Meteorologisk vinter: när börjar vintern egentligen?

Meteorologisk vinter har inget fast datum. Den börjar det första dygnet i en följd av fem då dygnets medeltemperatur är 0,0 grader eller lägre, enligt SMHI:s definition. [1] Därför blir det normalt vinter i Kiruna redan i mitten av oktober och i Stockholm först strax före jul, medan Göteborg och Malmö ett normalt år inte får någon meteorologisk vinter alls. [6]

Så definierar SMHI vintern

Meteorologer beskriver vinter som den period då dygnets medeltemperatur varaktigt är 0,0 grader eller lägre. För ett enskilt år har SMHI gjort det mätbart: fem dygn i följd med vintertemperatur krävs, och vintern räknas då från det första av dem. [1] [3]

Ankomstdatumet går alltså bara att fastställa i efterhand. Ett enda kallt dygn räcker inte, och fyra kalla dygn följda av ett milt nollställer räkningen.

Några detaljer styr resultatet. Dygnsmedeltemperaturen avrundas till en decimal innan regeln tillämpas, så 0,02 grader räknas som 0,0 och är därmed vintertemperatur. Räkningen börjar tidigast den 1 augusti. Blir det vinterkallt innan hösten ens hunnit komma anses höst och vinter anlända samtidigt. Och har våren väl kommit blir det inte vinter igen, hur kallt bakslaget än är. [1]

De fyra årstiderna enligt meteorologerna

Samma temperaturtänk gäller året runt. Hållpunkterna är 0 och 10 grader: vinter under den nedre gränsen, sommar över den övre, vår och höst däremellan. [2]

Årstid	Dygnsmedeltemperatur	Antal dygn i följd
Vår	Över 0,0 grader	7
Sommar	10,0 grader eller högre	5
Höst	Under 10,0 grader	5
Vinter	0,0 grader eller lägre	5

I samtliga fall räknas årstiden från det första dygnet i följden. [3] Våren sticker ut med sina sju dygn, och den kan tidigast anlända den 15 februari. Spärren finns för att en mild vecka i januari inte ska räknas som vår och sedan följas av långa bakslag. [4] Hösten kan på motsvarande sätt komma tidigast den 1 augusti. [5]

Kalendervinter och astronomisk vinter

Det finns två andra sätt att räkna, och de ger helt andra svar på frågan när det är vinter.

Kalendervintern är den enklaste: december, januari och februari. Så räknar man på hela norra halvklotet, och det är den indelningen som används när vintrar jämförs i statistiken. [1] [2]

Den astronomiska vintern utgår i stället från jordens läge i förhållande till solen. Då börjar vintern vid vintersolståndet, som infaller omkring den 21 december. [8]

SMHI:s invändning mot kalendern är att den är geografiskt trubbig. Enligt almanackan kommer våren lika tidigt till Treriksröset som till sydligaste Skåne, vilket inte stämmer med hur det ser ut utanför fönstret. Temperaturgränserna gör att årstiderna följer vädret på varje plats. [2]

När brukar vintern komma där du bor?

Skillnaderna inom landet är enorma. Mellan vinterns normala ankomst i Lapplandsfjällen och vid Hallandskusten skiljer det över fyra månader. Datumen nedan gäller normalperioden 1991-2020 och bygger på SMHI:s statistik, sammanställd av SVT. [6]

Ort	Vintern kommer normalt
Tarfala (Lapplandsfjällen)	28 september
Kiruna	12 oktober
Luleå	30 oktober
Östersund	7 november
Umeå	13 november
Sundsvall	17 november
Karlstad	10 december
Jönköping	20 december
Stockholm	21 december
Ringhals (Halland)	3 februari
Göteborg, Malmö, Visby	Normalt ingen vinter

Stockholms normaldatum råkar alltså sammanfalla nästan exakt med vintersolståndet. Längst i söder ser det annorlunda ut. I Skåne, sydligaste Blekinge, delar av Gotland och lokalt på Öland och västkusten är det numera normalt att fem kalla dygn i rad aldrig inträffar. Dit hör också Helsingborg, Lund, Ystad, Kristianstad, Karlskrona och Mörbylånga. Jämfört med den förra normalperioden, 1961-1990, har vintern i Götalands kusttrakter förskjutits en till två månader. [6]

Att vintern uteblir betyder inte att snön gör det. När de första flingorna brukar falla, och hur det gick förra säsongen, går vi igenom i artikeln När kommer snön?

Hösten först: så ligger det till 2026

Innan det kan bli vinter ska hösten normalt ha tagit över. Den kommer enligt SMHI ofta redan i augusti i nordligaste Sverige och i fjällen, når Svealand och inre Götaland i slutet av september och södra Götaland kring mitten av oktober. [5] Normaldatumen är 24 augusti i Kiruna, 18 september i Umeå, 4 oktober i Stockholm, 10 oktober i Göteborg och 13 oktober i Malmö. [7]

I år fick hösten en rivstart i fjällen och de fjällnära trakterna i början av augusti. Ett ovanligt stort område i fjällkedjan, däribland fem officiella stationer, gick direkt från vår till höst utan någon meteorologisk sommar emellan. Efter den 10 augusti tog det stopp, och när månaden var slut låg hösten enligt SVT:s meteorolog Per Stenborg normalt eller något sent till jämfört med tidtabellen. [12]

Åren då vintern aldrig kom

Riktigt milda år kan den meteorologiska vintern utebli helt i Sydsverige, konstaterar SMHI. [1] Det har blivit allt vanligare. Sedan 1988 har vintern uteblivit vid minst en station i landet under en lång rad år: 1988-1990, 1992, 1995, 1998, 2000-2002, 2007-2008, 2015, 2017-2020 och 2022. [10]

Det mest extrema exemplet är Skillinge på Österlen i Skåne. Där kom våren den 17 februari 2016, och sedan dröjde det till den 28 januari 2021 innan det blev vinter igen. Det blev 1 807 dygn, nästan fem år, utan meteorologisk vinter. [9]

Varje år blir det en kapplöpning längs kusten. Eftersom våren kan komma från den 15 februari har vintern i praktiken en tidsgräns. Den 7 februari 2023 väntade fortfarande tolv stationer längs Götalandskusten på vinter, bland dem Falsterbo, Malmö, Helsingborg, Nidingen, Utklippan, Hoburg och Ölands båda uddar. [10]

Tidigast och senast

I andra änden av landet går det fort. I Tarfala, på 1 144 meters höjd i Kebnekaisefjällen, är normaldatumet den 28 september, och vissa år kommer vintern dit ännu tidigare. [11]

Hur sent kan den då komma? SMHI-meteorologen Misha Lundgren har gått igenom arkiven. I norra Norrland är det senaste kända datumet den 27 januari, på Holmögadd 1930. I södra Norrland är det den 13 februari, i Utvalnäs 1992. I Svealand är rekordet den 22 februari, noterat både 1973 och 1988. [9]

Götalands rekord är märkligast: den 19 mars 1906 i Visby och Hoburg på Gotland. Att datumet ligger långt efter vårens startstreck beror på att temperaturen den vintern pendlade kring noll. Varken sju milda eller fem kalla dygn i rad blev av, och så länge ingen årstid vinner dragkampen räknas årstiden som odefinierad. Till slut var det vintern som tog hem det. [9]