Idag publicerar Högskoleverket en rapport om hur arbetsmarknaden kommer att se ut när de som börjar studera i höst blir klara med sina utbildningar, det vill säga om tre till fem år.
Ljus arbetsmarknad för biomedicinska analytiker
Tillgången på biomedicinska analytiker beräknas nästan halveras under de kommande femton åren, framför allt på grund av stora pensionsavgångar, samtidigt som efterfrågan kommer att öka. Även antalet tandläkare fortsätter att minska kraftigt. Trots en viss utbyggnad av tandläkarutbildningen räknar Högskoleverket med att bristen kommer att vara fortsatt stor. Andra bristgrupper är yrkeslärare, högskoleingenjörer, förskollärare och fritidspedagoger.
Det svaga intresset från studenterna är gemensamt för nästan alla bristgrupper som Högskoleverket har listat. Här handlar det alltså om att göra yrkena mer attraktiva, inte att öka antalet utbildningsplatser.
Något svårare för naturvetare
För naturvetare har det tidigare varit balans på arbetsmarknaden, men nu kommer det att utbildas fler än som efterfrågas. Det gäller särskilt biologer. Ekonomer och socionomer som är två stora grupper inom högskolan får också hårdare konkurrens om jobben. Civilingenjörer och jurister är andra grupper där prognoserna pekar mot ett överskott.
– Men man ska inte glömma bort att det faktiskt lönar sig att studera på högskolan. Högskoleutbildade har under en lång tid haft bättre möjligheter att få jobb än dem utan en högskoleutbildning. I vissa grupper där vi tidigare har varnat för ett överskott har vi ändå i våra uppföljningar sett att de har klarat sig bra på arbetsmarknaden, säger Örjan Hemström, utredare på Högskoleverket.
Källa: hsv
