Skandia utvecklar sin internetbank med en rad nya gratisfunktioner som bland annat automatiskt registrerar all information om kundernas köp, överföringar och betalningar, analyserar den och presenterar en grafisk översikt av hur mycket pengar man spenderar på vad. Tjänsten kallas smartbank och är den första i sitt slag från en svensk bank.
– Internetbanken innebar ett paradigmskifte för relationen mellan banker och kunder i mitten av 1990-talet. Vi tror att smartbanker, där kunderna för första gången får automatiska analyser av sin egen vardagsekonomi, kommer att innebära nästa stora språng i vad man som kund förväntar sig av sin bank. Det är bara en tidsfråga innan de andra svenska bankerna följer efter, säger Øyvind Thomassen, bankchef Skandia.
Skandias smartbank är utvecklad utifrån ett antal kundbehov som företaget kartlagt i olika undersökningar. Bland annat visar en färsk, omfattande enkätundersökning att varannan svensk till och från har dåligt samvete för att de inte har bättre koll på sin privatekonomi. Den visar även att sju av tio vill lyckas spara mer pengar än man gör idag, och att den viktigaste anledningen till att man misslyckas är att utgifterna drar iväg, inte att man gör medvetna val.
– Problemet är att traditionella internetbanker inte besvarar de mest centrala frågorna såsom vad man egentligen lägger sina pengar på eller hur mycket man har råd att spendera. Men ingen vill lägga onödig tid på komplicerade budgetar eller på att gå igenom vartenda kontoutdrag. Det är där smartbanker kommer in och ger dig svaret på hur mycket bilen kostar, hur mycket du lägger på mat eller var någonstans ni egentligen spenderar matpengarna, säger David Blocho, ansvarig smartbank, Skandia.
Smartbanken som Skandia lanserar nu är en beta-version som ska fortsätta utvecklas tillsammans med kunderna. Bland funktionerna finns:
– Automatisk översikt av inkomster och utgifter i olika kategorier såsom mat, bil och resor
– Möjlighet att automatiskt skapa en budget baserat på historiken från sina egna transaktioner
– Möjlighet att skräddarsy egna kategorier och sin budget
– Skapa ekonomiska rapporter för sin egen ekonomi
– Nu ska vi lyssna på kundernas feedback, men vi har redan en rad nya funktioner vi fortsätter utveckla och ser fram emot att lansera inom kort, säger David Blocho.
Fakta: Smartbanker
De grundläggande funktionerna i en smartbank är att den använder information om en kunds ekonomi som finns i de finansiella systemen för att automatiskt och på ett smart sätt ge kunden en heltäckande bild av sin egen vardagsekonomi. Utöver detta kan smartbanker erbjuda tjänster såsom jämförelser med andras ekonomi, larm när man är på väg att spräcka budgeten eller tips på hur privatekonomin kan förbättras på olika sätt.
I USA har smartbankerna blivit mycket framgångsrika, i stor utsträckning drivet av oberoende leverantörer såsom Mint, som bygger sina tjänster på att bankkunder delar med sig av sin inloggningsinformation.
I Sverige har olika leverantörer tidigare utvecklat enklare tjänster som exempelvis ger en översikt av enbart kortköp eller erbjuder sammanställningar genom att användaren manuellt importerar data eller delar med sig av inloggningsinformation till tredje part.
Fakta: Skandias undersökning
Skandia har låtit 2 020 svenskar besvara en enkät om sin vardagsekonomi. Slutsatserna visar bland annat att:
– Varannan svensk (48 %) har ibland dåligt samvete för att de inte har bättre koll på sin ekonomi än de har.
– Sju av tio (70 %) svenskar vill lyckas spara mer än de gör idag.
– I genomsnitt försöker svenskar spara 1 560 kronor per månad. Enbart drygt sex av tio (63 %) som har ett sparmål har lyckats uppnå det de senaste tre månaderna.
– När man misslyckas med att spara så mycket som man vill beror det framförallt på att utgifterna drog iväg (39 %), följt av att inkomsten blev mindre (27 %), att man inte vet varför man misslyckades (18 %) och att man medvetet köpte något dyrt (16 %).
– Koll på privatekonomin spelar större roll än inkomsten för ifall man lyckas sätta upp ett sparmål och uppnå det. Man fyrdubblar sannolikheten att lyckas om man har mycket bra koll på sin privatekonomi jämfört med mycket dålig koll (61 % respektive 14 %). Att tjäna mer än 26 500 jämfört med under 10 000 kronor i månaden dubblar bara sannolikheten (67 % respektive 32 %). Siffrorna bygger på frågan ifall man har ett uppsatt sparmål som man lyckats uppnå de senaste tre månaderna.
– Man planerar inte alltid sin ekonomi utifrån sina egna förutsättningar utan utifrån generella råd
– Människor med låga inkomster sätter ofta alltför höga sparmål, vilket leder till att de misslyckas. De men inkomster på under 10 000 kr i månaden försöker spara i snitt hela 1 300 kr per månad, jämfört med 1 900 kr i månaden för de som tjänar över 26 500 kronor. Men det leder till att de misslyckas i dubbelt så hög grad (54 % respektive 26 %).
Undersökningen genomfördes mellan 9 och 16 februari 2012 via undersökningstjänsten SnabbaSvar. Frågorna besvarades av 2020 personer i åldern 15-80 år, representativa för det svenska riket vad gäller kön, ålder och region.
Källa: Skandia AB.
