Vanan att köra bil gör folk som är engagerade för miljön mer negativa till beskattning av koldioxidutsläpp. Det indikerar en ny studie, som är den första att undersöka hur vanans makt påverkar inställningen till koldioxidskatt.
Försök att införa eller höja koldioxidskatter är ökända för att utlösa politiskt motstånd, vilket kan vara en förklaring till att avgifter och skatter ofta ligger långt under vetenskapligt rekommenderade nivåer. Ibland är motviljan till skatter som slår mot biltrafik stark trots att de tillfrågade står miljörörelsen nära politiskt. Det kan bero på att vanan att ta bilen är nästan lika avgörande för inställningen till koldioxidskatt som miljöengagemang och politisk tillhörighet, enligt en ny studie.
– Tidigare forskning har främst tittat på hur attityderna påverkar folks vanor. Här har vi vänt på det och gjort tvärtom. Det mest överraskande med resultatet är att vanan att använda bilen påverkar attityden till koldioxidskatt nästan lika mycket som politisk uppfattning och miljöhänsyn, säger Noah Linder, postdoktor vid Kungliga Vetenskapsakademien.
Studien är den första som undersökt hur bilvanor påverkar människors inställning till höjda koldioxidskatter. Resultatet bygger på en enkätundersökning med 5280 svarande från ett representativt urval av Sveriges befolkning.
– Det andra som överraskade oss var att körsträcka spelar mindre roll än förväntat. Det är vanornas styrka snarare än körningens omfattning som påverkar inställningen till koldioxidskatt, trots att den som kör längst totalsträcka ju drabbas hårdare ekonomiskt av skatten, säger Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
Med stöd av resultatet betonar forskarna vikten av att ta hänsyn till vanor när klimatpolitiska åtgärder utformas. Inställningen till klimatpolitiska åtgärder kan förändras genom att befolkningen får större möjligheter att bryta invanda beteenden. Det kan handla om att förbättra tillgången till kollektivtrafik, göra cykling mer attraktivt eller erbjuda ekonomiska incitament att välja alternativa transportmedel.
Stephan Barthel betonar att det behövs fler studier för att kunna dra säkrare slutsatser av vanornas betydelse kopplat till koldioxidskatt och andra miljöinriktade politiska styrmedel:
– Detta är den första studien som undersöker korrelationen mellan bilvanor och policyacceptans, och det är viktigt att ta med sig. Korrelationen finns och är stark, men vi behöver mer kunskap för att kunna fastställa ett säkert samband mellan orsak och verkan.
Fakta
Artikeln ”It would feel weird to not drive my car! Exploring the role of habits in public policy acceptance of carbon taxations” författades av Noah Linder, Patrik Sörqvist, Daniel Lindvall, Sverker Jagers och Stephan Barthel. Studien är en del av programmet Fairtrans och bygger på ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Göteborgs Universitet och Uppsala universitet.
Källa: Högskolan i Gävle
Foto: Love Krittaya
