Svenskarna tar i dag del av nyheter, tv och underhållning främst via mobilen och strömningstjänster. Under 2025 tittade för första gången fler på Youtube än på tablålagd tv en vanlig dag, 52 mot 46 procent, medan dagstidningsläsandet sjönk till 60 procent. [1] Samtidigt är svenskarna fortfarande nyhetskonsumenter i världsklass: 87 procent tar del av nyheter på nätet varje vecka, 52 procent litar på nyheterna och 32 procent betalar för dem. [2]
Här är de senaste belagda siffrorna, samlade från Nordicoms Mediebarometer, Reuters Institute, Internetstiftelsen, Mediemyndigheten och MMS.
En vanlig mediedag i Sverige
Nordicoms Mediebarometer är den längsta mätserien av svenskarnas medievanor. Den senaste utgåvan, Mediebarometern 2025, publicerades i maj 2026 och bygger på svar från 6 004 personer mellan 9 och 85 år. [1] Så här stor andel av befolkningen använde olika medier en genomsnittlig dag under 2025:
| Medium | Daglig räckvidd 2025 |
|---|---|
| Rörlig bild totalt | 95 % |
| Sociala medier | 84 % |
| Radio och/eller podcast | 75 % |
| Strömmad tv | 68 % |
| Inspelad musik | 64 % |
| Dagstidning (papper eller digitalt) | 60 % |
| Youtube | 52 % |
| Bok (alla format) | 49 % |
| Tablålagd tv | 46 % |
| Podcast eller radio i efterhand | 29 % |
Källa: Mediebarometern 2025, Nordicom. [1]
De största förändringarna jämfört med 2024 gällde tv och tidningar. Tablå-tv tappade fem procentenheter, Youtube ökade lika mycket och dagstidningsläsandet minskade med sex procentenheter. [1] Nordicom beskriver det som ett historiskt skifte att både strömmad tv och Youtube nu når fler än den traditionella tv-tablån. [1] Enligt Nordicoms analytiker Elisabeth Falk är Youtube störst bland unga, men den stora ökningen syns bland äldre. [6]
Smartphonen är den mest spridda medietekniken i landet. 98 procent hade tillgång till en under 2025, fler än både tv och dator. [1]
Åldern avgör nästan allt
Den som vill förstå svenska medievanor behöver dela upp befolkningen i åldersgrupper. Skillnaderna är dramatiska:
| Daglig räckvidd 2025 | 15-24 år | 25-44 år | 45-64 år | 65-85 år |
|---|---|---|---|---|
| Youtube | 83 % | 62 % | 42 % | 25 % |
| Tablålagd tv | 24 % | 25 % | 54 % | 85 % |
| Sociala medier | 97 % | 92 % | 87 % | 71 % |
| Dagstidning | 25 % | 61 % | 72 % | 82 % |
| Podcast/radio i efterhand | 32 % | 41 % | 28 % | 17 % |
Källa: Mediebarometern 2025, Nordicom. [1]
Bland pensionärerna är tablå-tv fortfarande kung. Bland 15-24-åringar är det Youtube och sociala medier som gäller, och bara var fjärde läser en dagstidning en vanlig dag. [1]
Var svenskarna hämtar sina nyheter
SVT är landets största nyhetskälla. En vanlig dag 2025 tog 49 procent del av nyheter från SVT, 39 procent från Sveriges Radio och 34 procent från TV4. Morgontidningarnas nyheter nådde 30 procent och kvällstidningarnas 27 procent. [1] Nästan all nyhetsanvändning ökar med stigande ålder: bland 15-24-åringar tog 17 procent del av SVT:s nyheter en vanlig dag. [1]
Reuters Institute mäter i stället vad internetanvändare gjort under den senaste veckan. I Digital News Report 2026 svarade 87 procent av svenskarna att de tagit del av nyheter på nätet, 61 procent via tv och 20 procent via tryckta tidningar. Tryckets roll har ungefär halverats på tio år. [2] Mätmetoderna skiljer sig, så siffrorna från Reuters och Mediebarometern går inte att jämföra rakt av.
Papperstidningen lever vidare, men i liten skala. Den som läser gör det oftast digitalt: 54 procent av befolkningen läste digitalt en vanlig dag, 14 procent på papper. 41 procent hade en digital morgontidningsprenumeration i hushållet, mot 16 procent på papper. [1]
Förtroende och betalvilja
Här sticker Sverige ut internationellt. 52 procent litar på de flesta nyheter för det mesta, vilket placerar Sverige på sjätte plats av 48 undersökta länder. [2] Globalt ligger förtroendet på 37 procent, den lägsta nivån sedan Reuters Institute började mäta 2015. [3]
32 procent av svenskarna uppger att de betalat för nyheter på nätet under det senaste året, en av de högsta andelarna i världen. [2] Snittet i Reuters korg av 20 rikare länder är 17 procent. [3]
Sociala medier, AI och nyhetsundvikande
Tre trender präglar medieåret 2026.
