Vad är GMO? Genteknik, CRISPR och reglerna i EU

Vad är GMO? GMO står för genetiskt modifierad organism: en växt, ett djur eller en mikroorganism vars arvsmassa har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom parning eller korsning. Ändringen görs med genteknik, där forskare lägger till, tar bort eller byter ut bitar av DNA. [1] [2] I EU håller reglerna nu på att ändras: vissa växter framtagna med gensaxen CRISPR ska från sommaren 2028 inte längre räknas som GMO. [6]

Vad är GMO enligt lagen?

Den juridiska definitionen kommer från EU:s GMO-direktiv från 2001 och gäller i Sverige genom miljöbalken och en svensk förordning. En GMO är en organism, utom människor, där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt. Definitionen är bredare än i vardagsspråket: även genmodifierade celler och virusvektorer som används i genterapi räknas. [2]

Det kan handla om att föra in en gen från en helt annan art, att slå av en gen eller att ändra den. Syftet kan vara snabbare tillväxt, skydd mot skadeinsekter och sjukdomar, bättre köldtålighet eller en viss typ av stärkelse till industrin. [1]

Hur skiljer sig genmodifiering från vanlig växtförädling?

Traditionell förädling bygger på att korsa växter och välja ut de bästa avkommorna. Det räknas inte som GMO. [1] Inte heller den äldre metoden att slumpmässigt framkalla mutationer med strålning eller kemikalier omfattas av GMO-reglerna, eftersom den har använts i växtförädling sedan 1930-talet och anses ha en lång historia av säker användning. [2]

Skillnaden med klassisk genteknik är att man går direkt in i arvsmassan och kan flytta gener mellan arter som aldrig skulle kunna korsas, till exempel en bakteriegen in i majs. Det är så den insektsresistenta majsen MON810 fungerar: den tål bland annat majsmott. [1]

Vad är CRISPR och räknas det som GMO?

CRISPR/Cas9, ofta kallad gensaxen, är ett verktyg som klipper DNA på en exakt utvald plats. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna fick Nobelpriset i kemi 2020 för metoden, som enligt Kungliga Vetenskapsakademien gör det möjligt att ändra arvsmassan hos djur, växter och mikroorganismer med mycket hög precision. [12]

Med gensaxen kan man göra små, riktade ändringar utan att föra in främmande DNA. Det kallas riktad mutagenes. En närliggande metod, cisgenes, för in gener från samma art eller från en art som går att korsa med den. [9] Tillsammans kallas metoderna i EU för nya genomiska tekniker, NGT.

År 2018 slog EU-domstolen fast att organismer som tagits fram med mutagenes är GMO, och att bara de gamla metoderna med lång säkerhetshistorik är undantagna. [3] Sedan dess har gensaxade växter behandlats som vilken GMO som helst i EU, och det gäller fortfarande fram till 2028. [1] [6]

EU:s nya regler för gensaxade växter (NGT)

Efter tre års förhandlingar antog Europaparlamentet och rådet den 17 juni 2026 en ny förordning om växter framtagna med nya genomiska tekniker, förordning (EU) 2026/1388. Den trädde i kraft den 16 juli 2026 men börjar tillämpas först den 17 juli 2028. Fram till dess gäller den vanliga GMO-lagstiftningen fullt ut. [6] [1]

Förordningen delar in växterna i två kategorier. Kategori 1 är växter med begränsade förändringar som i princip också hade kunnat uppstå naturligt eller genom vanlig förädling. Efter en kontroll behandlas de som konventionella växter. Kategori 2 är växter med mer omfattande ändringar, och de fortsätter att omfattas av GMO-reglerna. [5] [7] Reglerna gäller bara växter. Djur, mikroorganismer och klassiska transgena växter regleras som tidigare. [5]

	Klassisk GMO	NGT kategori 1	NGT kategori 2
Exempel på metod	Gen från annan art förs in	Små riktade ändringar, cisgenes	Mer omfattande ändringar
Riskbedömning och godkännande	Ja	Nej, men kontroll av kategori	Ja
Märkning av livsmedel	Ja	Nej, bara utsädet märks	Ja
Land kan förbjuda odling	Ja	Nej	Ja

Ett EU-land kan alltså säga nej till odling av godkända GMO och NGT2-växter på sitt eget territorium, men inte av NGT1-växter, som behandlas som vanliga sorter. [1] [7] Växter som tagits fram för att tåla ogräsmedel eller för att själva producera insektsgift kan aldrig hamna i kategori 1. Inga NGT-växter får användas i ekologisk produktion, men tekniskt oundviklig förekomst av NGT1-växter räknas inte som ett brott mot reglerna. [7]

Alla NGT1-sorter ska föras in i en offentlig EU-databas, och utsäde ska märkas så att lantbrukare kan välja. Förordningen tillåter patent på NGT-metoder men innehåller också regler om insyn i patent, och lantbrukare behåller rätten att spara och så om eget utsäde. [5] [7]

Finns det GMO i maten i Sverige?

