tradition – de berättar om vår historia, våra värderingar och de människor vi väljer att hedra.

Vad flaggdagar betyder

En flaggdag markerar ett tillfälle när svenskar hissar flaggan för att fira något gemensamt. Regeringen fastställer varje officiell flaggdag, och de gäller för hela landet. Vissa dagar firar kungafamiljen, andra hedrar nationella händelser, och några symboliserar demokratin själv.

På varje flaggdag ansvarar myndigheter och statliga byggnader för att flaggan hissas, men många privatpersoner gör samma sak hemma på gården, på balkongen eller vid sommarstugan. När flaggan stiger mot himlen känner människor ofta stolthet, gemenskap och en påminnelse om det land de tillhör.

Så växte flaggdagarna fram

Sverige började inte med flaggdagar förrän på 1900-talet. Tidigare använde människor flaggan främst vid militära ceremonier eller kungliga evenemang. Men när landet växte som demokrati och självständig nation ville regeringen skapa gemensamma symboler.

År 1916 fick Sverige sin första officiella flaggdag: Svenska flaggans dag, som senare blev Sveriges nationaldag den 6 juni. Den dagen symboliserade inte bara flaggan utan hela nationens gemenskap.

Under decennierna som följde lade regeringen till fler datum. Kungliga födelsedagar, valdagar och historiska händelser fick sin plats i kalendern. Idag speglar listan över flaggdagar både tradition och förändring.

Vilka flaggdagar Sverige firar

Regeringen beslutar fortfarande vilka dagar som räknas som allmänna flaggdagar. Just nu hissar Sverige flaggan dessa datum:

Datum	Flagga för	Vad du kan göra som privatperson
1 januari	Nyårsdagen	Hissa flaggan på morgonen — fira ett nytt år och nya möjligheter.
28 januari	Konungens namnsdag	Visa respekt genom att flagga vid lunch — dagen uppmärksammar monarkin.
12 mars	Kronprinsessans namnsdag	Hissa flaggan vid hemmet — ett solitt sätt att hedra tronföljaren.
Påskdagen	(Datum varierar)	Låt flaggan stå hela dagen — markerar en kristen högtid med ljus symbolik.
30 april	Konungens födelsedag	Flagga gärna på kvällen — fira samexistens mellan kungligt och vardagligt.
1 maj	Första maj	Flagga på morgonen — visa solidaritet med arbetarrörelsen och gemenskap.
Pingstdagen	(Datum varierar)	Ta fram flaggan — sommarkänslan börjar ofta redan här.
29 maj	Veterandagen	Hissa flaggan i stillhet — hedra de som tjänat och gått före.
6 juni	Sveriges nationaldag	Hissa flaggan stolt — fira demokrati, frihet och nationell samhörighet.
Midsommardagen	(Datum varierar)	Låt flaggan vaja — sommarkänsla och traditionsfest sammanfaller.
14 juli	Kronprinsessans födelsedag	Flagga — och ta ett ögonblick för reflektion över samtid och arv.
8 augusti	Drottningens namnsdag	Visa din flagga — dagen hedrar monarkin och traditionerna.
Valdagen till riksdagen	(2:a söndagen i september vart fjärde år)	Hissa flaggan — markera att demokratin har ordet i landet. (Flaggstångskompaniet)
24 oktober	FN-dagen	Hissa flaggan — visa internationellt engagemang och samhörighet med världen.
6 november	Gustav Adolfsdagen	Flagga — hedra en viktig historisk personlighet inom svensk historia.
10 december	Nobeldagen	Flagga — fira vetenskap, litteratur och mänsklighet.
23 december	Drottningens födelsedag	Hissa flaggan — nära jul och traditioner möts.
25 december	Juldagen	Flagga — dagen markerar gemenskap, vila och eftertanke.

Utöver dessa dagar flaggar Sverige vid kungliga bröllop, dop och begravningar.

Dessutom hissar många flaggan på personliga högtider. Människor firar födelsedagar, studentexamen och bröllop genom att låta flaggan symbolisera glädje och stolthet.

Regler för flaggning

Svenskar tar sina flaggregler på allvar. Enligt tradition ska flaggan hissas vid soluppgång och halas vid solnedgång. Under sommaren innebär det ofta tidig morgon och sen kväll, medan vintertiden gör dagarna kortare.

Om vädret är dåligt får flaggan inte hänga ut i regn eller snöstorm, eftersom den då riskerar att skadas. Många väljer därför att använda en vimpel de dagar de inte flaggar fullt ut.

När någon går bort flaggar människor på halv stång. Då hissar man flaggan hela vägen upp först och halar den sedan ner till hälften, som en symbol för sorg och respekt.

Flaggdagar som spegel av samhället

Flaggdagarna förändras med tiden. Regeringen har ibland lagt till nya datum när samhället förändrats. När Sverige gick med i FN 1946 fick FN-dagen status som flaggdag. Och när demokratin fyllde 100 år 2021 höll många skolor och kommuner särskilda flaggceremonier.

Dessutom visar flaggdagarna hur Sverige kombinerar historia och nutid. De kungliga högtiderna påminner om monarkins långa tradition, medan FN-dagen och nationaldagen speglar det moderna, demokratiska Sverige.

Flaggning i vardagen

Många svenskar har egna flaggstänger hemma, särskilt vid sommarhus och gårdar. Under varma sommardagar hissar familjer flaggan för att markera ledighet, stolthet och glädje. På midsommar, skolavslutningar och födelsedagar står flaggan i centrum.

Samtidigt har flaggningen fått ny betydelse i takt med att samhället blivit mer mångkulturellt. Fler ser flaggan som en symbol för samhörighet, inte nationalism. Den representerar värderingar som frihet, öppenhet och respekt – sådant som förenar snarare än skiljer.

En tradition som fortsätter växa

Trots digitalisering och förändrade vanor håller svenskarna fast vid sina flaggdagar. Kommuner arrangerar ceremonier, skolor lär ut flaggans historia och familjer fortsätter hissa den på helger och högtider.

Flaggan står inte bara för landet – den berättar vilka vi är. När den blågula duken lyfter i vinden visar människor att de fortfarande tror på gemenskapen. Och just därför kommer flaggdagarna att leva vidare.

De påminner oss om något enkelt men viktigt: att stolthet, historia och gemenskap alltid har en plats i himlen ovanför Sverige.

Share this content: