Samtidigt som den globala uppgången tilltar i styrka och spridning, utgör skuldproblematiken i södra Europa ett osäkerhetsmoment. Ovissheten om utgången och de realekonomiska effekterna i Europa är stor.
”På kort sikt räknar vi med att en likviditetskris kan undvikas. Men saneringen av de offentliga finanserna i problemländerna spänner över flera år framåt och kommer att dämpa efterfrågan inom euroområdet under lång tid”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.
Till skillnad från skuldtyngda länder tillhör Sverige de länder som står väl rustade för en återhämtning. De offentliga finanserna är snart i balans, arbetsmarknaden förbättras och exportens tillväxtbidrag blir allt större.
”Uppgången har hittills i första hand drivits av den inhemska efterfrågan, medan exporten har släpat efter. Vi ser nu flera tecken på en ljusning för exportsektorn som drar nytta av en starkare världshandel”, säger Annika Winsth.
Riksbanken har ändrat fokus från att hantera en finansiell kris till att manövrera en ekonomi som är i en återhämtningsfas. Siktet är inställt på räntehöjningar i år.
”Vårt huvudscenario är fortfarande att Riksbanken börjar höja reporäntan i sommar. Men det går inte att utesluta att den grekiska krisen kan få Riksbanken att avvakta med räntehöjningarna”, säger Annika Winsth.
Hushållen gynnas av ytterligare skattesänkningar i år, men det är framför allt det bättre läget på arbetsmarknaden som gör att hushållens konsumtion visar en god utveckling valåret 2010.
| Sverige, nyckeltal | 2009 | 2010 | 2011 |
| BNP-förändring, % | -4,9 | 2,8 | 2,6 |
| Arbetslöshet, % av arbetskraften | 8,3 | 8,9 | 8,5 |
| Inflation, KPI årssnitt % | -0,3 | 1,2 | 2,3 |
| Offentligt finansiellt sparande, % av BNP | -0,8 | -0,5 | 0,5 |
Källa: Nordea
