Ekonomiska läget i Sverige hösten 2026: siffrorna som gäller just nu

Det ekonomiska läget i Sverige hösten 2026 är en ovanlig blandning: tillväxten är stark, den uppmätta inflationen är bara 0,7 procent och styrräntan ligger still på 1,75 procent. Samtidigt är arbetslösheten fortfarande 8,5 procent, kronan har tappat i värde och Riksbanken räknar med att börja höja räntan redan i år. [1] [2] [4] Här är de senaste siffrorna, med mätmånad och källa för var och en.

Nyckeltal just nu

Nyckeltal	Senaste värde	Avser	Källa
Inflation, KPIF	0,7 procent	Augusti 2026	SCB [1]
Inflation, KPI	0,3 procent	Augusti 2026	SCB [1]
Livsmedelspriser, årstakt	-6,6 procent	Augusti 2026	SCB [1]
Styrränta	1,75 procent	Beslut 23 september 2026	Riksbanken [2]
Arbetslöshet, 15-74 år	8,5 procent (8,7 säsongrensat)	Augusti 2026	SCB [4]
Inskrivna arbetslösa	6,5 procent, 349 000 personer	Augusti 2026	Arbetsförmedlingen [5]
BNP, kvartalstakt	+1,6 procent	Andra kvartalet 2026	SCB [6]
BNP-indikatorn, månadstakt	-0,8 procent	Juli 2026	SCB [7]
Bolåneränta, nya avtal	2,78 procent	Augusti 2026	SCB [11]
Handelsnetto, varor	-11,9 miljarder kronor	Augusti 2026	SCB [12]

Inflationen: låg på pappret, högre under ytan

Inflationstakten enligt KPIF, måttet som Riksbanken styr efter, var 0,7 procent i augusti 2026. Det var samma nivå som i juli. KPI, där även bolåneräntorna ingår, låg på 0,3 procent. Billigare mat drog ned siffran medan dyrare el och drivmedel drog upp den. [1]

Den låga siffran är till stor del politiskt skapad. Matmomsen sänktes från 12 till 6 procent den 1 april 2026 och sänkningen gäller till och med den 31 december 2027. [13] Tillsammans med lägre skatt på drivmedel och tillfälligt billigare kollektivtrafik trycker det ned KPIF med ungefär 1,5 procentenheter, enligt Riksbanken. Räknar man bort de åtgärderna var inflationen i augusti 2,2 procent, alltså nära målet på 2 procent. [3]

Framåt pekar prognoserna uppåt. Kriget i Mellanöstern har gjort olja, diesel och el dyrare, och när momssänkningen tas bort stiger den uppmätta inflationen igen. Konjunkturinstitutet räknar i sin prognos från den 30 september med en KPIF-inflation på 2,6 procent för helåret 2027, över Riksbankens mål. [3] [8]

Räntan: stilla i ett år, höjning väntas

Riksbankens direktion beslutade den 23 september 2026 att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beskedet kom dagen efter. Räntan har därmed legat på samma nivå i ett år. [2]

Det viktiga stod i motiveringen. Riksbanken bedömer att en starkare konjunktur i kombination med fortsatta utbudsstörningar gör att räntan behöver höjas mer än vad banken räknade med i juni. Om utsikterna står sig inleds höjningarna i år, och kommer tecken på en större och mer bestående inflationsuppgång höjs räntan snabbare. [2] [3]

Nästa räntebesked kommer den 4 november 2026. Årets sista är planerat till den 16 december. [14]

Sverige är inte ensamt. Europeiska centralbanken höjde sin styrränta till 2,5 procent den 10 september och den amerikanska centralbanken Federal Reserve har höjt till intervallet 3,75-4,0 procent. [3]

Arbetslösheten: jobben blir fler men nivån är hög

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar var 505 000 personer i åldern 15-74 år arbetslösa i augusti 2026. Det motsvarar 8,5 procent av arbetskraften, eller 8,7 procent när siffran säsongrensas och utjämnas. Samtidigt var 5 423 000 personer sysselsatta, 103 000 fler än ett år tidigare. [4]

Arbetsförmedlingen mäter på ett annat sätt och räknar bara dem som är inskrivna hos myndigheten. Där var 349 000 personer arbetslösa i slutet av augusti, 6,5 procent av den registerbaserade arbetskraften mot 7,0 procent ett år tidigare. Arbetslösheten minskade i samtliga län. Drygt 149 000 hade varit utan arbete i minst tolv månader och drygt 2 900 personer varslades om uppsägning under månaden. [5]

