Aftonkuriren har tidigare skrivit om Anwar Hussein, journalisten som hotas att utvisas ifrån Sverige till Bangladesh där han med största sannolikhet kommer att torteras och dödas för brott han inte begått utan möjlighet att försvara sig.
Efter ett utvisningsbeslut i slutet av sommaren 2010 överklagade Anwar och fick den 8 april i år beskedet att utvisningsbeslutet kvarstår.
Aftonkuriren träffar Anwar under Långfredagen, den dag man en gång i tiden avrättade Jesus. Jesus utlämnades som bekant till människor som ville bli av med honom för att han talade sanning och var obekväm för makthavarna. Man offrade en person för att bibehålla lugnet för alla övriga. Anwar Hussein känner inte till så mycket om Jesus. Han har fått en muslimsk uppfostran.
Idag känner sig Anwar helt villrådig. -Vad ska jag göra? frågar han Aftonkurirens representant.
Han har åtalats för kidnappning, mord och drogsmuggling som ska ha ägt rum i Bangladesh när han själv befann sig i Sverige. Allt iscensatt på falsk grund av personer med stark politisk ställning i Bangladesh som vill tysta Anwars uttalanden om deras egen korruption och mordbenägenhet. Anwar är obekväm, precis som Jesus. -Jag har ingen chans, säger Anwar. -Myndigheterna kan bara ta mitt pass så fort jag kommer till flygplatsen så har jag ingen chans att bevisa att jag inte var där när brotten begicks.
Inledningsvis motiverade Migrationsverket utvisningsbeslutet med att hotbild mot Anwar inte kunde styrkas eftersom dokument ifrån Bangladesh saknar tillförlitlighet. Under den muntliga förhandlingen kring överklagandet beskrev Anwar polisens korrupta agerande i detalj. Migrationsverkets representant uttryckte då att den information som Anwar presenterade verkade ”märklig”, att det inte var troligt att poliser, som arbetar för en myndighet, skulle agera på det sättet. Men för Aftonkurirens representant på plats lät det Anwar beskrev som typiskt agerande av en korrupt poliskår oavsett vilket land det rör sig om. När man den 8 april avslog överklagandet hänvisade man till att skyddsbehovet inte kan styrkas.
Aftonkuriren, Reportrar utan gränser, Svenska Journalistförbundet och Europeiska journalistförbundet har tagit del av samma information som Migrationsverket. Alla utom Migrationsverket medger att det finns en extremt allvarlig hotbild mot Anwar att ett utlämnande till Bangladesh innebär att han kommer att dödas, antingen avrättas efter en skenrättegång eller i extrajuridisk avrättning. Hur är det möjligt att Migrationsverket vidhåller sin uppfattning att Anwar ska utvisas?
Kanske handlar det här inte om bristande bevis på skyddsbehov som man påstår. Kanske handlar det egentligen om detsamma som i Jesus fall: att en ska utlämnas för att alla andra ska få lugn och ro. För vad händer med Sveriges relation till Bangladesh på det politiska och affärsmässiga planet om Sverige erkänner att Anwar Hussein har rätt när han säger att Bangladesh myndigheter och regering är genomsyrade av korruption och utför utomrättsliga avrättningar? Blir relationen då inte väldigt ansträngd? Är det så att de svenska myndigheterna har valt att offra Anwar Hussein för att ha en fortsatt god relation med Bangaldesh? Spelar det då egentligen någon roll hur mycket bevis Anwar presenterar över att han är hotad?
Pontius Pilatus visste att Jesus var oskyldig. Trots detta utlämnade han honom till att avrättas med anledning av sin egen brist på civilkurage. Är det ett sådant Sverige vi vill ha?
