Våren 2022 undersökte Värmlands Museums arkeologer en boplats vid Dikartorp i Kil. Nu har fynden analyserats, och resultatet kastar omkull det vi tidigare vetat om Värmlandshistoria.
– Resultaten är betydligt bättre än vad vi kunde hoppas. Det här är den absolut äldsta keramik vi har hittat i Värmland och det är en viktig pusselbit i historien om Värmland, säger Johan Richardson, arkeolog Värmlands Museum.
Keramikexpertern Torbjörn Brorsson daterar keramiken till perioden 3900–-3800 före Kristus. Den är alltså nästan 6000 år gammal och kallas för trattbägarkeramik.
– Den här typen av tidig trattbägarkeramik har vi aldrig hittat tidigare i Värmland. Trattbägarkulturen anses vara den kultur som förde med sig jordbruket till Sverige för omkring 6000 år sedan. Keramiken har varit tillverkad lokalt och i Vänernområdet.
Torbjörn Brorsson anser att keramiken har likheter med keramik i en östlig riktning, från platser i nuvarande Uppland, Närke och Södermanland. Traditionellt brukar man säga att keramiken uppkom i samband med att människor övergick från att vara jägare och samlare till att ha en ekonomi baserad på jordbruk.
– Att vi hittat denna typ av keramik i Värmland kan utmana många av de gamla sanningarna om de tidiga böndernas utbredning i södra Sverige. Det ger oss även en spännande ingång att lära oss mer om hur och när värmlänningarna blev bönder.
Nu hoppas Värmlands Museum att ytterligare studier ska kunna ge mer ledtrådar om vad man använt kärlen till och att vi i framtiden kan göra fler undersökningar vid Dikartorp.
– Det är en plats som verkar kunna ge oss en mycket viktig pusselbit i historien om Värmland.
Källa: Värmlands Museum
Foto: Värmlands Museum
