De flesta elever är nöjda med sin skola. Nio av tio elever trivs bra med sina lärare och åtta av tio elever trivs bra med skolarbetet. Samtidigt tycker lärarna att skolan är sämre på att anpassa verksamheten till elevers olika förutsättningar och att de ofta saknar kompetens för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Det visar Skolverkets nya attitydundersökning.
I 2009 års attitydundersökning har 4 300 elever i grundskolans årskurs 4-9 och gymnasieskolan samt 2 000 lärare i grund- och gymnasieskolan svarat på vad de tycker om skolan. Den förra undersökningen gjordes 2006 och ”Attityder till skolan 2009” är den sjätte sedan den första undersökningen 1993.
En majoritet trivs i skolan
De flesta elever trivs bra i sin skola, med andra elever och med sina lärare. Drygt åtta av tio elever uppger att de trivs bra med själva skolarbetet. Omkring nio av tio trivs bra med lärarna, nästan hälften trivs mycket bra. Elevernas trivsel med lärarna har ökat över tid bland eleverna i årskurs 7-9 och gymnasieskolan, framförallt andelen som trivs mycket bra.
Stor andel positiva till undervisningen
De flesta elever tycker att alla eller de flesta lärare lär ut bra. Över åtta av tio upplever att lärarna tror på dem och deras förmåga att lära sig. En nästan lika stor andel tycker att deras lärare är bra på att förklara när de inte förstår. Lärarna får inte lika goda omdömen när det gäller att engagera och väcka intresse. Bland eleverna i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan anser två av tre att alla eller de flesta lärare kan få dem engagerade.
Svårt att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar
Få lärare anser att skolan förmår anpassa verksamheten till elevers olika förutsättningar. Bara en tredjedel av lärarna tycker att deras skola lyckas med att ge extra stimulans till särskilt duktiga elever. Knappt hälften anser att den egna skolan lyckas ge stöd till elever som har det svårt i skolarbetet. Andelen lärare som tycker att eleverna har bra möjligheter att få stöd har dock ökat över tid.
Många lärare saknar kompetens att ge stöd
Drygt åtta av tio lärare anser att de har tillräcklig kunskap och kompetens för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Men en betydligt lägre andel ? sex av tio – anser att de har kompetens för att själva stödja dessa elever. Var tredje grundskollärare och hälften av gymnasielärarna anger att de saknar kompetens för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Framförallt är det lärare med kort yrkeserfarenhet som tycker att deras egen kompetens är otillräcklig inom detta område.
Flickor är mer engagerade – och mer stressade
Fler flickor än pojkar är engagerade i skolarbetet. I årskurs 7-9 och i gymnasieskolan är det sju av tio flickor jämfört med fem av tio pojkar som ofta tänker på sina betyg och studieresultat. Flickorna är också betydligt mer stressade i skolan än pojkarna. Det är en skillnad som ökar med elevernas ålder, i årskurs 4-6 finns ingen könsskillnad. Störst är skillnaden i gymnasieskolan där hälften av flickorna jämfört med en femtedel av pojkarna alltid eller oftast känner sig stressade i skolan.
Sex procent känner sig mobbade
Andelen elever som känner sig mobbade har varit oförändrad sedan början av 1990-talet. I årskurs 4-6 är det sex procent av eleverna som känner sig mobbade av andra elever varje månad, varav hälften varje vecka. I årskurs 7-9 svarar sex procent att de känner sig mobbade av andra elever. I gymnasieskolan är andelen två procent. Samtidigt som andelen utsatta är oförändrad är det allt fler av både lärare och elever som anser att deras skola arbetar aktivt för att förebygga mobbning och annan kränkande behandling.
Om undersökningen
Skolverkets attitydundersökning är en nationell undersökning och resultaten presenteras på riksnivå. Det finns inga regionala uppgifter. Resultattabeller för samtliga frågor finns på Skolverkets webbplats.
Källa: Skolverket