Att jobben kommer sist i en uppgång är ett känt mönster. Riksbanken skriver att det fortfarande finns lediga resurser på arbetsmarknaden men att läget väntas förbättras tydligt framöver. [3]

Tillväxten: stark vår, svagare sommar

Sveriges BNP växte med 1,6 procent andra kvartalet 2026 jämfört med kvartalet före, och var 3,3 procent högre än ett år tidigare. Investeringar, export och hushållens konsumtion bidrog alla. [6] Sommaren blev svagare: SCB:s månadsindikator visar att BNP föll med 0,8 procent i juli, andra månaden i rad med nedgång, även om nivån var 2,5 procent högre än i juli 2025. [7]

De tre tunga prognosmakarna är överens om riktningen men inte om storleken:

Prognos	BNP 2026	BNP 2027	Arbetslöshet 2026	Arbetslöshet 2027	KPIF 2026	KPIF 2027
Konjunkturinstitutet, 30 september [8]	3,0	2,4	8,7	8,2	1,6	2,6
Riksbanken, 24 september [3]	2,8	2,4	8,6	8,1	1,5	2,1
Regeringen, 27 augusti [10]	2,5	2,5	8,5	7,8	1,3	1,9

Alla tal är procent. Regeringens prognos presenterades före riksdagsvalet i september och bygger på statistik fram till den 31 juli. [10] Riksbanken pekar på att det är osäkert hur finanspolitiken utformas framöver, och räknar själv med att den blir expansiv 2026 och något åtstramande därefter. [3]

Kronan, tullarna och omvärlden

Kronan stärktes kraftigt under 2025, med drygt 16 procent mot dollarn och knappt 6 procent mot euron. Sedan februari 2026 har den gått åt andra hållet och tappat ungefär hälften av förra årets uppgång, mätt mot ett vägt index av de viktigaste valutorna. [3] Den 29 september kostade en euro 11,32 kronor enligt Europeiska centralbankens referenskurs. [15] En svagare krona gör importen dyrare, vilket Riksbanken nämner som en av riskerna för inflationen. [2]

Det som oroar mest i omvärlden är kriget i Mellanöstern, som har drivit upp priserna på olja, drivmedel och transporter. Världsekonomin har ändå anpassat sig bättre än befarat, skriver Riksbanken, som väntar sig att världshandeln fortsätter växa i god takt. [3] Regeringen lyfter dessutom fram sommarens värmebölja i Europa, som gav dyrare el och sämre skördar. [9]

Tullarna mellan USA och EU ligger kvar. Enligt Kommerskollegium gäller sedan den 24 juli 2026 en amerikansk tull på 10 procent för de flesta varor från EU, medan högre tullar finns kvar på stål, aluminium och tyngre fordon. EU har i sin tur nolltull på amerikanska industrivaror från den 1 juli 2026. [16] Riksbanken utgår i sin prognos från att nivåerna består. [3]

I handelsstatistiken syns ett underskott. Sverige exporterade varor för 159,9 miljarder kronor i augusti 2026 och importerade för 171,8 miljarder. För januari till augusti blev handelsnettot minus 2,7 miljarder kronor, mot ett överskott på 42,7 miljarder samma period 2025. [12]

Vad betyder det för hushållen?

Maten är billigare än för ett år sedan. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker var 6,6 procent lägre i augusti 2026 än i augusti 2025, framför allt på grund av momssänkningen. [1] [13] Eftersom sänkningen är tillfällig väntas den uppmätta inflationen stiga när momsen återställs, något Riksbanken räknar med märks under hela 2028. [3]

Bolånen har slutat bli billigare. Den genomsnittliga räntan på hushållens nya bolåneavtal var 2,78 procent i augusti. Rörlig ränta låg på 2,73 procent, medan bundna lån på mellan ett och fem år steg till 3,18 procent, den första uppgången sedan april. Lån bundna längre än fem år kostade 3,34 procent. [11] De flesta svenska hushåll har korta bindningstider, vilket gör att ändringar i styrräntan slår igenom snabbt. [3]

Konjunkturinstitutet sammanfattar läget så att hushållens konsumtion bär tillväxten i år, men att köpkraften ökar långsammare nästa år när både inflation och räntor blir högre. [8]

Om den här artikeln

Aftonkuriren skrev om den ekonomiska oron första gången i oktober 2024, när hög inflation och höga räntor pressade hushållen. [17] Den här sidan ersätter den texten och uppdateras när nya siffror och räntebesked kommer.