Blodpropp i benet: symtom, risker och när du måste söka vård

En blodpropp i benet ger oftast svullnad, värme och ömhet i ena vaden eller benet, och det kan göra ont när du går. Misstänker du en propp ska du kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart som möjligt, och får du samtidigt andnöd eller ont i bröstet ska du genast ringa 112. Utan behandling kan proppen växa eller lossna och fastna i lungorna. [1] [2]

Blodpropp i benet kallas i vården djup ventrombos, ofta förkortat DVT. Proppen sitter i någon av de djupa venerna i vaden eller låret och hindrar blodet från att flöda tillbaka mot hjärtat. [1] Det är ingen ovanlig sjukdom: enligt Internetmedicin drabbas 1-3 personer per 1 000 varje år av en venös blodpropp, och ungefär hälften till två tredjedelar av dem sitter i benet. [3]

Vilka är symtomen på blodpropp i benet?

De typiska tecknen enligt 1177 är: [1]

• svullnad i ena vaden eller hela benet
• värme och ibland rodnad i huden
• ömhet och värk, som ofta blir värre när du går
• en känsla av att benet är tungt
• ytliga blodkärl som syns tydligare än vanligt

Att besvären sitter i ett ben är en viktig ledtråd. Internetmedicin, som är en kunskapsbas för vårdpersonal, skriver att en djup ventrombos sällan ger svullnad i båda benen. [3] Symtomen kan också vara så lindriga att proppen går obemärkt förbi, påpekar 1177. [1] Därför går det inte att utesluta en propp bara för att det inte gör särskilt ont.

När är det akut? Varningstecknen på blodpropp i lungan

Den stora risken med en blodpropp i benet är att en bit lossnar, följer med blodet och fastnar i lungorna. Det kallas lungemboli. [1] 1177 uppmanar att genast ringa 112 om du har något av följande: [2]

• andnöd
• ont i bröstet
• kallsvett, yrsel eller en känsla av att vara mycket sjuk

Plötslig hosta eller smärta i bröstet när du andas kan också vara tecken på en propp i lungan. [1] Andfåddhet och bröstsmärta kan ha andra förklaringar, som lunginflammation, men i kombination med ett svullet ben ska de alltid bedömas akut.

Vem får blodpropp i benet?

Blodproppar bildas lättare när blodet står still, när kärlväggen har skadats eller när blodet koagulerar lättare än vanligt. 1177 räknar upp de vanligaste riskfaktorerna: [1]

• större operationer, särskilt i mage och bäcken vid cancer samt höft- och knäoperationer
• olycksfall, till exempel ett benbrott som gipsats
• flera dagars sängläge eller långvarigt stillasittande, som på långa resor
• graviditet, förlossning och p-piller
• cancer, svåra infektioner, hög ålder och kraftig övervikt
• ärftliga förändringar i blodet som gör att det koagulerar lättare

Risken med p-piller är verklig men liten. Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har räknat ut att ungefär 2 av 10 000 kvinnor som inte använder kombinerade p-piller får en blodpropp i venerna under ett år. Bland dem som använder dem är det 5-12 per 10 000, beroende på vilket gestagen pillret innehåller. Risken är högst under det första året och när man börjar igen efter ett uppehåll. [5] EMA nämner också att det ökar risken att ha en nära släkting som fått en blodpropp i relativt ung ålder. [5]

Hur utreds en misstänkt blodpropp?

Läkaren börjar med att undersöka benet, mäta och jämföra vaderna och känna efter värme och ömhet. [1] Symtomen räcker sällan för att säkert avgöra om det är en propp, så vården brukar först bedöma sannolikheten med ett poängsystem som kallas Wells score. Vid låg sannolikhet kan ett blodprov, D-dimer, användas för att utesluta propp. [3]

Den vanligaste undersökningen är ultraljud av venerna. Den gör inte ont, kräver ingen förberedelse och kan även visa andra orsaker till att benet är svullet. [1]

Hur behandlas blodpropp i benet?

De flesta behöver börja med blodförtunnande läkemedel direkt. Proppen löses inte upp av läkemedlet, men det hindrar den från att växa och nya proppar från att bildas, medan kroppen själv bryter ner den. Vanligast i dag är tabletter av typen NOAK. Sprutor med lågmolekylärt heparin används bland annat vid graviditet och vissa cancerformer, och warfarin är ett alternativ som kräver regelbundna blodprov. [1] [3] De flesta kan behandlas hemma utan att läggas in. [3]

Behandlingen pågår vanligen 3-6 månader enligt 1177, längre om proppen är stor, om du haft blodpropp förut eller har hög risk för nya. [1] Internetmedicin anger 3 månader för vissa mindre proppar i underbenet och minst 6 månader för de flesta andra förstagångsproppar. [3]

Det lönar sig att röra på sig, eftersom rörelse hjälper kroppen att lösa upp proppen, och stödstrumpor kan minska svullnaden. [1] Blodförtunnande läkemedel ökar blödningsrisken. 1177 råder därför att du berättar för läkaren om alla läkemedel och kosttillskott du tar, undviker värktabletter som ibuprofen och naproxen om du inte fått klartecken, och söker vård vid blod i urinen eller avföringen, svår huvudvärk eller kraftig blödning. [1]

Så minskar du risken på långa resor

Långvarigt stillasittande är en känd riskfaktor, och 1177 ger några enkla råd inför långa flyg-, buss- och bilresor: [1]

• rör på fötterna medan du sitter
• res dig och gå omkring när det går
• använd stödstrumpor om du ska sitta still länge

Har du en känd ökad risk, till exempel en tidigare blodpropp, kan läkaren skriva ut förebyggande läkemedel inför resan. [1]

Vad händer om en blodpropp i benet inte behandlas?

Det finns få moderna siffror på helt obehandlade proppar, eftersom alla som får diagnosen behandlas. Enligt en ofta citerad översikt i den medicinska tidskriften Circulation börjar de flesta proppar i vaden. Många löser upp sig av sig själva, men en del växer upp i de större venerna i knävecket och låret, och då ökar risken för lungemboli. Översikten konstaterar också att de flesta som söker för en propp i benet eller lungan redan har proppar på båda ställena när diagnosen ställs. [4]

Lungemboli är den akuta faran. Även med diagnos och behandling beräknas omkring 10 procent av lungembolierna vara snabbt dödliga, enligt samma översikt. [4] Stora proppar i lungorna kan också leda till hjärtinfarkt eller akut hjärtsvikt. [1]

På längre sikt kan proppen skada klaffarna i benets vener. Det kan ge kvarstående svullnad, mörkare hud och efter några år svårläkta sår, ofta vid fotknölen. [1] I forskningen kallas det posttrombotiskt syndrom, och ungefär var tionde person med en symtomgivande propp i benet får en svår form inom fem år. Risken ökar om man får en ny propp i samma ben. [4] Nya proppar är inte ovanliga: efter en propp utan tillfällig utlösande orsak får omkring 10 procent en ny inom ett år och omkring 30 procent inom fem år, enligt Internetmedicin. [3]

Ett ben som plötsligt blivit svullet, varmt och ömt ska undersökas så snart som möjligt, och vid andnöd eller bröstsmärta är det 112 som gäller. [1] [2]