Under maj och juni månad är det dags för stränderna i Ystad Sandskog och Löderups Strandbad att förstärkas med ny sand. En efterlängtad kustskyddsåtgärd ska äntligen genomföras!
I början av april 2011 meddelade Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, sitt beslut att bevilja Ystads kommun tillstånd att, under en tioårsperiod, ta upp 340 000 m3 sand från havets botten på Sandhammar bank. Sanden ska användas till kustskyddsåtgärder inom de mest erosionsdrabbade kustavsnitten i Ystads kommun; Ystad Sandskog och Löderups Strandbad.
Kommunen har, tillsammans med lokala organisationer, myndigheter och en rad experter, under lång tid kämpat med att få alla tillstånd som krävs för att göra strandfodringen. Tack vare SGU:s beslut har äntligen alla bitar fallit på plats. Det gamla tillståndet från 2001, att lägga ut sand inom de aktuella kustområdena, går ut i augusti i år och därför är det hög tid att agera. Arbetet med ett nytt tillstånd för att få lägga ut sand även i fortsättningen har redan påbörjats, men ett slutgiltigt beslut väntas inte förrän om 1-2 år.
För närvarande finns det flera olika typer av hårda kustskydd i Ystad Sandskog och i Löderups Strandbad. Hövder, stenskoningar och vågbrytare är några av de konstruktioner som har byggts för att skydda våra kuster mot erosionsskador. Erfarenheterna av de hårda kustskydden har varit både bra och dåliga, men en sak står klar. För att de hårda skyddena ska fungera på ett bra sätt så krävs det att det finns sand i systemet som temporärt kan fångas upp för att sedan transporteras vidare. Mjuka kustskydd, så som strandfodring, som innebär att man fyller på med sand på stranden, är en mycket vanlig kustskyddsmetod i övriga världen.
I Sverige är det däremot unikt och projektet i Ystad är det första i sitt slag. Länsstyrelsen har länge arbetat för att rena muddermassor ska användas inom erosionsdrabbade kustavsnitt, men det är första gången det görs en strandfodring i denna storlek.
Syftet med strandfodringen är att bygga upp strandplanet så att det kan fungera som en buffert mellan vågorna och de ömtåliga sanddynerna som i sin tur skyddar bakomliggande land-områden. Det förstärkta strandplanet grundar upp och bidrar till att minska vågornas energi. Den lösa, torra sanden blåser upp i sanddynerna som förstärks och i bästa fall kan nya dyner byggas upp. Samtidigt kommer erosionen att fortgå i den fodrade sanden. Med hjälp av de naturliga processerna kommer sanden att förflyttas med de kustparallella strömmarna och på så vis bidra till att förstärka även andra kustavsnitt såsom Ystad Sandskogs naturreservat och Hagestad naturreservat inom vilka vi är förbjudna att vidta några skyddsåtgärder. Hela syftet med strandfodringen är alltså att erosionen ska få fortgå eftersom det är en naturlig process vid våra kuster. Inom några år kommer det därför bli dags att underhålla skyddet genom att fylla på med mer sand. Detta kan jämföras med en ny asfaltbeläggning på en gata eller att måla om huset. Underhållet är avgörande för att skyddet ska bibehållas.
Det är ett danskt företag, som ska genomföra själva strandfodringen. Företaget har stor erfarenhet av just strandfodring både i Danmark och på andra platser i Europa. Entreprenadenkommer att fortgå under maj och juni månader och det kommer att vara begränsad tillgänglighet för allmänheten på de berörda strandavsnitten under tiden då arbetet pågår.
Sanden sugs upp från havsbottnen ute på Sandhammar bank. Den teknik som kommer att användas är s.k. släpsugning där den nedre änden av sandsugningsröret är försett med ett brett munstycke (likt en dammsugare fast mycket större). Sanden sugs upp samtidigt som munstycket förs långsamt utmed bottnen. Anledningen till att man använder sig av släpsugsteknik är att man vill undvika att djupa hålor bildas i havsbottnen. Sanden sugs upp i fartyget som sedan transporterar sanden till den tilltänkta stranden. För att få upp sanden på stranden läggs ett långt rör från muddringsfartyget upp på stranden. Genom detta rör pumpas en blandning av sand och vatten och sanden fördelas sedan av lastare som kör på stranden. Det är inte ovanligt att den muddrade sanden är mörkare än den befintliga. Detta beror på att det finns organiska ämnen i sanden som påverkar färgen. Detta är helt ofarligt och sanden kommer att ljusna inom några veckor.
– Tidigare år har vi fordrad stranden med 1 000- 3 000 kubikmeter sand från småbåtshamnarnas inseglingsrännor. Nu fordrar vi Ystad Sandskog med ca 70 000 kubikmeter och Löderups Strandbad med ca 30 000 kubikmeter sand från Sandhammar bank, berättar Mona Ohlsson, projektledare för Ystads kommun.
Arbetet med erosionen i Ystads kommun har pågått under flera årtionden. Flera tjänstemän och politiker inom kommunen har varit delaktiga och bidragit till att arbetet har gått framåt. De lokala föreningarna i framförallt Löderups Strandbad har också varit mycket aktiva i arbetet och drivit frågan högt upp i de politiska leden. Utan hjälp och stöd från en rad experter med professor Hans Hanson (LTH) och Statens Geotekniska Institut, SGI, i spetsen skulle man troligtvis inte ha fått de tillstånd som krävts. Kunskapen om mjuka kustskyddsåtgärder skulle inte heller vara så spridd. Strandfodringen i Ystad är unik och den första i sitt slag i Sverige. Den kommer dock troligtvis inte att bli den sista. I den södra delen av Sverige brottas flera kommuner med samma problematik som Ystad och de domar och beslut som Ystads kommun har erhållit kommer troligtvis att bidra till att fler kommuner tar chansen att göra liknande åtgärder. I ett föränderligt klimat med effekter som höjda havsnivåer så kommer denna typ av åtgärder troligtvis bli allt vanligare även inom områden som idag inte alls är drabbade av erosion eller översvämning.
Källa: Ystads kommun
