Ont under knäskålen: orsaker, symtom och vad som hjälper

Ont under knäskålen beror oftast inte på en skada. Vanligast är främre knäsmärta (patellofemoralt smärtsyndrom) och hopparknä, hos idrottande barn och tonåringar även Schlatters sjukdom. Besvären går för det mesta över, och förstahandsbehandlingen är anpassad träning som stärker musklerna runt knät och höften. [1] [2] [4]

Vad kan ont under knäskålen bero på?

Knäskålen glider i en fåra på lårbenet varje gång du böjer och sträcker benet. Under den ligger brosk, och den hålls på plats av lårmuskelns sena ovanför och knäskålssenan nedanför. Smärta ”under” eller ”bakom” knäskålen kan därför komma från brosket, från senorna eller från strukturer inne i leden. Här är de orsaker som vården oftast tar upp.

Främre knäsmärta (patellofemoralt smärtsyndrom)

Främre knäsmärta, ofta förkortat PFSS, är ett smärtsyndrom med oklar orsak som främst drabbar idrottsaktiva ungdomar, särskilt flickor. Det gör ont vid trappgång, huksittande och cykling, och en del känner att knät hakar upp sig, trots att knät ser normalt ut vid undersökning. [2] Enligt 1177 kan smärtan bero på ojämnheter i brosket bakom knäskålen eller på att brosket är extra känsligt för belastning. Typiskt är också att det gör ont efter att ha suttit länge med böjda knän, till exempel i bil eller på bio. [1]

Internetmedicin beskriver ett närliggande tillstånd, chondromalacia patella, där brosket på knäskålens baksida mjuknar. Det är vanligare hos kvinnor och hos aktiva unga vuxna som löpare, och smärtan förvärras av löpning, trappor, knäböj och när man reser sig. [3]

Hopparknä (patellartendinopati)

Vid hopparknä är senan mellan knäskålen och skenbenet överbelastad. Smärtan sitter oftast precis under knäskålens nedre kant, där senan fäster, och provoceras av löpning och hopp men också av trappor och långvarigt sittande. Enligt den danska läkarhandboken är det vanligt i idrotter med många hopp, som basket, volleyboll, fotboll och dans. Där anges att omkring 40 procent av volleybollspelarna har haft besvär. [5]

Hos barn och tonåringar finns en variant som kallas höjdhopparknä eller Sinding-Larsens sjukdom, där små bristningar i senan under knäskålen ger långvarig smärta vid löpning, hopp och trappgång. [1]

Schlatters sjukdom hos barn och unga

Schlatters sjukdom (Osgood-Schlatter) ger ont på en knöl några centimeter nedanför knäskålen, där knäskålssenan fäster i skenbenet. Fästet blir inflammerat och svullet. Det är vanligast hos idrottande barn mellan 8 och 15 år och uppstår när barnet växer snabbt samtidigt som knäna överbelastas. Knölen kan finnas kvar även när smärtan har gått över. [6]

Artros

Knäledsartros innebär att ledbrosket har tunnats ut. Enligt 1177 drabbas oftast knäledens insida, men artros kan också sitta i leden mellan knäskålen och lårbenet, vilket enligt Internetmedicin är vanligare hos äldre. Typiskt är stelhet och värk när man kommer igång efter att ha suttit still, smärta i trappor och ibland knastrande ljud. [7] [3]

Plica

En plica är ett veck i ledhinnan inne i knät. Vecket är normalt och oftast ofarligt. Blir vecket förtjockat kan det ge knäppningar, en känsla av att knät hakar upp sig och smärta, ibland med en öm förtjockning på insidan av knät nära knäskålen. Diagnosen är svår att ställa och blir ofta vad som återstår när andra orsaker har uteslutits. [8]

Symtom: så skiljer sig orsakerna åt

Tabellen är en förenkling. Flera tillstånd kan likna varandra, och bara en undersökning kan avgöra vad det är.

Den som söker på löparknä bör veta att 1177 med löparknä menar en överbelastad sena på knäts utsida. Den smärtan sitter inte under knäskålen. [9]

Vad hjälper mot knäskålssmärta?

Gemensamt för överbelastningsbesvären är att knät behöver mindre av det som gör ont, men inte total vila. 1177 råder barn och unga med knäbesvär att vila från de aktiviteter som gör ont, eller tillfälligt byta sport, och att stretching och träning av musklerna runt knät kan lindra. Ibland räcker det att avstå den hårdaste träningen, som hopp och löpning. Fysioterapi och tejpning kan hjälpa, och receptfria smärtstillande kan användas vid mycket ont. [1]

För främre knäsmärta är träning den behandling forskningen stöder bäst. En internationell expertpanel slog i ett konsensusuttalande 2018 fast att träning, särskilt en kombination av övningar för höften och för knät, är förstahandsbehandling. Panelen rekommenderade inte manuell behandling som enda åtgärd, och nyttan av tejpning eller knästöd bedömdes som osäker. [4] Internetmedicin framhåller också att just höftmuskulaturen är viktig att stärka och att konservativ behandling ska prövas länge innan operation blir aktuellt. [3]

Vid hopparknä rekommenderar den danska läkarhandboken att man anpassar belastningen och tränar tung, långsam styrketräning för lårmusklerna, gärna tre gånger i veckan med en fysioterapeut, i minst tolv veckor. [5] Vid artros är träning den viktigaste behandlingen enligt 1177, till exempel cykling, promenader, simning och styrketräning, och det finns artrosskola, digitalt eller på plats. [7]

Tålamod behövs. Främre knäsmärta läker ofta av sig själv men kan ta månader eller år. [2] De flesta med Schlatters sjukdom blir bra inom två år, när barnet slutar växa. [6]

När ska man söka vård för ont i knät?

Sök vård snarast, på vårdcentral eller jouröppen mottagning, och på akutmottagning om de är stängda, om:

• knät svullnar kraftigt eller gör mycket ont efter en vridning eller ett fall [10]
• du har svårt att gå eller inte kan belasta benet [10]
• knät låser sig så att det inte går att sträcka eller böja [1]

Hög feber, allmänpåverkan och ensidig smärta nattetid räknas i vårdens riktlinjer för barn som varningstecken som ska bedömas akut, eftersom de kan tyda på exempelvis ledinflammation eller fraktur. [2]

Kontakta vårdcentral eller fysioterapeut på vanlig tid om smärtan inte går över, om knäleden är svullen, om det inte blir bättre av vila eller om ett barn inte kan idrotta som vanligt. [1] [6] [7] Är du osäker på var du ska vända dig kan du ringa 1177 dygnet runt för sjukvårdsrådgivning. [1]