Maffian har länge haft ett starkt inflytande på både lokalsamhället och näringslivet i Italien. Genom metoder som skyddspengar, indrivningar och hot försvagar de den legala ekonomin och utgör ett allvarligt hot mot om företagare. Trots stora skillnader mellan länderna står Sverige inför liknande utmaningar. Kriminella nätverk har börjat infiltrera både företag och offentlig verksamhet, vilket hotar affärsverksamhet och kan ge kriminella aktörer politiskt inflytande.
I rapporten Företagare och konsumenter mot maffia – lärdomar från Italien undersöker Carina Gunnarson hur antimaffiarörelser i Italien, särskilt i Palermo på Sicilien, framgångsrikt har hanterat påtryckningar mot företagare. Hon föreslår en rad insatser för att proaktivt stärka Sveriges motståndskraft mot organiserad brottslighet.
Kommunerna är en nyckelaktör i arbetet med att skapa trygga miljöer för företag och medborgare i Sverige. De måste stärka kontrollen över offentliga upphandlingar och fastighetsägande. På så sätt kan de förhindra att kriminella nätverk etablerar sig i det lokala näringslivet, köpcentrum och torg. Kommunerna kan också erbjuda konsumentvägledning om vilka företag som är laglydiga och involvera näringslivet i brottsförebyggande insatser.
Även branschorganisationer har en viktig roll i att bistå företag med både praktiskt och moraliskt stöd vid polisanmälningar och genom utbildningar och informationsmaterial om hur man bäst hanterar hot och utpressning. En annan kraftfull men ofta förbisedd resurs som rapporten lyfter fram är konsumentmakten. Carina Gunnarson betonar att denna metod inte uppmärksammats tillräckligt i Sverige, trots dess stora potential. ”Genom att göra medvetna val och stödja laglydiga företag kan vi alla på ett ganska enkelt och odramatiskt sätt bidra till ett sunt och hållbart näringsliv, bara genom de val vi gör när vi handlar och vilka företag vi anlitar”, menar Gunnarson.
Hon framhåller också vikten av ett långsiktigt värdegrundsarbete, något som varit en central strategi för de italienska gräsrotsrörelserna. Att arbeta med unga är särskilt viktigt. Insatser som skolbesök av poliser och lokala kampanjer har använts för att skapa en kultur där kriminalitet varken accepteras eller normaliseras. ”I Sverige har vi ett starkt rättssystem, engagerade myndigheter och ett näringsliv som tar alltmer ansvar. Genom att lära av Italien och tillsammans agera nu har vi goda möjligheter att förhindra att organiserad brottslighet etablerar sig,” säger Carina Gunnarson.
Om rapporten
Rapporten Företagare och konsumenter mot maffia – lärdomar från Italien skrivs inom ramen för SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle. I rapporten riktas intresset mot den lokala gräsrotsrörelsen Addiopizzo som – för första gången i Palermos historia – mobiliserat företagare och konsumenter mot maffians indrivning av pizzo, det vill säga skyddspengar. Rörelsen grundades 2004 på initiativ av en grupp vänner och framträdde offentligt ett år senare. I dag är Addiopizzo en känd och väletablerad aktör i Palermo. Drygt 1 000 företagare och 13 500 konsumenter har gått med i Addiopizzos kampanj »Mot skyddspengar – byt shoppingvanor«. Carina Gunnarson har även skrivit SNS-rapporten Den sårbara staten som lanserades 2023 inom samma forskningsprojekt. I rapporten undersöktes kunskapsläget och gav en helhetsbild om hur organiserad brottslighet kan påverka staten och kommunerna.
Om författaren
Carina Gunnarson är docent i statskunskap och affilierad forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Till vardags är hon verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Källa: SNS
SNS är en oberoende ideell förening grundad 1948, som sammanför företrädare för näringsliv, förvaltning, akademi och politik.
Foto: Didier Descouens
