Nätverk av hundratals företag används som brottsverktyg i avancerade penningtvättsupplägg där hundratals miljoner kronor förs via svenska banker utomlands.
Nätverk av hundratals företag används som brottsverktyg i avancerade penningtvättsupplägg där hundratals miljoner kronor förs via svenska banker utomlands. Företagen genererar även omfattande brottsvinster genom bedrägerier och andra grova ekobrott. Det framgår av Finanspolisens fördjupade analys av hundratals misstankesrapporter och underrättelser.
Brottsuppläggen har det gemensamt att de har en bas bland den rysktalande organiserade brottsligheten.
– Den organiserade brottsligheten med bas i den ryskspråkiga gemenskapen är välkänd och har pågått i liknande form under lång tid och fortgår i stor omfattning, säger Lena Palmklint, chef för finanspolisen.
Finanspolisen har analyserat den omfattande brottsligheten där penningtvätt säljs som en tjänst till kunder som tvättar brottsvinster från svart arbetskraft. Kunderna finns främst i byggbranschen som har behov av att betala ut svarta löner kontant, men även andra bolag som kontrolleras av kriminella aktörer. Upplägget går vanligen till så att brottsnätverket via ett bolag fakturerar en kund för ett påhittat utfört arbete, skräddarsytt efter kundens behov. Fakturor, lönespecifikationer och anställningsintyg fabriceras på storskalig nivå av brottsnätverket för att dölja och legitimera transaktioner. Pengarna från kunden förs vidare i flera led via flera hundratals tillfälligt registrerade bolag med målvakter. På olika sätt återförs slutligen pengar i kontanter till kunden som kan betala ut i löner vid sidan om den bokförda verksamheten.
Att brottsligheten är ett stort hot understryks på flera sätt. Det finns en väl etablerad infrastruktur, plattformar där kunder rekryteras, en systematik i hur bolag startas, köps upp och avvecklas, en rollfördelning i nätverket och inte minst en stor tillgång till utnyttjade identiteter.
Vid Ekobrottsmyndigheten pågår ett flertal förundersökningar om misstänkta grova ekobrott kopplade till den rysktalande organiserade brottsligheten i Sverige. I slutet på september i år genomförde poliser vid Ekobrottsmyndigheten, i samverkan med Polismyndigheten, ett omfattande tillslag mot företrädare för bolag som misstänks användas för att avlöna svart arbetskraft i byggbranschen. Verksamheten misstänks ha omsatt nära en halv miljard kronor under tre år.
– Brottsupplägget möjliggörs till stor del genom utnyttjade identiteter som används som målvakter i bolagen. De verkliga företrädarna kan kontrollera målvakterna genom deras Bank-ID och bankkonton. Vi ser även att målvakter har blivit en handelsvara som kriminella aktörer köper och säljer till andra brottsupplägg, säger Sanna Nesser, kammaråklagare och förundersökningsledare vid Ekobrottsmyndigheten.
Stärkta och förebyggande åtgärder hos verksamhetsutövare och myndigheter
Bolag som används med enda syfte att begå brott och avvecklas med systematik borde kunna upptäckas och förebyggas på ett tidigare stadium. Passiva företagskonton som plötsligt uppvisar aktivitet, byter styrelse eller uppköpta bolag med historik som legitimerar vissa transaktioner kan vara en signal på oegentligheter. Banker som upptäcker upplägget gör sig ofta av med kunderna efter en tid när beteendet inte kan förklaras, men bolagen hinner omsätta stora summor innan dess.
– För att vi ska kunna agera är tidsaspekten avgörande. Vi vill agera innan pengarna har lämnat kontot. Verksamhetsutövare, som banker, ska skyndsamt rapportera misstankar till finanspolisen, men behöver också hitta metoder för att upptäcka aktörerna i ett tidigare skede för att förebygga problematiken på bredden, säger Lena Palmklint.
Informationsdelning mellan olika aktörer är centralt. Bolagsverket, verksamhetsutövare och brottsbekämpande myndigheter sitter på olika delar av information om bolagen. För att arbeta förbyggande skulle fler brott förhindras om det fanns system för att flagga för bolag som uppvisar uppenbara risker redan vid start. Det skulle exempelvis vara personer i styrelser som haft orimligt många fullmakter, konkurser, återkommer i flera styrelser eller för talan för många bolag.
