En spressad spansk premiärminister som är i stort behov av ekonomisk hjälp väntar på Europeiska centralbankens nästa drag.
För tionde månaden i rad ökar spanska banker sin upplåning hos den Europeiska centralbanken, ECB. I juli lånande de ett rekordbelopp på drygt 310 miljarder kronor och skulderna överstiger i dagsläget 3000 miljarder svenska kronor, rapporterar The Wallstreet Journal på onsdagen.
Den spanska regeringen som fått se sin popularitet sjunka, från 45 procent i valet förra året till 36 procent i en juliundersökning publicerad i El Mondo, beslutade på tisdagen att förlänga möjligheten till arbetslöshetstöd på drygt 3200 kronor för långtidsarbetslösa, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. En tidsbegränsad reform som infördes av den förra socialistregeringen. Den spanska statens kostnad för reformen är ännu inte känd däremot fortsätter arbetslösheten att öka månad för månad och närmade sig i juli 25 procent av de arbetsföra.
Samtidigt som många spanjorer kämpar för att hålla näsa över vattenlinjen är den spanska statens räntekostnaderna för nya 10-årig lån fortsatt mycket höga även om de har fallit till 6,7 procent sedan ECB-chefen Mario Draghi i juli sade att ECB är redo att göra vad som krävs för att bevara euron. Något som tolkades som att ECB åter är redo att gå in och stödköpa spanska statsobligationer. Men ännu har inget sådant genomförts.
Enligt Bloomberg kan premiärminister Mariano Rajoys stöd till de långtidsarbetslösa reta ECB och ses som ett tecken på att den spanska regeringen tar tillfället i akt att lossa på svångremmen när nya lån ser ut att vara på väg.
EU-kommissionär Olli Rehn avviserade dock på tisdagen att EU är redo att ta fram nya lån till Spanien när väl regeringen ber om det.
Men än så länge är den spanska premiärminister inte redo att visa sina kort utan han avvaktar vad ECB har att föreslå.
– Det finns inga nyheter förrän vi vet säkert vad ECB kommer att göra, sade Rajoy till journalister på tisdagen enligt AP.
Rajoy ser flera alternativ som skulle intressera Spanien, som att ECB köper obligationer på andrahandsmarknaden för att få ner lånekostnaderna eller att de fortsätter underlätta direktlån till banker vilket inte belastar landets statsskuld.
Källa: Europaportalen
