Internationella vetenskapliga genombrott som kan påverka Sverige

AI-förväntningar och medicinska innovationer enligt svenska medborgare

En stor undersökning utförd under 2025 visar att en majoritet av svenskar förväntar sig att artificiell intelligens snart kommer att leverera betydande medicinska genombrott. Drygt åttio procent tror att vi inom 6-10 år kommer se förbättrade läkemedel eller behandlingar framtagna med hjälp av AI. Dessa förväntningar speglar ett samhälle som ser teknik och data som vägar till förbättrad hälsa. För Sverige innebär detta att när forsknings- och innovationspolitik nu satsar på AI och datadrivna metoder, så verkar folkgrupper vara redo att stödja och efterfråga resultat.

PROMISE: Sverige satsar på integration mellan forskning och vård

Ett av de mest lovande internationella initiativen som samtidigt har en stark nationell förankring är det svenska programmet PROMISE (Precision Omics Initiative Sweden). Det syftar till att koppla forskningsdata och kliniska register i vården för att möjliggöra precisionsmedicin. Genom att analysera gener, molekyler och biomedicinska markörer hos stora patientgrupper hoppas forskarna kunna skräddarsy diagnoser och behandlingar mer exakt än tidigare. För Sverige kan detta betyda snabbare diagnoser, effektivare behandlingar och bättre resultat för patienter med komplexa sjukdomar eller ovanliga tillstånd.

Sverige som ledande nation inom life science och deep tech

Sverige sticker internationellt ut i flera rapporter när det gäller life science, precision medicine och digital hälsa. Swedish teknik- och life science-företag fortsätter att locka kapital, driva innovation och exportera medicinsk teknik. Enligt data från 2025 står dessa sektorer för stora delar av Sveriges produktexport, med stark tillväxt inom bioteknik, diagnostik och medtech. Innovativa lösningar inom djupt scientific teknologier bidrar också till att Sverige ses som ett center för banbrytande forskning.

Forskning och innovation som statlig prioritet

Regeringens satsning på forskning och innovation stärker Sveriges möjligheter att ta del av internationella genombrott. En nyligen antagen forsknings- och innovationsproposition avsätter stora medel för högt kvalitativ forskning, förbättrad forskningsinfrastruktur och stöd till teknologier som AI, life sciences och klimatteknik. Detta innebär att Sverige investerar för att kunna ligga nära framtida vetenskapliga och teknologiska språng. Infrastruktur som SciLifeLab, avancerade biobanker och digitala register spelar viktiga roller i denna strategi.

Vad detta kan betyda för Sverige

• Snabbare och mer personanpassad vård: Med PROMISE och liknande initiativ kan diagnostik och behandlingar i framtiden skräddarsys till individen, vilket minskar väntetider, biverkningar och felbehandlingar.
• Klimatteknik och hållbar utveckling får ny drivkraft: Internationella genombrott inom energi, materialvetenskap och övervakning av klimatpåverkan kan ge Sverige möjligheter att ligga långt fram i klimatomställningen, både som teknikutvecklare och användare.
• Ekonomisk stärkt position: Life science, AI och djupt tech har potential att driva export, skapa nya företag och attrahera investeringar. För Sverige kan detta innebära ökade intäkter, fler jobb och större global konkurrenskraft.
• Forskningsetik och persondata i fokus: När teknik gör det möjligt att utnyttja stora mängder genetisk och hälsodata kommer frågor om etik, integritet och säkerhet bli allt viktigare. Sverige står redan i en styrkeposition på grund av sina unika personnummer och register, men behöver även utveckla regelverk och transparens för att upprätthålla förtroende. PROMISE pekar på hur detta kan hanteras.
• Utbildning och kompetens: För att nyttja dessa genombrott krävs att Sverige har tillräckligt med högt utbildad arbetskraft inom medicin, dataanalys, AI och molekylärbiologi. Regeringens satsningar på excellenscentra, AI-kluster och forskningsinfrastruktur kan stärka denna kompetens.

Utmaningar som ligger framför

Trots de positiva utsikterna finns flera hinder:

• Finansiering och riskkapital: även om kapitalet ökar så är konkurrensen hård och utveckling av banbrytande teknologier är ofta långsam och kostsam.
• Regulatoriska frågor och etik: regler för hantering av genetisk information, AI-system och medicintekniska produkter måste vara robusta och följa både nationella och EU-lagar.
• Tillgång till data och integration mellan vård och forskning: för att initiativ som PROMISE ska kunna leverera kliniska resultat måste datainsamling och -användning ske säkert och effektivt.
• Infrastrukturshinder: även i avancerade länder finns flaskhalsar i laboratorier, tekniska plattformar och möjligheter att skala upp från forskningsprojekt till bred klinisk tillämpning.