Rikspolischefen Petra Lundh har nu fattat beslut om hur de tre förändringsuppdragen ska genomföras och tas vidare i verksamheten.
Rikspolischefen Petra Lundh ser fram mot att tillsammans med cheferna i regionerna och på avdelningarna få ta de tre förändringuppdragen vidare.
– Det här kommer att bli riktigt bra, både för medborgarna som får fler poliser ute lokalt och som får del av en ännu bättre utredningsverksamhet, men också för oss som jobbar inom polisen. Vi blir successivt fler och vi blir mer effektiva, säger hon.
De tre uppdragen från regeringen
- Förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna,
- Förbättra resultaten i utredningsverksamheten så att fler brott kan klaras upp samt
- Säkerställa en effektiv styrning och ledning samt användning och uppföljning av polisens växande resurser.
Petra Lundh beslutade i våras att det fortsatta arbetet med uppdragen skulle utföras i arbetsgrupper med medlemmar från den nationella strategiska ledningsgruppen. Uppdragen har redovisats, med undantag av ett par deluppdrag, och nu har alltså Petra Lundh beslutat om den fortsatta inriktningen och vilka chefer som ska ansvara för att genomföra förändringarna.
Större ansvar och mandat för chefer i alla led
Frågorna är komplexa och får påverkan på stora delar av myndigheten. Därför är det nödvändigt med en bred samverkan mellan olika verksamhetsgrenar under det fortsatta arbetet. Även arbetstagarorganisationerna ska involveras.
– Vi inför en ny styrmodell där cheferna får ett ökat ansvar för verksamheten men också ett betydligt större handlingsutrymme. Det är en stor förändring, säger Petra Lundh.
Fler i yttre uniformerad tjänst
Under de kommande åren ska hela polistillväxten ske lokalt och huvudsakligen i yttre uniformerad tjänst. Det är regionpolischeferna som ansvarar för att detta sker.
De ska också ansvara för att Polisens kontaktcenter, PKC, ska besvara 85 procent av alla samtal mellan klockan 07 och 20 inom tio minuter och att regionala trygghetsmätningar genomförs.
Ett ökat fokus på lokal närvaro innebär att dagens relativt strikta uppdelning mellan yttre och inre verksamhet behöver ses över. Målsättningen är att morgondagens poliser ska verka över dagens gränser och kunna röra sig enklare mellan olika verksamhetsformer.
– Utredningsverksamheten är ett exempel på ett område som med fördel kan bedrivas i yttre tjänst i relativt stor omfattning, säger Petra Lundh och tillägger att det finns goda exempel runt om i landet där man redan jobbar så.
Resultaten ska förbättras
Regionpolischeferna ska ansvara för att ledningsprocessen enligt LIO, ledning i ordinarie organisation, även omfattar utredningsverksamheten. Dessutom ska snabbare lagföring användas i betydligt större utsträckning och utredningsverksamheten ska få bättre it-stöd.
I beslutet påtalas att kriminaliteten är föränderlig. Polisen behöver därför vara en lärande organisation där chefer och medarbetarna strävar efter att utveckla sig själva och verksamheten. En betydelsefull del för utveckling, högt engagemang och intresse bland medarbetare är återkoppling. Ett system behöver tas fram för att säkerställa att personer som deltar i utredningsarbetet får information om hur ärenden utvecklas senare i rättsprocessen.
Ny styrmodell där problemet sätts i centrum
Effektiviteten ska öka genom att den nuvarande processtyrningen ersätts med en ny ledningsmodell där det polisiära problemet sätts i centrum och att information delas i ökad utsträckning.
Decentralisering av beslut och uppdragstaktik ska råda, vilket innebär att chefer på alla nivåer får ett ökat ansvar för sin verksamhet samtidigt som de också får ett större handlingsutrymme än vad de har i dag.
Med en ny ledningsmodell behöver arbetsordningen och befintliga styrdokument ses över, något som redan har påbörjats. Dessutom ska en översyn göras av betungande administrativa processer och mötesforum för att säkerställa att mervärdet av dem alltid överväger de arbetsinsatser som uppstår som följd.