I stort sett inte. Ingen genmodifierad växt odlas kommersiellt i Sverige i dag, bara i fältförsök och inneslutna miljöer. Tidigare odlades stärkelsepotatisen Amflora och majsen MON810 under några år. [1]

I hela EU är MON810 den enda GMO som får odlas kommersiellt, främst i Spanien, Portugal och Tjeckien. Däremot är ett hundratal GMO godkända som livsmedel och foder, bland annat majs, raps, sojabönor och sockerbetor, oftast som import. Eftersom flera branschorganisationer har beslutat att deras producenter inte ska använda GMO finns det ändå nästan inga sådana produkter i svenska butiker. Genmodifierade djur för livsmedel finns inte i Sverige eller EU, men i forskningen används till exempel genmodifierade möss och bananflugor. [1]

Hur märks GMO-mat?

Ett livsmedel som innehåller, består av eller är framställt av GMO ska märkas, oavsett hur liten mängd som tillsatts avsiktligt. Det gäller även produkter där inget genmodifierat DNA finns kvar, som majsstärkelse och rapsolja. I ingrediensförteckningen kan det se ut så här: ”lecitin (framställd av genetiskt modifierad soja)”. Kravet gäller också restauranger och storkök. [4]

Det finns undantag. Ingredienser med högst 0,9 procent GMO behöver inte märkas om inblandningen är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig, till exempel när pollen blåst in från ett annat fält. [4] Mjölk, kött och ägg från djur som ätit genmodifierat foder behöver inte heller märkas. [1]

Livsmedelsverket påpekar att märkningen finns för att konsumenten ska kunna göra ett medvetet val, inte av hälsoskäl, eftersom bara GMO som bedömts som säkra godkänns. Myndigheten anser också att märkningen ”fri från GMO” är vilseledande och inte tillåten i Sverige. [4]

Är GMO farligt?

Ingen GMO får säljas i EU utan att först ha riskbedömts av den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa. Efsa granskar bland annat giftighet, allergirisk och påverkan på miljön och jämför med motsvarande vanliga gröda. Själva beslutet fattas sedan av EU-kommissionen och medlemsländerna. [8]

EU-kommissionen sammanfattade 2010 forskning från över 130 EU-finansierade projekt och mer än 500 oberoende forskargrupper under 25 år. Slutsatsen var att bioteknik, och särskilt GMO, inte i sig är mer riskabel än konventionell växtförädling. [10] Jordbruksverket bedömer att risken att godkända GMO-växter skadar den biologiska mångfalden är låg, bland annat eftersom växter som kan bli invasiva inte godkänns och eftersom majs saknar vilda släktingar i Sverige. [1]

Forskningen kring gensaxen pågår även i Sverige. På SLU i Alnarp används CRISPR bland annat för att förbättra kvaliteten och motståndskraften hos potatis och för att minska oönskade ämnen i ärter. [11]

Argument för och emot

När regeringen samlade svenska universitet, lantbruksorganisationer och ekologiska aktörer inför NGT-förhandlingarna 2023 ansåg de flesta att förslaget behöll en hög säkerhetsnivå. Många såg det som rimligt att reglerna utgår från växtens egenskaper i stället för från tekniken, och att gensaxen kan bli ett av flera verktyg för att nå hållbarhetsmål och ge mindre företag en chans att ta fram nya sorter. [13]

Andra var mer skeptiska. Det fanns oro för hur den som vill välja bort NGT-växter ska kunna göra det när kategori 1 kan vara svår att spåra, hur ekologisk odling ska skyddas mot inblandning, vem som får bära kostnaderna och hur importen från länder utanför EU ska hanteras. [13] En annan stridsfråga är patenten, alltså risken att några få bolag får för stort inflytande över utsädet. Den slutliga förordningen innehåller skyddsregler som ska motverka marknadskoncentration och hålla priserna på utsäde överkomliga. [7]

Mycket återstår att avgöra innan 2028. EU-kommissionen ska bland annat ta fram närmare regler för hur det ska kontrolleras att en växt hör till kategori 1 och hur ansökningar för kategori 2 ska gå till. [6] Jordbruksverket har lovat att uppdatera sin information i takt med att reglerna blir klara. [1]