Livsmedelsverkets senaste matkorgsundersökning visar på positiva trender med minskade halter av salt, dioxin och PFAS i maten vi äter.
− Det är glädjande siffror som visar att arbetet för att minska skadliga ämnen i maten ger effekt, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket genomför regelbundet så kallade matkorgsundersökningar för att få kunskap om hur mycket näringsämnen och oönskade ämnen vanliga livsmedel på den svenska marknaden innehåller.
− Nu är samtliga analyser klara från den senaste undersökningen. Resultaten visar att maten vi köper innehåller tillräckligt av de flesta näringsämnena och att den innehåller mindre mängd av flera av de skadliga ämnen som vi analyserat jämfört med tidigare matkorgar, säger Helena Bjermo.
Undersökningen, som genomfördes hösten 2022, analyserar mat från vanliga butiker som motsvarar hur mycket vi äter i Sverige av olika livsmedel. Resultaten har sedan jämförts med tidigare undersökningar från 1999, 2005, 2010 och 2015.
Minskande halter av PFAS
När det gäller de industriellt framställda kemikalierna som går under samlingsnamnet PFAS (per- och polyflourerade alkylsubstanser) fanns mätbara nivåer i ägg samt i mager och fet fisk, med de högsta halterna i mager fisk.
I de andra livsmedelsgrupperna var halterna av PFAS lägre än vad som kan mätas. Det uppskattade genomsnittliga intaget på befolkningsnivå ligger under det hälsobaserade riktvärdet för PFAS och mätningarna visar på en nedåtgående trend mellan 1999 och 2022.
Välj rätt fisk för att undvika dioxiner
Fet fisk, fetter, feta mejeriprodukter och kött bidrog mest till intaget av miljögifterna PCB och dioxiner, där de högsta halterna fanns i fet fisk.
− Analyserna visar att mängden PCB och dioxin vi får i oss via maten är det lägsta sedan mätningarna i Matkorgen startade för 25 år sedan. Det är bra, men de behöver minska ännu mer, säger Irina Gyllenhammar, toxikolog vid Livsmedelsverket.
Detta eftersom den mängd dioxiner vi får i oss fortfarande ligger i nivå med eller över det tolerabla veckointaget.
− Det betyder inte att vi ska sluta äta fet fisk, men de som är känsliga för dessa ämnen (kvinnor som vill ha barn i framtiden samt barn och ungdomar), kan behöva vara mer noggranna med vilken fisk de äter. Ett enkelt sätt att undvika att få i sig höga halter dioxiner och PCB är genom att följa våra kostråd för fisk, säger Irina Gyllenhammar.
Vi äter fortfarande för mycket salt
Resultatet visar att vi får i oss mindre salt från maten. Trots det äter vi mer än vad som är hälsosamt. För mycket salt kan öka risken för kroniska sjukdomar.
− En stor del av saltet vi får i oss kommer från maten vi köper hem och inte från det salt vi strör på maten. Här visar matkorgsundersökningen att salthalterna i maten minskar och att livsmedelsföretagens arbete för att minska saltmängden i maten gett effekt, säger Helena Bjermo.
Dioxin och salt påverkar hälsan mest – och de har minskat
I årets rapport har verktyget risktermometern använts för att jämföra och rangordna olika risker med maten. I en jämförelse mellan riskerna av de olika ämnena rankades salt och dioxiner som de största riskerna för folkhälsan. Glädjande nog hör de till de ämnen som minskat i maten under de år Matkorgsundersökningarna genomförts och är områden som Livsmedelsverket aktivt arbetar med.
Källa: Livsmedelsverket
Foto: AleWi
