Ett vanligt blodprov skulle kunna upptäcka risk för stroke och diabetes tidigare än vad vi kan göra i dag.
Det visar läkaren Bernice Wiberg i sin avhandling om riskfaktorer för stroke hos män. Hon visar också att ett bokstavs- och siffertest kan visa vilka som har en högre risk för att få hjärninfarkt. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 maj.
Läkaren Bernice Wiberg har i sin avhandling visat att ett enkelt blodprov kan upptäcka tecken på om en patient håller på att utveckla diabetes. Dessa patienter har också en höjd risk att drabbas av stroke. Blodprovet mäter hur mycket proinsulin som patienterna producerar, ett ämne som är ett förstadium till insulin.
– När känsligheten för insulin börjar svikta hos en person reagerar bukspottskörteln med att öka produktionen av insulin. Den reaktionen kan vi upptäcka genom att mäta hur mycket proinsulin som finns i blodet, förklarar Bernice Wiberg.
Testet används inte i vården ännu eftersom det än så länge saknas standardiserade laboratoriemetoder för blodprovet. Bernice Wiberg bedömer att om någon bestämmer sig för att standardisera metoden så skulle den kunna finnas på sjukhusen inom några år.
– Testet har potential att varna för att en patient ligger i riskzonen tidigare än dagens tester eftersom proinsulinnivåerna stiger innan blodsockernivåerna gör det. På sikt kan det bli ett vanligt test i vården, säger Bernice Wiberg.
Stroke, eller slaganfall, är en allvarlig sjukdom som drabbar uppemot 30 000 människor i Sverige varje år. Stroke är samlingsnamnet på de plötsliga symtom som uppstår när hjärnan skadas på grund av att den inte får tillräckligt med blod. Ofta kommer slaganfallet som en plötslig förlamning eller känselnedsättning i ena sidan av kroppen, talsvårigheter eller synsvårigheter.
Det är inte bara mätningar av olika ämnen i kroppen som kan avslöja högre risker för slaganfall. Ett lågt resultat på ett siffer- och bokstavstest kan också avslöja en högre risk för stroke. Bernice Wiberg har undersökt resultaten från siffer- och bokstavstester som 70-åriga testpersoner har fått göra. Det visade sig att den fjärdedel av 70-åringarna som hade de sämsta resultaten hade mer än tre gånger större risk att drabbas av hjärninfarkt jämfört med den fjärdedel som hade de bästa resultaten.
– Har man ett lågt resultat har man också högre risk att dö om man skulle drabbas av stroke än de som har ett högre resultat. Vården skulle kunna använda åtminstone ett av testerna för att ytterligare förtydliga en patients riskprofil och därmed kunna ge bättre behandling, säger Bernice Wiberg.
Källa: Uppsala universitet
