Nässelutslag är upphöjda, kraftigt kliande utslag som kommer plötsligt och oftast försvinner av sig själva inom några dagar. De är för det mesta ofarliga, men ring 112 om du samtidigt får svårt att andas, kräks eller om läppar och tunga svullnar. [1]
Den här texten sammanfattar vad 1177 och andra svenska vårdkällor skriver om nässelutslag. Den ersätter inte vårdens bedömning. Är du osäker på dina eller ditt barns symtom kan du ringa 1177 och få sjukvårdsrådgivning. [1]
Vad är nässelutslag?
Nässelutslag kallas också urtikaria, och i diagnosregistret står det äldre namnet nässelfeber inom parentes. [1] [5] Namnet säger en del om utseendet: huden ser ut som om man har gått rakt in i ett bestånd brännässlor.
Enligt 1177 börjar det oftast med att det kliar väldigt mycket, ibland med en känsla av att det bränns. Sedan kommer utslagen. Typiskt är att de [1]:
- är upphöjda
- är röda eller har samma färg som huden, beroende på hur ljus eller mörk hud du har
- är blekare i mitten
- kan vara små och enstaka eller flyta ihop över större hudområden
- kan försvinna och efter en stund dyka upp på ett annat ställe på kroppen
- inte lämnar några märken efter sig
Just att utslagen flyttar på sig är ett kännetecken. En enskild upphöjning, som vården kallar kvaddel, sitter oftast kvar kortare tid än ett dygn på samma plats. [2] [3]
Vad beror nässelutslag på?
Utslagen uppstår när celler i huden släpper ut olika ämnen, bland annat histamin. Det kan bero på en allergi, men oftast är nässelutslag icke-allergiska, skriver 1177. [1]
Bland de icke-allergiska orsakerna nämner 1177 en förkylning eller annan infektion, läkemedel med acetylsalicylsyra, värme eller kyla, solljus samt rivmärken eller tryck mot huden. Det kan räcka med åtsittande kläder eller att man har torkat sig hårt med en handduk. [1]
Allergiska nässelutslag kan komma av något man har ätit och är allergisk mot, av ett bi- eller getingstick eller av en kemikalie i till exempel en hudprodukt. Då brukar utslagen visa sig inom ungefär två timmar. [1]
Många får aldrig veta varför. I vårdens eget kunskapsstöd står ”okänd” överst på listan över orsaker, både för akuta och långvariga nässelutslag, och 1177 skriver att det ofta är svårt att säga vad utslagen beror på om man inte har någon allergi. [1] [2]
Hur länge sitter nässelutslag i?
Oftast försvinner utslagen av sig själva inom några dagar. De kan ändå komma tillbaka flera gånger under en period, till exempel medan en infektion pågår. [1] Vårdens kunskapsstöd beskriver att symtomen ofta finns i ett till tre dygn, men att besvären kan komma och gå under några veckor med några dagars uppehåll emellan. [2]
De allra flesta fall går över inom sex veckor och kallas då akut urtikaria. [3]
Kroniska nässelutslag: när det inte går över
Håller besvären i sig längre än sex veckor talar vården om kronisk urtikaria. [2] [3] För en del tar det månader eller år innan utslagen försvinner för gott. [1]
Den vanligaste formen kallas kronisk spontan urtikaria, där ingen säker utlösande orsak går att hitta. Den andra formen är inducerbar, vilket betyder att något bestämt sätter igång utslagen [2]:
- tryck, till exempel från åtsittande kläder eller en ryggsäck
- rivning eller irritation av huden, så kallad dermografism
- värme, ansträngning och svettning
- kyla eller hastiga temperaturväxlingar
Även kroniska nässelutslag läker hos de allra flesta, men det kan ta tid, och besvären kan under tiden påverka livskvaliteten rejält. [2] [3]
Hur vanligt är det?
Urtikaria är en vanlig hudsjukdom. Nästan 20 procent av befolkningen får det någon gång i livet. [2] [3] Den kroniska formen är betydligt ovanligare. Vårdens kunskapsstöd anger att 1-2 procent får kronisk spontan urtikaria någon gång under livet. [2] I en svensk registerstudie av vuxna i Stockholmsregionen 2013-2019 hade 0,53 procent kronisk urtikaria, och fler kvinnor än män var drabbade. [3]
Nässelutslag hos barn
Både barn och vuxna kan få nässelutslag, och det är vanligt att barn får utslag flera gånger. [1] Hos barn är det särskilt ofta en virusinfektion som ligger bakom. [2] Samma varningstecken gäller för barn som för vuxna, se listan längre ner.
