Länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland konstaterar att tillståndet i Västerhavet är allvarligt. För första gången sedan de nationella miljömålen infördes för 25 år sedan gör samtliga tre länsstyrelser bedömningen att utvecklingen går bakåt.
– Bedömningen bygger på en samlad bild av tillståndet och den pågående utvecklingen i Västerhavet. Statusen i Västerhavet påverkas negativt av miljögifter, övergödning, marint skräp, främmande arter, fysisk påverkan på havsbottnar och exploatering i havs- och kustmiljöer. Stor vikt har lagts vid bedömningen av fiskbestånd som tyvärr ligger på alltför låga nivåer, säger Jörgen Peters, länsöverdirektör på Länsstyrelsen Västra Götaland och beslutande i det gemensamma miljömålsärendet.
De svenska miljömålen beslutades av riksdagen 1999, som ett verktyg för att lösa de stora miljöproblemen till nästa generation. Ett av de 16 mål som länsstyrelserna bedömer är Hav i balans samt levande kust och skärgård.
– Under de 25 år som har gått har många åtgärder gjorts och många tror nog att tillståndet i havet skulle vara bättre. Men vi befinner oss i ett läge där Västerhavets havsmiljö är långt ifrån att nå sitt miljömål och trenden går nu till och med åt fel håll, säger Henrik Martinsson, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen Halland.
Det finns undantag där utvecklingen bedöms gå i rätt riktning. Under det gångna kvartsseklet har flera marina reservat tillkommit, och positiva trender noteras bland ovanliga fiskarter som pigghaj, hälleflundra och marulk.
– Dessa ljusglimtar visar att åtgärder leder till positiva resultat. Men de har en liten total inverkan på havsmiljön i jämförelse med de stora påverkansfaktorerna och på tillståndet för många viktiga bestånd. En förutsättning för att vända trenden är att vi lyckas minska påverkan på känsliga arter och miljöer, säger Olof Liungman, avdelningschef på Länsstyrelsen Skåne.
Utöver att samhällets samlade påverkan på havet måste minska, pekar Västerhavslänen på tre områden där arbetet måste stärkas:
- Allt fiske regleras så att överfiskade bestånd ska kunna återhämta sig. Till exempel bör mycket mer stor rovfisk lämnas kvar i havet.
- Öka åtgärdsarbetet kraftigt genom att bland annat inrätta fler marina reservat med tillräckligt omfattande reglering
- Mer miljöövervakning och uppföljning är viktigt för att säkra nödvändig kunskap om tillstånd, trender och åtgärdsprioriteringar.
En konsekvens av en sämre havsmiljö är att ålgräset, som brukar beskrivas som havets barnkammare, har minskat kraftigt i Sverige de senaste 30 åren. Ålgräsängar kan jämföras med regnskogar på land. Förutom att de skapar förutsättningar för mängder av arter, tar de upp näringsämnen, lagrar kol, stabiliserar bottnar och dämpar vågor och strömmar. I sitt betänkande ”Havet och människan”, har Miljömålsberedningen visat att Sverige sedan 1990 förlorat flera miljarder i ekosystemtjänster på att ålgräset försvunnit.
– Det går att restaurera ålgräsängar, och det är nödvändigt, men det är klokare och effektivare att skydda och bevara ängarna och andra havsmiljöer från att förstöras. Det kan vi åstadkomma om vi ger Västerhavet en chans att återhämta sig, säger Monique Wannding, miljöskyddsdirektör på Länsstyrelsen Västra Götaland.
Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland
