Hur länge smittar magsjuka? Det här gäller för vinterkräksjukan

Magsjuka smittar som mest medan du kräks eller har diarré, och smittsamheten anses hänga kvar ungefär två dygn efter att symtomen har slutat. 1177 råder vuxna och skolbarn att stanna hemma minst ett dygn efter den sista kräkningen eller diarrén. Barn i förskola ska vänta minst två dygn och dessutom äta som vanligt. [1] [4]

Den vanligaste magsjukan i Sverige är vinterkräksjukan, som orsakas av calicivirus. [1] Det är den som den här texten handlar om.

Hur länge smittar man?

Ett exakt svar finns inte. Folkhälsomyndigheten skriver i sitt kunskapsunderlag om vinterkräksjuka att kunskapen om hur länge en person är smittsam är bristfällig. Det myndigheten slår fast är att smittsamheten är störst hos den som har symtom och att den anses kvarstå cirka två dygn efter att symtomen har upphört. [4]

Viruset försvinner inte ur kroppen för det. Efter en utläkt infektion kan virus utsöndras i avföringen i flera veckor. Hur smittsam man är då är oklart, men risken bedöms som sannolikt låg. [4] Myndigheten påpekar också att personer kan vara smittsamma även efter tillfrisknandet. [3] Därför gäller noggrann handtvätt även när du känner dig frisk igen.

Så länge ska du stanna hemma

Råden på 1177 skiljer sig åt beroende på ålder. Se till att vara helt frisk innan du går tillbaka till arbete, skola eller andra aktiviteter. [1] [2]

Vem	Råd enligt 1177
Vuxna	Hemma minst ett dygn efter den senaste kräkningen eller diarrén
Barn i skolan	Hemma minst ett dygn efter att de har blivit friska
Barn i förskola eller familjedaghem	Tillbaka när de äter som vanligt och det har gått minst två dygn utan kräkning eller diarré

Skillnaden har med hygien att göra. Risken att smitta minskar om barnet kan gå på toaletten själv och tvätta händerna efteråt, skriver 1177. Barnet ska också orka vara i barngruppen hela dagen. [1] Folkhälsomyndigheten uttrycker sig mer allmänt: den som har haft vinterkräksjuka behöver vara pigg och ha tillfrisknat, och det brukar ta minst ett par dagar efter den sista dagen med symtom. [3]

Friska personer i samma hushåll behöver inte stanna hemma, men ska tvätta händerna noga och gå hem direkt om de får symtom. Är många barn sjuka på en förskola kan friska syskon på samma förskola behöva stanna hemma. Det bestämmer kommunen och förskolan. [1]

Om du arbetar med livsmedel eller i vården

Här gäller strängare ramar. För personal som arbetar med livsmedel finns särskild lagstiftning, skriver Folkhälsomyndigheten. [3] I myndighetens kunskapsunderlag står att personal inte bör hantera oförpackade livsmedel innan de har varit symtomfria i minst 48 timmar. [4]

För vårdpersonal finns ingen lika tydlig siffra. Expertgruppen bakom underlaget ansåg att evidensen inte räcker för att slå fast 24, 48 eller 72 timmar. Det viktiga är att den som varit sjuk är stabilt symtomfri. [4]

Inkubationstid: 12 till 48 timmar

Det tar vanligtvis mellan 12 och 48 timmar från att du smittas tills du blir sjuk. [1] [3] Symtomen kommer ofta snabbt: illamående, kräkningar, diarré, ont i magen, huvudvärk, värk i kroppen och feber. De flesta blir bättre inom några dagar. [1]

Att ha varit sjuk ger bara ett kortvarigt skydd. Du kan få vinterkräksjuka flera gånger under samma vinter. [1] [3]

Så smittar calicivirus

Calicivirus är ett samlingsnamn för norovirus och sapovirus. Norovirus är vanligast, och symtomen är desamma oavsett vilket av dem du fått. [1] Viruset utsöndras i mycket stora mängder, främst i avföringen, men även kräkningar smittar. Enligt Folkhälsomyndigheten sprids det [3]:

• genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer
• genom mat som hanterats av någon som är eller nyligen har varit smittad
• genom dricksvatten, frysta hallon, råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten
• via miljön, när man rör vid förorenade ytor eller via luftburna partiklar från kräkningar och toalettspolning

Det krävs väldigt lite. Livsmedelsverket skriver att ett fåtal viruspartiklar kan räcka för att man ska bli sjuk. [7] Viruset förstörs vid temperaturer över 70 grader men inte av frysning, och Livsmedelsverket rekommenderar därför att frysta importerade hallon kokas innan de äts. [1] [7]

Varför räcker inte handsprit?

Både 1177 och Folkhälsomyndigheten är tydliga: handsprit räcker inte för att hindra smittan. [1] [3] Förklaringen är att norovirus saknar hölje. Sådana virus är svåra att avdöda, och de flesta alkoholbaserade handdesinfektionsmedel har inte god effekt mot dem. Händerna behöver i stället rengöras mekaniskt med tvål och vatten, så att så mycket virus som möjligt sköljs bort. [4]

Tvätta händerna noga efter toalettbesök, före måltider och när du har tagit i saker eller ytor som kan ha virus på sig. Använd flytande tvål och torka med egen handduk eller pappershandduk. [1] På arbetsplatser, skolor och förskolor bör pappershanddukar användas i stället för tyghanddukar, enligt Folkhälsomyndigheten. [5]

Hur länge överlever viruset på ytor?

Ingen myndighet anger ett bestämt antal dagar. Eftersom norovirus inte går att odla är det svårt att säkert säga hur länge det överlever, skriver Folkhälsomyndigheten, men flera studier visar indirekt att det kan överleva länge i miljön. [4] Livsmedelsverket bedömer att viruspartikeln sannolikt klarar sig åtskilliga månader i vatten och kortare tid på hårda ytor. [8]

Städning och tvätt när någon är sjuk

För hemmet är 1177:s råd enkla. Håll toaletten avtorkad och ren, låt var och en ha egen handduk och undvik att laga mat så länge du har symtom. Använder det sjuka barnet blöja läggs blöjorna i en plastpåse innan de slängs, och skötbordet görs rent efter varje byte. [1] [6] Livsmedelsverket går ett steg längre: laga inte mat till andra om du är eller nyss har varit magsjuk. [7]

I vården är rutinerna hårdare. Där ska spill och kräkningar tas bort direkt, ytor rengöras mekaniskt innan de desinfekteras och kraftigt nedsmutsad tvätt hanteras som smittförande. [4]

När börjar och toppar säsongen?

Vinterkräksjukan är som mest aktuell mellan november och april, och de flesta blir sjuka mellan januari och mars. Men den förekommer hela året. [1] Folkhälsomyndigheten följer spridningen från vecka 40 till vecka 20 varje säsong, dels genom laboratorierapporter, dels genom att mäta hur många som söker på ordet vinterkräksjuka på 1177.se. [9]

Den senaste avslutade säsongen, 2025-2026, passerades gränsen för säsongsstart vecka 49, alltså den 1 till 7 december 2025. [9] Toppen kom vecka 9, i månadsskiftet februari-mars. [10] Totalt rapporterades 7 360 laboratoriebekräftade fall, vilket motsvarar 70 fall per 100 000 invånare mot 51 säsongen innan. Toppen var högre än under de tre föregående säsongerna. Siffrorna omfattar bara personer som behövt söka vård och blivit provtagna. [9]

Drick lite och ofta

Det finns ingen behandling mot själva viruset. [3] Det viktiga är att få i sig vätska. Drick lite i taget, med matsked om det är svårt att få ner något. Vid kraftiga diarréer kan vätskeersättning vara bra. Den finns att köpa på apotek som pulver eller brustablett, och det är viktigt att följa instruktionerna på förpackningen så att dosen blir rätt. [1] [11]

Till barn som kräks mycket eller har kraftiga diarréer är vätskeersättning det bästa, oavsett ålder. Barn som kräks mycket behöver ungefär två teskedar vätska var femte minut. [6] Ge inte smaksatt vätskeersättning till barn under ett år, eftersom den innehåller mer socker. [11] Barn som ammas ska fortsätta ammas, oftare än vanligt. [6]

1177 har ett recept för den som inte har möjlighet att köpa, men skriver att köpt vätskeersättning är allra bäst, framför allt till barn under ett år. Följ receptet på 1177.se exakt om du blandar själv. [11]

När ska man söka vård?

De allra flesta behöver inte söka vård. Äldre personer och barn är extra känsliga för vätskebrist. [1]

Som vuxen ska du enligt 1177 ringa en vårdcentral eller 1177 om du [1]:

• känner dig mycket trött och svag
• har haft diarré i mer än en vecka
• kräks i mer än ett dygn utan att det avtar
• använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes, högt blodtryck eller en annan allvarlig sjukdom
• är torr i munnen, törstig, kissar lite och har mörk urin, vilket kan vara tecken på vätskebrist

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har blodiga diarréer, hög feber och frossa eller svåra magsmärtor som inte går över. Är det stängt söker du vård på en akutmottagning. [1]

Små barn

Risken för vätskebrist är större om barnet är yngre än två år, inte kan behålla vätska och samtidigt har kraftiga diarréer. Ring en vårdcentral eller 1177 om barnet är under sex månader och får kräkningar och diarré, om barnet inte har blivit bättre inom ett dygn eller om barnet har en kronisk sjukdom och du är osäker. [6]

Sök vård genast om barnet inte får i sig någon vätska eller kissar mycket mindre än vanligt, är trött och ointresserat av omgivningen, har mycket ont i magen eller har blod i kräkningarna eller bajset. [6] För barn som är yngre än två månader och har diarré och kräkningar gäller barnakutmottagning direkt. [12]

Ring alltid mottagningen innan du åker dit, så att personalen kan förbereda besöket och du inte smittar andra. Telefonnumret 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt, och där kan du få hjälp att bedöma symtomen. [1]