Rättigheter vid gripande: gripen, anhållen och häktad

Dina rättigheter vid gripande börjar direkt: du ska få veta vilket brott du misstänks för och varför du frihetsberövas, du har rätt att tiga, rätt till försvarare och tolk, och i regel rätt att få en anhörig underrättad. [1] [4] Gripen, anhållen och häktad är tre olika steg med olika beslutsfattare: polisen griper, åklagaren anhåller och domstolen häktar. [1]

Skillnaden mellan gripen, anhållen och häktad

Ett gripande är polisens snabba beslut. En polis får gripa någon utan åklagarens beslut i brådskande fall, när det finns skäl att anhålla personen. [1] Även en privatperson får gripa den som tas på bar gärning eller på flyende fot för ett brott som kan ge fängelse, men ska då skyndsamt lämna över personen till polisen. [1] [7]

Anhållande är nästa steg och beslutas av åklagaren. Den som är gripen ska förhöras så snart som möjligt, och direkt efter förhöret ska åklagaren besluta om personen ska anhållas eller släppas. [1] Polisen kan själv släppa den gripne innan åklagaren kopplats in, om det är uppenbart att det saknas skäl att hålla kvar personen. [1]

Häktning beslutas av domstol efter en häktningsförhandling. Huvudregeln är att den som på sannolika skäl misstänks för ett brott med minst ett års fängelse i straffskalan kan häktas om det finns risk att hen flyr, förstör bevis eller fortsätter begå brott. Kan brottet antas ge bara böter får ingen häktas. [1] Den som häktas ska utan dröjsmål föras till ett häkte. [1] Där kan kontakten med omvärlden begränsas, se restriktioner nedan. [6]

Hur länge får du hållas?

Tidsgränserna står i rättegångsbalkens 24 kapitel och räknas från klockslag och dagar, inte från ett fast antal timmar för hela kedjan. Så här ser det ut:

Steg	Vem beslutar	Tidsgräns
Gripen	Polis	Förhör så snart som möjligt, därefter beslutar åklagaren omedelbart om anhållande eller frigivning (24 kap. 8 §)
Anhållen	Åklagare	Begäran om häktning senast klockan 12 tredje dagen efter anhållningsbeslutet, annars ska personen släppas (24 kap. 12 §)
Häktningsförhandling	Tingsrätt	Senast fyra dygn efter gripandet eller verkställt anhållningsbeslut (24 kap. 13 §)
Häktad	Tingsrätt	Rätten sätter en tid för åtal. Väcks inte åtal inom två veckor hålls ny förhandling med högst två veckors mellanrum (24 kap. 18 §)
Längsta häktningstid före åtal	Tingsrätt	Nio månader för vuxna, tre månader för den som är under 18, kan bara överskridas vid synnerliga skäl (24 kap. 4 a §, LUL 23 a §)

Källor: [1] [5]

Åklagaren ska föra en anhållningsliggare med exakta klockslag. Har det gått tolv timmar eller mer mellan gripandet och förhöret ska skälet till dröjsmålet antecknas särskilt. [4]

Den som inte är gripen eller anhållen utan bara kallad till förhör behöver i regel inte stanna längre än sex timmar. Om det är av synnerlig vikt får den som kan misstänkas för brottet hållas kvar sex timmar till. För barn under 15 år är gränsen tre timmar. [3]

Vilka rättigheter har du som gripen av polisen?

När någon grips eller anhålls ska personen få besked om vilket brott hen misstänks för och grunden för frihetsberövandet. [1] Den som delges en misstanke ska också informeras om sin rätt att

• anlita försvarare och under vissa förutsättningar få en offentlig försvarare,
• avstå från försvarare och när som helst ångra sig,
• få veta om misstanken ändras och ta del av utredningen enligt rättegångsbalken,
• få tolk under förundersökningen, i rätten och i samtal med försvararen, och få viktiga handlingar översatta,
• inte behöva yttra sig om misstanken och inte medverka till att utreda sin egen skuld.

Den sista punkten är rätten att tiga. Informationen ska ges på ett språk du förstår. [4] Den som anhålls eller häktas ska dessutom utan dröjsmål få rättigheterna skriftligt och får behålla papperet så länge frihetsberövandet pågår. Där ska bland annat stå att du har rätt att ta del av omständigheterna bakom beslutet, att få hälso- och sjukvård och att få anhållandet prövat av domstol inom lagens tidsgränser. [4] [1]

Lagen sätter också gränser för själva förhöret. Polisen får inte använda medvetet felaktiga uppgifter, löften, hot, tvång eller uttröttning för att få fram en bekännelse, och den som förhörs ska få äta och vila. [3]

Rätt till offentlig försvarare

Den som är gripen, anhållen eller häktad har rätt att träffa sin försvarare, och mötet ska ske i enrum. [2] Vid förhör har den misstänkte rätt att ha sin försvarare närvarande. [3] Är du anhållen eller häktad ska en offentlig försvarare förordnas om du begär det. Samma sak gäller på begäran om brottet har minst sex månaders fängelse i straffskalan, och domstolen kan också förordna en försvarare om utredningen eller dina personliga förhållanden kräver det. [2] Du får själv föreslå en advokat, och den advokaten ska utses om det inte finns särskilda skäl emot. [2]

Staten betalar den offentliga försvararen. Blir du frikänd behöver du inte betala något tillbaka. Blir du dömd kan du få betala hela eller delar av kostnaden, beroende på din inkomst. [8] [4] Advokatsamfundet påpekar att rätten att samråda med försvararen utan statlig övervakning gäller även när den frihetsberövade har restriktioner. [10]

Får anhöriga veta att du är gripen?

Ja, som huvudregel. Den som gripits, anhållits eller häktats har rätt att så snart som möjligt få en nära anhörig eller någon annan närstående underrättad. Undersökningsledaren får skjuta upp underrättelsen om det behövs för att utredningen inte ska försvåras väsentligt, men den ska lämnas så snart skälet har fallit bort. Vill du inte att någon ska underrättas, får det bara ske om det finns synnerliga skäl. [1]

Vad innebär restriktioner?

Restriktioner betyder att en häktad får begränsad kontakt med omvärlden, till exempel inga besök, samtal eller brev, och i vissa fall inte tillgång till tidningar, radio eller tv. [6] Det är domstolen som ger åklagaren tillstånd, och bara om det finns risk att den misstänkte förstör bevis eller på annat sätt försvårar utredningen. Skälen måste också väga tyngre än det intrång restriktionerna innebär. [1] Kontakten med försvararen omfattas inte av restriktionerna. [6]

Vad gäller för unga under 18?

För den som är under 18 år är reglerna strängare för myndigheterna. Den unge får anhållas eller häktas bara om det finns synnerliga skäl, och får hållas i polisarrest bara om det är absolut nödvändigt. [5] Vårdnadshavare eller en annan lämplig vuxen ska underrättas om frihetsberövandet, och den underrättelsen får aldrig utebli helt, även om den kan skjutas upp. Socialnämnden ska också underrättas. [5]

En offentlig försvarare ska förordnas för den som är under 18, om det inte är uppenbart att behovet saknas. [5] Vid förhör om brott som kan ge fängelse ska en företrädare för socialtjänsten närvara om det går. [5] Polisen har samlat informationen för unga misstänkta på en egen sida. [9]

Vad händer efteråt?

Frihetsberövandet är en del av förundersökningen, som leds av polis eller åklagare. När utredningen är klar har den misstänkte och försvararen rätt att ta del av materialet och begära kompletteringar innan åtal får beslutas. [3] Därefter beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller om förundersökningen läggs ned. [3] Blir det åtal avgörs saken i tingsrätten, och hur det går till kan du läsa i vår genomgång av hur en svensk rättegång går till.

Den som har suttit oskyldigt anhållen eller häktad kan ha rätt till ersättning av staten enligt särskilda regler. [1]

Den här texten ger en översikt, inte juridisk rådgivning. Är du själv eller en anhörig gripen, anhållen eller misstänkt för brott bör du så snart som möjligt kontakta en advokat. Du kan begära en offentlig försvarare och själv föreslå vilken advokat du vill ha. [2]