Svenska folket rasar mot Iran-attacken — massivt motstånd i ny mätning

Svenska folket har talat. I en färsk opinionsundersökning tar nästan sex av tio svenskar kraftigt avstånd från USA:s och Israels attack mot Iran i februari. Motståndet är kompakt – hela 59 procent anser att anfallet var fel, medan bara 32 procent stödjer det. Siffrorna visar på en djup klyfta i svensk opinion när det kommer till Mellanösternkonflikten.

Politisk sprängkraft i siffrorna

Det som verkligen sticker ut är den enorma skillnaden mellan olika väljargrupper. Bland oppositionsväljare är motståndet närmast totalt – hela 78 procent fördömer attacken. Bara 15 procent av vänstersympatisörer tycker anfallet var rätt.

Spegelvänder man siffrorna ser man att 57 procent av högerväljare faktiskt stödjer anfallet. Det är en remarkabel splittring som blottlägger fundamentala skillnader i synen på säkerhetspolitik och internationella konflikter.

Nicklas Källebring på Ipsos kommenterar resultatet kort och koncist: ”Det är ett väldigt klart besked från väljarna.”

Nej till svensk militär inblandning

Om svenskarna är splittrade kring själva anfallet råder det närmast konsensus i en annan fråga: Sverige ska hålla sig utanför militärt. 81 procent motsätter sig att Sverige skulle bistå USA eller Israel med militär hjälp. Bara 14 procent är helt eller delvis för sådan assistans.

Inte i någon enda befolkningsgrupp – varken bland unga eller gamla, kvinnor eller män, höger eller vänster – finns det majoritetsstöd för svensk militär inblandning. Det är en anmärkningsvärt enig svensk opinion som säger ifrån.

Regeringen har redan dragit praktiska konsekvenser. Ambassadpersonalen i Teheran har flyttats till Azerbajdzjans huvudstad Baku. Den planerade eldfesten på ambassaden ställdes in.

Kvinnor mer kritiska än män

Undersökningen, som genomfördes mellan 5 och 16 mars av Indikator Opinion för SVT, omfattade 1 463 personer. Den visar också på tydliga demografiska skillnader i synen på anfallet.

Kvinnor är betydligt mer negativa till attacken än män. Samma mönster syns i åldersgrupperna – personer under 30 år är mer kritiska än äldre generationer. Men även här gäller att ingen grupp har majoritet för anfallet.

Vad hände egentligen?

Anfallet mot Iran skedde någon gång i februari, ungefär en månad innan opinionsundersökningen genomfördes. Enligt uppgifterna resulterade det i dödsfall bland medlemmar av Irans ledarskikt. Attacken har lett till kraftigt höjda bränsle- och energipriser globalt – något som märks i svenska plånböcker.

Det är inte första gången opinionen svänger kraftigt i säkerhetspolitiska frågor. Under Donald Trumps kontroversiella presidentperiod såg vi liknande splittring i synen på amerikansk utrikespolitik. Men sällan har klyftorna varit så djupa som nu.

Mediernas roll i debatten

Intressant nog har mediekritiker pekat på hur nyhetsrapporteringen kring undersökningen präglats av värdeladdade ord som ”dom” och ”fel” redan i rubrikerna. Kritikerna menar att detta riskerar att förstärka polariseringen snarare än att nyansera debatten.

Samtidigt är siffrorna så entydiga att de knappast kan misstolkas. En klar majoritet av svenska folket ser attacken som ett misstag. Punkt.

Frågan är nu hur denna starka opinion kommer att påverka svensk utrikespolitik framöver. Med tanke på de ökande spänningarna kring viktiga farleder blir balansakter allt svårare för svenska politiker.

En sak står dock klart: Om regeringen skulle överväga militärt stöd till någon part i konflikten möter de massivt folkligt motstånd. 81 procent är inte bara en majoritet – det är en mur.