Sociala medier blir nyhetskälla
47 procent av svenskarna använder sociala medier för nyheter varje vecka. [2] Globalt har sociala medier och videoplattformar för första gången gått om andra källor: 54 procent använder dem för nyheter och 30 procent ser dem som sin huvudsakliga källa. [3] I Sverige använder 83 procent av internetanvändarna över 8 år sociala medier dagligen. Instagram, Facebook, Youtube, Snapchat och Tiktok är de mest använda plattformarna i det dagliga flödet. [4]
AI flyttar in
Enligt Svenskarna och internet 2026 använder 62 procent av svenskarna AI-tjänster som ChatGPT, Copilot eller Gemini, en ökning med över 20 procentenheter på ett år. Räknar man in Googles AI-översikter i sökresultaten använder 81 procent AI i någon form. [4] För nyheter är AI ännu en liten kanal: 7 procent av svenskarna använde en AI-chattbot för nyheter under veckan, upp från 3 procent året innan. [2] Det globala snittet är 10 procent. [3]
Fler väljer bort nyheter
30 procent av svenskarna säger att de ibland eller ofta undviker nyheter, fyra procentenheter fler än i fjol. [2] Det är ändå klart lägre än det globala snittet på 42 procent. [3] Internetstiftelsen ser ett närliggande mönster: 8 av 10 svenskar fastnar i passivt scrollande på mobilen, och 44 procent säger att de mår sämre av det mot 2 procent som mår bättre. [4]
Så använder barn och unga medier
Mediemyndigheten, som tagit över Statens medieråds uppdrag, gör Sveriges största undersökning av barns medievanor. Rapporten Ungar & medier 2025 bygger på data från 2024. [5]
- Sociala medier är tonåringarnas vanligaste dagliga väg till nyheter. För 9-12-åringar är det i stället vuxna, som föräldrar och lärare. [5]
- Tiktok är den sociala plattform som flest barn och unga använder för nyheter, i alla åldersgrupper. [5]
- Bland de redaktionella nyhetsmedierna är SVT mest använt i alla åldrar, följt av Aftonbladet och TV4 bland tonåringar. [5]
- Hälften av 9-12-åringarna använde sociala medier 2024, färre än vid förra mätningen. Andelen dagliga användare i den åldern minskade med 13 procentenheter jämfört med 2022. [5]
- Mer än var tredje 13-16-åring och mer än varannan 17-18-åring använder AI-chattbottar minst en gång i veckan. [5]
Tv och streaming: vem når flest?
MMS mäter allt videotittande i 3 000 svenska hushåll, både linjär tv och strömmat på tv, mobil, surfplatta och dator. I december 2025 nådde SVT 7,5 miljoner tittare i veckan, TV4 cirka 6 miljoner och Youtube 5,2 miljoner. [7] I Mediebarometern var SVT Play den mest använda strömningstjänsten en vanlig dag 2025 med 35 procent, följt av Netflix med 34 procent. [8] 77 procent av befolkningen hade tillgång till en abonnerad strömningstjänst för tv. [1]
Poddar och ljud
Radion håller ställningen bättre än tv-tablån. 76 procent lyssnade på radio i någon form en vanlig dag 2025, och bilradion var det vanligaste sättet. [1] 29 procent lyssnade på podcast eller radio i efterhand. Poddlyssnandet är störst bland 25-44-åringar, där 41 procent lyssnar en vanlig dag. [1] 15 procent lyssnade på ljudbok. [1] Nyhetspoddar specifikt når 11 procent av svenskarna varje vecka enligt Reuters Institute. [2]
Så uppdateras siffrorna
Den här sidan uppdateras när nya mätningar kommer. Mediebarometern publiceras på våren, Reuters Digital News Report i juni, Svenskarna och internet på hösten och MMS topplistor varje månad. Kom tillbaka nästa år för 2027 års siffror.
Källor
- Nordicom, Göteborgs universitet: Mediebarometern 2025 (5 maj 2026)
- Reuters Institute: Digital News Report 2026, Sweden (16 juni 2026)
- Reuters Institute: Overview and key findings of the 2026 Digital News Report (16 juni 2026)
- Internetstiftelsen: Svenskarna och internet 2026 (28 september 2026)
- Mediemyndigheten: Ungar & medier 2025 (2025)
- SVT Nyheter: Mediebarometern: Youtube går om linjär-tv (5 maj 2026)
- MMS: Topplista december 2025 (januari 2026)
- TV4: Youtube går om tv i Sverige (5 maj 2026)
Dela artikeln: