Nobelpriset 2026: här är alla pristagare och vad de fick priset för

Nobelpriset 2026 är klart. Medicinpriset går till optogenetiken, metoden som styr nervceller med ljus, fysikpriset till mannen bakom neutrinoobservatoriet IceCube på Sydpolen och litteraturpriset till kanadensiska Anne Carson. Fredspriset går till den sydafrikanska juristen Navi Pillay. Varje helt pris är värt 12 miljoner kronor och delas ut den 10 december. [1]

Här är 2026 års Nobelpristagare

Pris	Tillkännagavs	Pristagare
Fysiologi eller medicin	5 oktober	Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel
Fysik	6 oktober	Francis Halzen
Kemi	7 oktober	Henri B. Kagan och Kenso Soai
Litteratur	8 oktober	Anne Carson
Fred	9 oktober	Navi Pillay
Ekonomi (Riksbankens pris)	12 oktober	Robert E. Hall och Michael Woodford

Medicin: en alg som blev en strömbrytare för hjärnan

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet ger priset till Karl Deisseroth vid Howard Hughes Medical Institute och Stanford University i USA samt Peter Hegemann vid Humboldt-Universität zu Berlin och Georg Nagel vid Universität Würzburg i Tyskland, ”för deras upptäckter rörande ljusstyrda jonkanaler och optogenetik”. [2]

Det började med en nyfiken fråga om hur den encelliga algen Chlamydomonas kan simma mot ljus. I början av 2000-talet hittade Hegemann och Nagel svaret: ett protein, channelrhodopsin, som öppnar en kanal i cellens yta när det träffas av blått ljus. Deisseroth förde in proteinet i nervceller från råttor och kunde 2005 utlösa nervsignaler genom att lysa på dem. Två år senare fungerade det i hjärnan på levande möss. [2]

Varför spelar det roll? Med metoden kan forskare slå av och på enskilda nervkretsar och se exakt vilka som styr minnen, känslor och beteenden, bland annat sådana som är inblandade i psykiatriska diagnoser. Inom sjukvårdsforskningen används den för att försöka återskapa synen hos blinda. Prissumman delas lika mellan de tre. [2]

Fysik: partiklar från rymden fångade i isen på Sydpolen

Kungl. Vetenskapsakademien ger hela fysikpriset till Francis Halzen, född 1944 i Belgien och professor vid University of Wisconsin-Madison i USA, ”för avgörande bidrag till IceCube-observatoriet och upptäckten av högenergetiska neutriner av astrofysikaliskt ursprung”. [3]

Neutriner passerar rakt genom jorden och genom våra kroppar utan att vi märker det. Halzen lade 1988 fram idén att fånga dem i den klara glaciärisen på Sydpolen, där en sällsynt krock med en atomkärna ger ett ljussken som sensorer kan registrera. Resultatet blev IceCube, en kubikkilometer is försedd med ljussensorer, som stod färdigt 2011. Eftersom neutrinerna når oss utan att byta riktning visar de vägen tillbaka till universums naturliga partikelacceleratorer, där partiklar får upp till en miljon gånger högre energi än i laboratorier på jorden. [3]

Kemi: de fick kemin att välja spegelbild

Kemipriset delas lika mellan fransmannen Henri B. Kagan, 95 år, professor emeritus vid dåvarande Université Paris-Sud, och japanen Kenso Soai, 76 år, professor emeritus vid Tokyo University of Science, ”för upptäckt av icke-linjära effekter och autokatalys i asymmetrisk organisk syntes”. [4]

Många molekyler finns i två varianter som är varandras spegelbilder, ungefär som höger och vänster hand. I levande organismer finns ändå bara den ena, och hur det kunde uppstå har varit en gåta i över hundra år. Kagan visade 1986 att reaktioner kan ge ett större överskott av den ena spegelbilden än man trott var möjligt. Soai presenterade 2003 en reaktion där bara den ena av två möjliga spegelbilder bildades. Frågan är praktisk också: när läkemedel tas fram är det ofta bara den ena spegelbilden som har önskad effekt. [4]

Litteratur: Anne Carson

Svenska Akademien ger litteraturpriset till den kanadensiska författaren Anne Carson, ”för hennes djärva och infallsrika verk, som i lekfull dialog med den klassiska traditionen har skapat nya former för den samtida litteraturen”. [5]

Carson har under hela sin karriär kombinerat eget skrivande av poesi med översättningar och undervisning vid olika universitet. Enligt Nobelprisets presentation kretsar nästan allt hon skrivit kring mötet mellan filologens besatthet av ord och poetens längtan efter ny mening, och hon har själv beskrivit ordens ursprung som startpunkten för sitt arbete. [1]

Fred: Navi Pillay

Norska Nobelkommittén ger fredspriset till Navanethem ”Navi” Pillay för hennes arbete för fred och internationell rätt. Kommittén lyfter fram att hon bidragit till att krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord lagförs. [6]

Pillay föddes i Durban i Sydafrika under apartheid, i en familj med indisk-tamilskt ursprung. Som advokat försvarade hon bland andra Nelson Mandela. Hon har sedan varit domare i Sydafrikas High Court, i FN:s tribunal för Rwanda och i Internationella brottmålsdomstolen, och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Till helt nyligen ledde hon FN:s oberoende undersökningskommission om de ockuperade palestinska områdena. I dag är hon domare i Internationella domstolen i målet där Myanmar anklagas för folkmord. [6]

Ekonomi: modellerna som centralbankerna använder

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap delas lika mellan amerikanerna Robert E. Hall vid Stanford University och Michael Woodford vid Columbia University, ”för mikroekonomiska fundament för makroekonomisk stabilisering”. [7]

Under oljekriserna på 1970-talet slutade de gamla keynesianska modellerna att fungera: stimulanser gav inflation i stället för fler jobb. Hall och Woodford byggde om modellerna utifrån hur hushåll och företag faktiskt fattar beslut, och att de blickar framåt. Därför spelar det roll när en centralbank berättar vad den planerar att göra med räntan. Modellerna används i dag av centralbanker och finansdepartement över hela världen. [7] [1]

Hur mycket pengar får en Nobelpristagare 2026?

Prissumman för 2026 är 12 miljoner kronor per helt Nobelpris. [8] Nobelstiftelsen beslutade i september att höja beloppet med en miljon kronor, i samband med att Nobelpriset i år firar 125 år. [9]

I år gick fysik-, litteratur- och fredspriset till en pristagare vardera. Medicinpriset delas lika mellan tre, kemi- och ekonomipriset lika mellan två. [2] [4] [7]

Summan har inte alltid gått uppåt. När de första prisen delades ut 1901 var de värda drygt 150 000 kronor per kategori, och 2012 sänktes beloppet från tio till åtta miljoner. Sedan dess har det höjts flera gånger. [9]

Prisutdelningen och Nobelfesten 10 december 2026

Nobelprisen delas ut den 10 december, som är Alfred Nobels dödsdag. Så har det varit sedan 1901. [10] 2026 infaller dagen på en torsdag.

Fysik, kemi, medicin, litteratur och ekonomipriset delas ut i Konserthuset i Stockholm, där kungen överlämnar diplom och medalj till varje pristagare. Efteråt följer Nobelbanketten i Stadshuset för omkring 1 300 gäster, varav ett par hundra studenter. [10] Fredspriset delas ut samma dag i Oslo. [11]

Förra året sände SVT hela dagen: fredsprisceremonin vid lunch, prisutdelningen i Konserthuset från klockan 16 och banketten under kvällen i SVT1 och SVT2. [12] 2026 års tider brukar publiceras i början av december.

Dagen före, den 9 december, arrangeras Nobel Week Dialogue i Folkets hus i Stockholm. Temat 2026 är artificiell intelligens. [13]

Hur går valet till?

Ingen kan nominera sig själv, och man kan inte heller skicka in ett förslag på eget initiativ. I de vetenskapliga priserna skickar kommittéerna under hösten ut inbjudningar till tusentals utvalda professorer och forskare runt om i världen. Förslagen ska vara inne senast den 31 januari. [14]

Under våren låter kommittéerna experter granska kandidaterna, och under sommaren skriver de sina rapporter. I början av oktober röstar till exempel Vetenskapsakademien fram fysikpristagarna med enkel majoritet. Beslutet går inte att överklaga. [14]

Allt är hemligt. Nobelstiftelsens stadgar förbjuder att nomineringar och kommittéernas utredningar avslöjas förrän efter 50 år. [14] Till fredspriset 2026 registrerades 287 kandidater, 208 personer och 79 organisationer. [11]

En sak till om ekonomipriset: formellt är det inget Nobelpris utan Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Det instiftades 1968 när Riksbanken fyllde 300 år och delas ut vid samma ceremoni sedan 1969. [10]

De fick Nobelpriset 2025

• Medicin: Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi, för upptäckter om hur immunförsvaret hålls i schack så att det inte angriper kroppens egna organ. [15]
• Fysik: John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis, för makroskopisk kvantmekanisk tunnling och energikvantisering i en elektrisk krets. [15]
• Kemi: Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar M. Yaghi, för metallorganiska ramverk. [15]
• Litteratur: Ungerske författaren László Krasznahorkai. [15]
• Fred: Venezuelanska oppositionsledaren María Corina Machado. [15]
• Ekonomi: Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt, för att ha förklarat innovationsdriven ekonomisk tillväxt. [15]