Skådespelaren och regissören Göran Graffman har avlidit

Göran Graffman, en av Sveriges mest mångsidiga och respekterade scenkonstnärer, har gått bort efter en kort tids sjukdom. Han blev 92 år gammal.

Graffmans karriär spände över flera decennier och omfattade både teater, film och tv. Han debuterade som skådespelare i början av 1950-talet vid Göteborgs Stadsteater och kom senare att bli en tongivande kraft på Dramaten, där han var verksam i över 35 år.

En stark närvaro på Dramaten

Sedan 1967 tillhörde Göran Graffman Dramatens fasta ensemble. Under sina år där gjorde han över 30 roller och var även en framstående regissör. Mellan 1976 och 1992 satte han upp 12 pjäser på nationalscenen, däribland några av de mest uppmärksammade svenska urpremiärerna: Lars Noréns ”Natten är dagens mor” (1983) och Per Olov Enquists ”I lodjurets timma” (1988).

Hans sista framträdande på Dramaten var 2003 i Hjalmar Bergmans ”Farmor och vår herre” – ett värdigt avsked från en scen han gjort till sin egen.

Fångade publiken genom rutan

Även utanför teatersalongen blev Graffman ett välbekant namn. Han regisserade flera filmer och tv-produktioner, och vann svenska folkets hjärtan med tv-serien ”Den vita stenen” (1973) – en klassiker som än idag ses av nya generationer.

Han regisserade också de älskade filmerna om Madicken (1979–1980), baserade på Astrid Lindgrens berättelser. Genom dessa filmer satte han en tydlig prägel på det svenska barnfilmsarvet.

Ett liv för scenen och berättelsen

Göran Graffman lämnar efter sig ett rikt och nyanserat konstnärligt arv. Han var en skådespelare med lågmäld intensitet, en regissör med stilkänsla, och en konstnär med stark integritet. Han arbetade med några av Sveriges mest betydande dramatiker, och satte outplånliga avtryck både i salongen och i folkhemmet.

Med hans bortgång försvinner en viktig länk till en epok i svensk teater- och filmhistoria – men verken han skapade och medverkade i fortsätter att tala till nya generationer.

Bild: Göran Graffman, Solveig Ternström i ”Farmor och vår herre” 2003. Foto: Dramaten