Allt fler fastighetsägare väljer att kringgå regler för att undvika kravet på bygglov och strandskyddsdispenser. Det handlar om svartbyggen, olovliga bryggor och markarbeten som utförs utan nödvändiga tillstånd. Orsakerna är svåra att fastställa, men lågkonjunktur, höga prövningsavgifter och en allt större misstro mot myndigheter pekas ut som möjliga faktorer.
Juristen och rättsexperten inom mark- och miljörätt, Giedre Jirvell, har under det senaste decenniet arbetat med hundratals ärenden som rör strandskydd och bygglov. Hon menar att problemet speglar en större systemkris:
”Fastighetsägarna känner sig överkörda. Många upplever att myndigheterna är alltför strikta i sin rättstillämpning och att deras beslut ofta är oproportionerliga. Det skapar frustration och en känsla av att det är enklare att göra som man vill och ta risken efteråt.”
En misstro som kan slå tillbaka
Att ignorera tillståndskrav är dock långt ifrån riskfritt. Myndigheter har möjlighet att kräva återställande av utförda åtgärder och kan dessutom besluta om böter eller andra påföljder. Men trots dessa konsekvenser fortsätter antalet ärenden att öka, vilket tyder på att många fastighetsägare är villiga att chansa.
”Det här är inte bara ett brott mot regelverket, utan också en signal om att vi har tappat balansen mellan individens behov och samhällets krav. Många av mina klienter har gjort vad de trott varit rimligt, bara för att senare mötas av sanktioner som de upplever som orättvisa,” säger Giedre Jirvell.
Hon beskriver att det är vanligare än man tror att små felbedömningar leder till omfattande rättsprocesser. I ett av hennes fall handlade det om en enkel brygga där strandskyddsdispensen nekades trots att platsen redan var ianspråktagen av tidigare byggnation. Myndighetens beslut blev föremål för överklagande och till slut upphävdes det av mark- och miljödomstolen, som meddelade strandskyddsdispens för bryggan.
Vad betyder detta för fastighetsägare?
Den ökade misstron mot myndigheter och frekvensen av otillåtna åtgärder skapar en osäker rättsordning. För fastighetsägare innebär detta att regelverken blir allt svårare att navigera, samtidigt som konsekvenserna för felaktiga beslut kan bli kännbara.
”Många fastighetsägare upplever att tillståndsprocesserna är krångliga, dyra och oproportionerliga i sina krav. Resultatet blir att vissa väljer att ta risken och gå runt regelverket. Men den som bygger eller gör ingrepp utan tillstånd riskerar viten, förelägganden om utrivning, byggsanktionsavgifter, en utdragen juridisk process med höga rättegångskostnader – och dessutom sänkt fastighetsvärde,” varnar Jirvell.
Hon betonar vikten av att agera rätt från början:
”Mitt råd till fastighetsägare är att inte chansa. Vänd dig till en kunnig jurist i tid som kan hjälpa dig att navigera bland regelverken och undvika onödiga kostnader och konflikter.”
Hur kan problemet lösas?
Enligt Jirvell är lösningen inte att ytterligare skärpa regelverket, utan att fokusera på dialog och förståelse mellan myndigheter och fastighetsägare. Hon menar att systemet behöver en mer mänsklig och flexibel tillämpning för att minska antalet onödiga konflikter.
”Om vi inte förändrar systemet riskerar vi ett samhälle där lagarna ses som hinder snarare än skydd. Vi behöver en reform som balanserar skyddet av allmänna intressen med individens rättigheter och främjar samarbete snarare än konflikt,” avslutar hon.
Källa: Jirvell Juridik AB
Foto: Jirvell Juridik AB