Angioödem: svullnad kring mun och ögon
En del som har allergiska nässelutslag får också angioödem, svullnader som oftast sitter kring munnen och ögonen. [1] Svullnaden ligger djupare i huden än själva utslagen och kan även sitta i slemhinnan i mun och tunga. [2] Den brukar gå tillbaka inom tre dygn. [3] Svullna eller domnande läppar och tunga hör samtidigt till de tecken som enligt 1177 betyder att du ska söka vård akut. [1]
När ska du ringa 112?
Nässelutslag kan vara en del av en kraftig allergisk reaktion, anafylaxi, som drabbar flera organ samtidigt och kan utvecklas mycket snabbt. [4] Enligt 1177 ska du ringa 112, eller snabbt söka hjälp på en akutmottagning eller närliggande vårdcentral, om något av detta stämmer [1]:
- du får hosta eller svårt att andas
- du kräks eller känner dig mycket sjuk
- du känner dig mycket trött och slö
- dina läppar och din tunga svullnar eller domnar
- det kliar mycket i hårbotten och sedan även i ansiktet, näsan, munnen, handflatorna och fotsulorna
Har du en adrenalinpenna mot allergi ska du använda den, och göra det innan du åker till mottagningen. [1]
Bråttom, men inte 112
Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du plötsligt får utslag som snabbt breder ut sig, eller om klådan besvärar dig mycket. Är det stängt eller går det inte att komma fram ska du söka vård på en akutmottagning. [1]
Kan vänta till vårdcentralen öppnar
Hör av dig till en vårdcentral om du får nässelutslag ofta eller flera gånger, om utslagen inte har försvunnit inom en vecka eller om du tror att de beror på en allergi. I de fallen behöver du inte söka vård någon annanstans om det är stängt. [1]
Vad kan du göra själv?
Rådet från 1177 är kort: ta receptfria läkemedel med antihistamin. Även barn kan ta antihistamin, som finns både i flytande form och som tabletter. Åldersgränserna skiljer sig mellan olika läkemedel, så läs på förpackningen eller fråga på ett apotek. [1]
Vårdens kunskapsstöd påpekar att lindriga besvär sällan kräver någon behandling alls, och att det kan ta flera dagar innan antihistamin ger effekt. [2]
Så utreds och behandlas nässelutslag i vården
Läkaren tittar på huden och ber dig berätta hur utslagen såg ut i början, hur de känns, om de har suttit på flera ställen och om du har gjort något som kan ha utlöst dem. Eftersom utslagen ofta hinner försvinna före besöket är det bra att ta bilder med mobilen och visa upp. Ibland behövs en allergiutredning. [1]
Behandlingen beror på orsaken. Vid allergiska nässelutslag kan det vara bråttom. Antihistamin i tablettform är vanligt, och i sällsynta fall behövs en spruta med adrenalin. Vid icke-allergiska utslag är det inte lika bråttom, och behandlingen är antihistamin. [1]
Vid kroniska nässelutslag kan läkaren ordinera högre doser antihistamin. Räcker inte det finns läkemedel som dämpar immunförsvaret och så kallade målinriktade, biologiska läkemedel. [1] Vården går också igenom vilka mediciner du tar, eftersom vissa smärtstillande och blodtryckssänkande läkemedel kan utlösa eller förvärra besvären. Ändra aldrig en ordinerad medicinering på egen hand, utan ta upp frågan med din läkare. Den som inte blir hjälpt av grundbehandlingen kan remitteras vidare till hudläkare. [2] [3]
Källor
- 1177: Nässelutslag (uppdaterad 22 september 2025)
- 1177 för vårdpersonal: Urtikaria, nationellt kliniskt kunskapsstöd (hämtad 30 september 2026)
- Internetmedicin: Kronisk spontan urtikaria (reviderad 25 september 2026)
- Astma- och Allergiförbundet: Anafylaxi (hämtad 30 september 2026)
- Internetmedicin: ICD-10, L50 Urtikaria (nässelfeber) (hämtad 30 september 2026)
Dela artikeln: