Att leva med ADHD kan påverka sexuella beteenden och intima relationer hos unga kvinnor vilket resulterar i en högre risk för oönskad graviditet, sexuell utsatthet och sexuell dysfunktion. Forskning om vårdpersonalens uppfattningar och erfarenheter av sexuell- och reproduktiv hälsa hos unga kvinnor med ADHD belyser vårdpersonalens roll för att möta dessa utmaningar och att ett tillförlitligt stöd är viktigt.
– För kvinnor med ADHD kan svårigheter med impulskontroll, känsloreglering och låg självkänsla påverka det sexuella utforskandet i ung ålder. För att få en större förståelse för detta har vi studerat vårdpersonalens uppfattningar och erfarenheter av sexuell- och reproduktiv hälsa hos unga kvinnor med ADHD, berättar Karin Wallin, doktorand vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet som har genomfört studien.
Förväntningar, risktagande och komplexa relationer
I de kvalitativa intervjuerna beskrev vårdpersonalen att de uppfattade att vissa kvinnor var rädda för att bli dömda i kliniska möten när de inte levde upp till upplevda förväntningar på sexuellt beteende. Tre huvudsakliga teman för vårdpersonalen framträder:
· Utmaning att möta förväntningar
· Sexuellt risktagande
· Komplexa romantiska relationer
– Vårdpersonalen som intervjuades påpekade att vara orädd och nyfiken inför nya situationer kunde leda till positiva sexuella erfarenheter, men att det fanns en risk att bristande impulskontroll och svårigheter att läsa av partners avsikter kan leda till sexuell ånger och utsatthet, säger Karin Wallin.
Studien visar att självstigmatisering och tvekan att ta upp frågor som rör sexualitet med vårdpersonal kan utgöra risker för unga kvinnor med ADHD. Intervjuerna med vårdpersonalen ger även en insikt i sexuellt risktagande beteenden och visar på kopplingen mellan sexuellt risktagande och ånger/utsatthet.
– Det finns ett behov för vårdpersonal att förstå hur stigmatiseringen när det gäller ADHD och kvinnlig sexualitet påverkar och vilken inverkan symptom och resultat av att leva med ADHD har för sexuell och reproduktiv hälsa för att främja hälsosamma beteenden och relationer hos unga kvinnor, berättar Karin Wallin.
Viktigt med stöd, information och förtroende
En studie med syfte att utveckla ett adekvat stöd för hur man kan främja sexuell och reproduktiv hälsa hos unga kvinnor med ADHD har också genomförts. Studien visar att det är viktigt med pålitligt stöd från sjukvården för att främja sexuell och produktiv hälsa hos unga kvinnor med ADHD.
Analysen bestod av kvalitativa forskningsintervjuer där 15 unga kvinnor med ADHD i åldrarna 15–29, och 16 vårdpersonal, verksamma inom gynekologi, ungdomshälsa och psykiatri, deltog.
– Något som framgick tydligt var att förtroendefulla relationer inom vården upplevdes som viktiga på grund av tidigare erfarenheter av att känna sig missförstådd och kritiserad i livet. Vi ser även hur utformningen av stöd är viktig för denna målgrupp där symptom som ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet påverkar dessa personer dagligen. Ett kliniskt möte med en tydlig struktur uppfattades öka tillgängligheten för målgruppen, säger Karin Wallin.
Tillförlitligt stöd genom tidiga interventionsprogram
Det finns ett behov för vårdkliniker att erbjuda rätt villkor som säkerställer att stöd för sexuell- och reproduktiv hälsa för unga kvinnor med ADHD är tillgängligt och fritt från stigmatisering. Tidiga interventionsprogram för dessa unga kvinnor med ADHD kan övervägas för att ge vägledning om frågorna i ett tidigt skede. Även om riktat stöd till gruppen kvinnor med ADHD är viktig så måste det kliniska mötet utgå ifrån varje enskild individ då symtombild och funktionspåverkan skiljer sig åt hos kvinnor med ADHD.
– Både de unga kvinnor och vårdpersonalen som deltog i studierna delade uppfattning om vad som är viktigt för att uppnå ett tillförlitligt stöd. Här behövs information och råd om sexuell- och reproduktiv hälsa vara mer tillgänglig och skräddarsydd för att passa unga kvinnor med ADHD, berättar Karin Wallin.
Forskning i samarbete mellan Linköpings universitet och Röda Korsets Högskola
Huvudhandledare för forskningsstudien är Sally Hultsjö, docent vid Linköpings universitet och anställd vid den Psykiatriska kliniken i Region Jönköping. Handledare är Siw Alehagen, biträdande professor vid Linköpings universitet, Lena Hanberger, lektor vid Linköpings universitet och Inger Wallin Lundell, lektor vid Röda Korsets Högskola.
Källa: Röda Korsets Högskola
