Ensamhet och typ 2-diabetes: det här vet forskningen

Ja, ensamhet hänger ihop med en ökad risk för typ 2-diabetes. I en stor norsk studie som följde över 24 000 personer i 20 år hade de som kände sig mest ensamma ungefär dubbelt så hög risk att få sjukdomen som de som inte kände sig ensamma [1]. Senare forskning pekar åt samma håll, men det är fortfarande ett samband som bygger på observationer, inte ett slutgiltigt bevis för att ensamheten i sig orsakar diabetes [3].

Den norska studien: 20 år av uppföljning

Studien som ofta citeras, bland annat av Diabetes Sverige, gjordes av Roger Ekeberg Henriksen, Roy Miodini Nilsen och Ragnhild Bjarkøy Strandberg vid Høgskulen på Vestlandet i Norge. Den publicerades i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia den 30 september 2022 [1][2].

Forskarna använde data från HUNT, en stor befolkningsstudie i Trøndelag. I mitten av 1990-talet fick deltagarna svara på frågan om de hade känt sig ensamma de senaste två veckorna, med svarsalternativen nej, lite, ganska mycket och väldigt mycket. Drygt 20 år senare, 2017-2019, mättes deras långtidsblodsocker (HbA1c) [1][2].

Av de 24 024 deltagarna hade 1 179 personer, 4,9 procent, fått typ 2-diabetes. Ungefär en av åtta, 12,6 procent, hade uppgett någon grad av ensamhet. De som svarat ”väldigt mycket” hade en oddskvot på 2,19 jämfört med dem som inte kände sig ensamma, alltså ungefär dubbel risk, efter justering för kön, ålder och utbildning [1].

Forskarna prövade också om depression eller sömnproblem kunde förklara sambandet. Depression gjorde det inte. Svårigheter att sova hela natten förklarade en liten del [1]. Enligt högskolan tror forskarna att ensamhet sätter kroppen i ett slags beredskapsläge där stressystemet höjer blodsocker, blodtryck och puls [2]. Deras slutsats var att ensamhet borde tas med i riktlinjerna för vårdens samtal och åtgärder kring typ 2-diabetes [1].

Aftonkuriren skrev om den norska studien första gången i september 2023. Den här texten är en uppdaterad genomgång av forskningsläget.

Vad säger nyare forskning?

Den norska studien står inte ensam. Ett internationellt forskarlag följde över 423 000 vuxna i brittiska UK Biobank i i genomsnitt 13,5 år och nästan 13 800 vuxna i en kinesisk kohort. I båda grupperna hängde ensamhet och social isolering ihop med högre risk för typ 2-diabetes, var för sig och tillsammans. Studien publicerades i eClinicalMedicine 2023 [4].

År 2025 kom en metaanalys i Diabetes Research and Clinical Practice som vägde samman nio prospektiva kohortstudier med totalt över 1,1 miljoner deltagare och nästan 51 000 nya fall av typ 2-diabetes. Ensamhet var kopplad till 32 procent högre risk och social isolering till 20 procent högre risk [3].

Siffran i metaanalysen är alltså betydligt lägre än den dubbla risken i den norska studien. Det beror bland annat på att den norska siffran gäller den lilla grupp som kände sig allra mest ensam, medan metaanalysen jämför ensamma med icke ensamma i stort [1][3].

Samband eller orsak?

Här går det att läsa fel. Alla studierna ovan är observationsstudier. De visar att ensamma personer oftare får typ 2-diabetes, men de kan inte helt utesluta att något annat ligger bakom båda delarna, till exempel sjukdom, ekonomi eller levnadsvanor. De norska forskarna pekar själva på begränsningar: ensamheten mättes med en enda fråga vid ett tillfälle, många deltagare föll bort under åren och diabetes fastställdes med ett blodprov [1].

Studien i eClinicalMedicine använde också mendelsk randomisering, en metod där man använder gener som ett slags naturligt experiment. Den gav stöd för ett orsakssamband [4]. Det stärker bilden, men metoden har egna svagheter och ersätter inte experiment.

Klart är att de väletablerade riskfaktorerna fortfarande väger tyngst. Enligt 1177 ökar arv, övervikt, rökning och stress risken för typ 2-diabetes, och stress gör kroppen mindre känslig för insulin [5]. Ensamhet ersätter inte de faktorerna, men forskningen tyder på att den kan läggas till listan.

