Den gångna veckan har Pride-festivalen gått av stapeln i Stockholm. Stockholmspolisens särskilda satsning mot hatbrott, hatbrottsgruppen, har dock inte fått in fler anmälningar än under en vanlig sommarvecka.
– Hatbrottsoffer har svårast att återhämta sig därför att de blir utsatta för brott för något de är eller ser ut att vara. Det visar forskning. De måste själva ta kontakt med polisen för att vi ska kunna hjälpa dem, säger Marcus Sverdén, gruppchef för hatbrottsgruppen.
Forfarande kommer en liten mängd hatbrott till polisens kännedom och det kan finns flera bidragande orsaker till det.
– En anledningen kan vara att den utsatte själv inte definierar händelsen som ett hatbrott eller ens brottsligt. En annan kan vara att den utsatte känner skam och inte vill erkänna sin utsatthet, säger Marcus Sverdén.
Det kan också handla om rädsla för eventuella repressalier från gärningspersonen eller för att inte bli tagen på allvar. En annan bidragande faktor kan vara en misstanke av att en anmälan inte leder till något resultat.
– Mörkertalet inom denna kategori brott bedöms vara väldigt stort och vi uppmanar nu de som anser sig vara utsatta för hatbrott att ta kontakt med polis för att göra anmälan, säger Marcus Sverdén.
Även om den enskilda anmälan inte går att utreda vidare är det viktig att varje brott anmäls. Polisen får då bland annat en mer rättvisande uppfattning om hur utbrett problemet är och kan med stöd av detta vidta nödvändiga och metodförbättrande åtgärder.
Fakta hatbrott
Ett hatbrott kan vara allt från mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är gärningspersonens motiv till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Hatbrott kan beskrivas som alla typer av brott där gärningspersonens fördomar mot en identifierbar grupp har påverkat valet av offer mot bakgrund av offrets religionsuppfattning, ursprung eller sexuella läggning. Hatbrott innebär ett angrepp mot de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna då offret blir angripet på grund av dennes identitet. Hatbrott kan dessutom sägas vara ett budskapsbrott som inte bara drabbar brottsoffret, utan som även sänder ett fientligt budskap till den grupp som offret tillhör. 1994 tillkom en straffskärpningsregel i Brottsbalken som gör det möjligt för domstolarna att utdöma en strängare påföljd för ett brott med hatbrottsmotiv.