Ensamhet är ett folkhälsoproblem

Världshälsoorganisationen WHO tog frågan till en ny nivå när dess kommission för social kontakt presenterade sin rapport den 30 juni 2025. Enligt rapporten är ungefär en av sex människor i världen ensam, och ensamhet kopplas till uppskattningsvis 871 000 dödsfall per år, runt 100 i timmen. WHO nämner diabetes bland sjukdomarna som kopplas till ensamhet, tillsammans med stroke, hjärtsjukdom, depression och kognitiv försämring [6]. Månaden innan, i maj 2025, antog Världshälsoförsamlingen sin första resolution någonsin om social kontakt [6].

WHO skiljer på två saker. Ensamhet är den smärtsamma känslan av att ha färre eller sämre relationer än man vill. Social isolering är det objektiva faktum att man har få sociala kontakter [6]. Man kan alltså vara ensam trots många människor runt sig, och isolerad utan att känna sig ensam.

Så många är ensamma i Sverige

Enligt Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2024 är 6 procent av befolkningen ofta eller alltid besvärade av ensamhet, och ytterligare 13 procent är det ibland. 17 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har ingen att anförtro sig åt [7]. Ensamhet är ungefär tre gånger så vanligt bland arbetslösa och sjukskrivna [7].

I februari 2025 presenterade Folkhälsomyndigheten Sveriges första nationella strategi mot ensamhet, som gäller 2025-2029. Där lyfts yngre, äldre, ensamboende, personer utan arbete och personer med funktionsnedsättning fram som särskilt utsatta [8].

Hedesundasjukan: en helt annan diabetesfråga

Många som söker på ensamhet och diabetes stöter också på ordet Hedesundasjukan. Det är något helt annat. Hedesundasjukan, eller Welanders distala myopati, är en ärftlig muskelsjukdom som ger svaghet i fingrar och tår, oftast från omkring 50 års ålder. Den är vanlig i Gästrikland, Hälsingland och norra Uppland, där upp till var hundrade person kan vara drabbad [9]. Den har ingen koppling till ensamhet.

Däremot har den diskuterats i diabetesforskningen. I september 2023 berättade forskare vid Gävle sjukhus att patienter med Hedesundasjukan verkade vara överrepresenterade bland personer med diabetes, och man misstänkte en ny diabetestyp [10]. När en studie med ett hundratal personer med sjukdomen och deras nära anhöriga presenterades i maj 2026 blev beskedet det motsatta: ingen statistiskt säkerställd ökad risk för diabetes eller förstadier till diabetes [11].

Råd till dig som känner dig ensam

Ofrivillig ensamhet kan enligt 1177 öka risken för bland annat depression, ångest, stress, hjärt-kärlsjukdom och stroke. 1177 ger några konkreta råd [12]:

• Ta små initiativ, som att hälsa och söka ögonkontakt.
• Föreslå något konkret, som en fika, en promenad eller ett kulturevenemang.
• Gå med i en förening, en kurs eller en grupp på nätet kring något du är intresserad av.
• Engagera dig ideellt i något du tycker är viktigt.
• Ge det tid. Nya relationer växer långsamt.
• Prata med någon om hur du mår.

Här kan du få stöd

Om ensamheten gör det svårt att fungera i vardagen, eller om du mår psykiskt dåligt, kan du kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning [12]. Flera ideella organisationer finns också:

• Äldrelinjen, som drivs av Mind, är en stödtelefon för dig som är 65 år eller äldre och känner dig ensam eller mår dåligt: 020-22 22 33 [13].
• Hjälplinjen är till för dig över 18 år som har det svårt psykiskt: 0202-90 390 [13].
• Jourhavande medmänniska har öppet nattetid för den som behöver prata: 08-702 16 80 [13].
• Äldrekontakt ordnar gratis fikaträffar en söndag i månaden i volontärers hem för ensamboende äldre, med skjuts till och från. Föreningen finns i över 60 kommuner [14].
• Röda korset erbjuder besök, stöd och aktiviteter för äldre som är isolerade [12].

Har du tankar på att ta ditt liv kan du ringa Självmordslinjen på 901 01. Vid akut fara, ring 112 [13].